- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Tredje Bandet. G-H /
52

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gidsholm eller Gedsholm - Gikanäs eller Dikanäs - Gillanda, fordom kalladt Gillan - Gillberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

slottsbyggnad. Midtemot märkas spår efter
en brygga, och derutanför ligger en
ladugård, hvartill en allé af åldriga träd
leder. Ett drifhus intager nu kullen,
oeh ett nytt boningshus har under
sednare åren blifvit uppfördt på en höjd
några hundra steg derifrån. Godset
eges för närvarande af ryttmästaren 11.
W. Tornérhjelm. Egaren till Gidsholm
har turvis patronatsrätt till Frillestads
och Ekeby legala och patronela
pastorat på det sätt, att han utnämner
pastor 2 gånger och konungen den tredje.

Gikanäs eller Dikanäs. By i
Wilhelmina socken af Åsele Lappmark,
belägen på norra sidan om den med
Wojm-sjön sammanbundna Gikasjön. Byn
består af eländiga kojor; meu dess egor
hafva en utsträckning af 3/4 mil. Nere
i landet skulle väl detta anses för en
betydlig possession; men här är den
knappt tillräcklig att föda några få
personer. Också har man endast
begagnat en smal jordremsa å ömse sidor
om elfven. För det stora afståndet af
omkring 10 mil från sockenkyrkan
upptimrades här 1832 en kyrka eller
bönehus, till det mesta på invånarnes egen
bekostnad. Kyrkan är uppförd på en
vild och stenig backe samt
öfverskuggad af tallar.

Gillanda, fordom kalladt Gillan. Ett
mantal säteri, beläget på Dal i Rölanda
socken och Wedbo härad af Elfsborgs
län, egdes år 1563 af Christopher
Tor-stenssou på Bryggum, gift med Brita,
dotter af Erik Amundsson Stake till
Hörsäter och Wättungen, slottslofven
på Läckö; 1610 af Michel Pedersson,
landshöfding öfver Dal och ståthållare
på Läckö; 1626 af ryttmästaren Gust.
Stake; 1681 af dennes dotter
Holmfrid, enka efter Bengt Claësson Hård,
och benämnes Gillanda då för gammal
sätesgård; 1783 af Blankenfjell, 1809
af kapiten Fittinghoff, 1612 af kapiten
Belfrage, 1822 af kronofogden Almqvist
oeh 1 836 af bonden Petter Pettersson,
som ännu 1851 var innehafvare; är nu
deladt i V7’delar imellan bönder.
Taxeringsvärdet är 10,500 rdr.

Gillberg. Härad i provinsen
Wermland, Carlstads län och Södra Sysslets
fögderi, tillhör det så kallade
»slättlandet kring Wenern» samt är beläget
omkring nedra och större delen af
Glafs-fjolen samt omkring Gillbergs-elfven.
Häradet, som i areal innehåller 245,87 1
tunnland, består af 7 socknar, hvilka
till hemmantal, folkmängd m. ra. år
1 858 förhöllo sig som följer:

Socknens namn. Förmedlade mant. Folkmängd. Utskrifn.-manskap. Bränvinspannor.
Mankön. Qvinkön. Summa.

Gillberga.. 44 1,820 1,869 3,689 139 12

Långserud . 27^ 1,442 1,490 2,932 113 40

Stafnäs . ... 35^ 1,638 1,707 3,345 141 65

Högerud... S\ 489 493 982 61 17

Glafva.... 23TV1,448 1,358 2,806 142 39

Wermskog. 19^ 1,014 1,076 2,090 82 25

Svanskog.. 19/, 751 761 1,512 78 16

Summa|177i |8,602|8,754|17,356|756[2l4

År 1805 utgjorde häradets folkmängd
endast 10,443, år 1830: 13,639 och
1842: 15,343 invånare. I Gillbergs
härad träffas en bördig jordmån, ehuru
den mot höjderna blir stenbunden. Här
finnas stora fält af djup lera,
innehållande en för åkerbruket fördelaktig
sammansättning med andra jordarter. Detta
härad, som ligger omkring ett af
provinsens största och skönaste vattendrag,
är utan tvifvel den herrligaste trakten
i Wärmland, och dess hufvudnäringar,
åkerbruk, boskapsskötsel och
bruksrörelse, äro tämlrgen jemnt sinsimellan
fördelade. Spannmål produceras
utöfver det egna behofvet, och de i Glafva
socken på sednare tider upptäckta
raer-gelbäddarne skola med tiden åt ortens
åkerbruk gifva ökad förkofran. Enligt
närmare och ungefärliga bestämmelser,
är rådande jordmånen af följande
beskaffenhet: i Stafnäs: lera och
svartmylla; i Glafva: lera; i Högerud:
sandmylla; i Wermskog: lermylla;, i
Gillberga: lera, svartmylla och sand; i
Långseriid: lera och sand; i Svanskog:
svartmylla. Skogstillgången är i
Stafnäs och Glafva tillräcklig, för en del
hemman ymnig, men merändels

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:59:36 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/3/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free