Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gladhammar - Gladsax
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Granhult l/2 mant., med skattlagd sågqvarn,
och kronoskatteherrimauet Ringsbo, 5/.J2
mantal, alltsammans taxeradt till 20,650
rdr, tillhör grosshandlar Tenger.
Hör-tingerum, 1 mant. frälseskatte och 1;J/44
kronoskatte, med, frälsemjölqvarn af 4
par stenar, en skatteqvam med 1 par
dito, privilegierad spik- och
manufaktur-smedja samt en nyligen anlagd
husbehofs-såg. Samsvik, 1 mant. frälse med
Bergsbo, 1/8 mantal, tillhör herr Carl
Te ur neil; Kilmare, 1 mantal M 1,
tillhör J. F. och J. O. Sjögren; d:o M 2
eges af P. E. Gobom. Gunnebo
manufakturverk, med Lilla och Stora
Gunnebo, tillsammans 3/4 mantal och såg,
samt Hofgården V*> mantal med qvarn
och såg, taxeradt till 21,250 rdr, eges
af herr Carl Jæde. Thors/alls
koboltverk eges af brukspatron Jansson. I
socknen finnas koppargrufvor; men de
äro för närvarande nedlagda. — Adr.:
Westervik.
Gladsax. Socken i Järrestads härad
af Christianstads län, innehåller i areal
4,837 tunnland, hvaraf 155 äro sjöar
och kärr. Marken är ojemn och
bergaktig och jorden till större delen
stenbunden. Bådande jordmånen är till en
del sandmylla på lera, till en del
jäs-jord, här och der blandad med grus
och sand. Bergarten är hvit qvartsig
sandsten med lager af konglomerat, som
utgör grunden i alla öfvergåtigsbergen
på Skånes sydöstra sida. Att denna
sandsten varit betäckt med skifferlager,
synes af de små kåpor och
beläggningar af skiffer, som finnas anlupna på
sandstenen. I denna bergart
förekomma i berget Horsehall vid Gladsax by
flera smärre gångar eller fyllda
sprickor, hvilkas fyllnings-ämne består af
fluss-spat, kalkspat, qvartskristall och
blyglans. Tillgången på fluss-spat är
större än på något annat ställe i
Sverige. Den finnes derb, hvit, mer och
mindre halfklar," ljusgrön och sjögrön,
violett och mörkblå, kristalliserad, i
kuber och oktaedrer; qvartskristaller, dels
ofärgade, dels gula. På Gladsax bys
egor har fordom varit arbetad t i
silfver-och blyglansbrott och dermed fortsattes
till år 1740, men arbetet nedlades
sedan. Blyglansen är dels groftärnig,
dels kristalliserad i kuber med
afhuggna hörn. Socknen består af 16
mantal och dess taxeringsvärde är 16 5,380
rdr. Folk nu mm er n var år 1805: 738,
1830: 915, 1840: 1,025 och 1859:
1,323 personer. I socknens fasta skola
undervisades sistnämda år af 2:ne
examinerade lärare 110 gossar och 78
flickor. — Med Gladsax annecterades år
1 57 8 Tomerup och dessa båda förenade
församlingar utgöra nu tillsammans ett
regalt pastorat af l:sta klassen,
tillhörande Albo och Järrestads kontrakt af
Lunds stift. Kyrkan, belägen under
5 5° 34’ polhöjd, är från början helgad
St. Jacobus, och blefvo år 1322 af
biskop Esger åtskilliga dess inkomster
anslagna till ett vid den tiden
grundlagdt Premonstratenser-kloster i
Tummatorp eller Tomerup, hvaraf synes, att
kyrkan är vida äldre än detta kloster,
ett förhållande, som jemväl ådagalägges
af byggnadssättet. — I socknen har
fordom ett frälsesäteri varit beläget,
hvaraf lemningar ännu äro synliga; vid
år 1380 har Torkel Nilsson till
Gladsax deraf varit egare. En fru Ida Falk
Boesdotter, enka efter hr Johan
Snac-kenborg och sedermera omgift med hr
Torkel Nilsson, hvilken skänkt
åtskilliga hemman till Lunds domkyrka, har
år 1396 i Gladsax stiftat ett
jungfrukloster af Benediktiner- eller
Cisterci-euser-orden, och stiftelsen blef af
påf-ve Bonifacius IX stadfäst år 1398;
men 2:ne år derefter blefvo nunnorna
med påfvens och stiftarinnans samtycke
af drottning Margaretha, som mot
vederlag tillbytt sig klostret, förflyttade
till Gabnö kloster på Seland. Gården
och godset kommo härigenom under
kronan, och blef gården någon tid derefter
kungsgård, hvilket styrkes af Tomerups
af konung Christian I stadfästa
stadsprivilegier, daterade å Gladsax slott år
1449. Sedermera har godset kommit
i enskild hand och egts af slägterna
Bilde, Spiell, Sinckler och Beckfriis1,
från hvilken sistnämda det återkom till
kronan, tilldes majoren Corfitz Ludvig
Beckfriis vid 1756:ärs riksdag återvann
någon del deraf, som allt sedan
förblifvit i dess slägt. Utom Gladsax by,
hvartill ingen skog finnes, men torfjord
till husbehof, märkas inom socknen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
