Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gefleborgs Län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Gestriklands Storsjö, i hvilken flera
vattendrag-samla sig, deribland sjöarna Ottnarns
och Öjarns; vidare höra hit Testebo-ån,
likaledes utfallande i Gefle-fjärden, och
Hamrånge-ån. I Helsingland märkas,
utom Voxna- och Ljusna-elfvar, äfven
Dellens vattendrag, d. v. s. de talrika
små strömmar, som utgjuta sig i
sjöarna Norra och Södra Dellen samt
hafva sitt utlopp i Bottniska Viken, och
Bergsjövattnen, som uppkomma på
gränsen af Medelpad och likaledes falla i
Bottniska Viken.
Befolkningen i länets bägge delar
är, likasom dessa sjelfva, äfvenledes
olika till lynne och seder. Gestriken kan
betraktas som en öfvergång från
slätt-boens tunga, men jemna och fromma
lynne till lifligheten hos bergsbon:
Helsingen är mindre lugn, i synnerhet i
ungdomen trotsig och öfverraodig, men
vid mognare ålder stadgad, medveten
af sitt värde, alltid gästfri, höflig och
redlig. Sedligheten hos befolkningen är
i allmänhet god, och gröfre brott höra
till sällsyntheterna. I ekonomiskt
hänseende har länet på de sednare åren
varit särdeles lyckligt lottadt, och
befolkningens välstånd har stigit. Vanligtvis
djupt religiös, är i synnerhet Helsingen
gerna fallen för att reflektera i religiösa
frågor och blir derföre lätt sekterisk;
utom det vanliga s. k. läseriet frodas
derföre här flera religiösa sekter, t. ex.
Hedbergianismen och Baptismen; till och
med Mormonismen har här haft
apostlar, men dock på ett quinquennium
(1 851 —1 85 5) i hela länet icke vunnit
mer än 12 anhängare, som alla flyttat
ut till Danmark. Utom de Svenska
in-byggarne, finner man i bägge
landska-perna äfven Finnar, hvilka bebo de
aflägsnare och oländigare trakterna, de
s. k. Finnmarkerna, och bilda så till
sägandes en kedja af nybyggare längs
Helsinglands gräns mot Dalarne och
Medelpad samt på ömse sidor om
gränsen mellan Gestrikland och Helsingland,
ehuru de till språk och lefnadssätt
blifvit i det mesta försvenskade. De
Lapp-hushåll, som träffas i de flesta socknar,
bibehålla i dess ställe envist sitt språk
och sina seder. — Hufvudnäringen är
jordbruk, hvilket skötes på det gamla
sättet; i Gestrikland är råg
hufvudsädet, i Helsingland korn;
trädgårdsväxter odlas endast till husbehof, likasom
humla. I Gestrikland odlas också lin
endast till husbehof; men i Helsingland
idkas linodling i stort, och ehuru den
under de sednaste åren något aftagit,
lära ändock 30,000 1& lin årligen
försäljas från sistnämda provins, sedan en
större del blifvit använd till väfnader
och garn. I Arbrå socken af
Helsingland är en linberednings-anstalt efter
Irländsk method anlagd. Årliga
utsädet i länet är omkring 4 4,000 tunnor
spannmål och 23,000 tunnor potates,
hvaraf skördas respektive 225,000 och
138,000 tunnor. Länet har sedan år
1856 en landtbruksskola på Åby, 5/g
mil från Gefle. — Boskapsskötseln
idkas i Gestrikland endast för
husbehof-vet; i Helsingland egnas deremot åt
densamma större omsorg; men blott
om hästarna är man i allmänhet noga
samt har sådana af stark och härdig
race, medan hornboskapen är småväxt
och af allmogen icke gerna födes väl.
Kreaturens antal för 1855 uppgifves
till 1 3,000 hästar, 16,000 oxar, 52,000
kor, 13,000 stycken ungboskap, 56,000
får, 1 1,000 svin och 33,000 getter.
Till andra provinser afsättes smör, dock
knappt mer än 6,000 1& om året; ull
produceras föga. Nästan öfver allt i
länet har allmogen sina fäbodar, i
Helsingland kallade boland, 1 till 2 mil
från hemmet; här vallas boskapen större
delen af sommaren, och här vistas då
likaledes en del af hushållet för att
sköta kreaturen samt bereda ost och
smör. — Af länets 3,950,000 tunnland
upptagas 2,935,748 tunnland af skog,
som i Gestrikland utgör ungefär 2/3
och i Helsingland 3/4 af hela rymden.
I Gestrikland har bergsbruket gjort
skogshushållningen redan från äldre
tider till en hufvudsaklig näringskälla,
och under sednare åren hafva derjemte
mycket skogsprodukter blifvit
exporterade; i Helsingland äro skogarne
utmed hafskusten strängt medtagna; men
under de sednaste åren har man börjat
upprensa strömmarna, för att nedflotta
timmer och bjelkar från skogarna i det
inre, och idkat en lönande export af
trävaror. Imellertid hafva dessa skogar
i det inre blifvit under den föregående
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
