Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gestad - Gestilren - Gestrikland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
består af 307/8 förmedlade mant. samt
har ett fastighetsvärde af 244,700 rdr.
Folkmängden utgjorde år 1805: 1,234,
1830: 1,407, 1846: 1,864 och 1S59:
2,402 personer. I socknen finnes
endast ambulatorisk skola, i hvilken,
sistnämda år, undervisning af en
examinerad lärare meddelades åt 90 gossar och
62 flickor. — Gestad socken, som är
annex till Bolstad, tillhör Sundals
kontrakt af Carlstads stift och utgör med
moderförsamlingen samt tvänne andra
dithörande annex-socknar, Grinstad och
Erikstad, ett regalt pastorat af l:sta
klassen. Ar 1449 finnes socknens namn
skrifvet: Geetzstada. Enligt traditionen
skall en småkonung. Geistiblind, haft
sin boning vid kyrkan, hvilken af
honom fått sitt namn, och säges han vara
begrafven i en derinvid befintlig
ättehög, kallad Kungshögen. Kyrkan
omtalas långt före reformationen, då lion
var af sten, mörk och liten. När hon
förfallit, uppbyggdes den nuvarande,
som är af gråsten och öfver vestra
dörren har följande inskrift: »Genom
kontraktsprosten E. M. Florelii försorg,
ryttmästaren Axel Aminoffs kloka nit
och församlingens endrägt på 4 år
uppbyggd. Invigdes deri 1 Jan. 1800.»
I kyrkan förvaras en värja och tvänne
stora, förgylda messings-sporrar, som
tillhört den här begrafne
landshöfdingen i Elfsborgs län Axel Erik Roos,
hvilken dog den 14 December 1765,
vid 81 års ålder. Det är samma man,
som under kalabaliken i Bender så
tappert kämpade vid Carl XILs sida,
och som förvärfvat det vitsord, att hans
lefnadslopp var en kedja af dygd, ära
och hjeltebedrifter. Ryttmästaren Axel
Amiuoff, egare till Löfås, har i
lifstiden skänkt till socknens fattiga ett
stående kapital af 100 rdr rmt, och en
sednare egare till samma gods, herr
Carl Engelke, skänkte den 24 Februari
1844: 80 tunnor hafra, som skola
utlånas och årliga räntan deraf utdelas
till de fattiga inom socknen, samt
ytterligare den 25 Mars samma år ett
parti hafra af 60 à 70 tunnor såsom
stående fond för utlåning till såningssäd
åt godsets torpare. — Inom socknen
ligger säteriet Löfås (se denna artikel).
Bodane, Norra och Södra, hvardera 1/2
mantal frälse, gafs år 1449 af
väpnaren Sven Jonsson på Dingelvik i
morgongåfva till dess fru. Vid Norra
Timmervik är gästgifveri, vid Sikhall
lerkärlsfabrik och tegelbruk, vid Torp en
landthandlande; Lilla Ulleberg är
rust-mästare-boställe vid Kongl.
Westgöta-Dals regimente. — Socknen ligger 2l/x
mil n. n. o. frän Wenersborg. — Adr.:
Amål eller Wenersborg.
Gestilren. En slätt i
Westergötland, der år 1210 ett slag stod
imellan konungarne Sverker den Yngre och
Erik Knutsson, hvarvid den förre, i
spetsen för en Dansk här, sökte
återtaga sitt rike, af hvilket Erik satt sig
i besittning. Danskarne blefvo i grund
slagna, och konung Sverker sjelf
stupade, enligt sägnen, för sin egen mågs,
den mägtige Folkungen Sunes hand.
Folke jarl, en yngre broder till Birger
jarl, stupade äfven i striden jemte en
mängd Folkungar. Stället, der slaget
stått, tros vara i grannskapet af
nuvarande Hvarfs by, som förut hetat
Giss-lared, på en slätt, som sträcker sig
imellan Dala och Kongslena. Minnet
af detta slag torde ännu vara förvaradt
i namnen Kongsbron, förut Gisselbron,
der konung Sverker stupat, och
Kungshögen, hvarifrån Danska konungen åsett
striden. Talrika fynd af vapen äro bär
i trakten funna.
Gestrikland. Detta landskap, det
sydligaste i Norrland (60° 15’—61° 5’
nordl. br.) och ett af de mindre i
riket, gränsande i vester till Dalarne, i
söder till Dal-elfven och Uppland, i
öster till Bottniska Viken och i norr
till Helsingland, mot hvilket skogen
Ödmorden, fordom Eijskermork, till en
del utgör gränsen, innefattar en areal
af 371/» qvadratmil och beboddes i
slutet af förra århundradet af 27,000, år
1840 af 30,244 och 1856 af 35,682
invånare, oberäknadt befolkningen i
staden Gefle. Landet räknades på 1
300-talet till Tiundaland, som då sträckte
sig till Ljusne-elfven. I likhet med det
öfriga Norrland har landet blifvit
småningom uppodladt, ifrån hafvet och
inåt, och redan i äldre tider talas om
utflyttningar derifrån till Nyland. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
