Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gnosjö - Gobo - Godgård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppdrifvet till dubbel produktion; betydlig
skog finnes i socknen. Allmogen
arbetar som förr helst som ståltrådsdragare,
notbindare o. d. (år 1815 gaf Kongl.
Maj:t en hedersmadalj, att i
Wasa-ordensbandet bäras på bröstet, åt 3:ne
åboer för uppfinningen att draga
ståltråd vid vattnet), eller som
stockhuggare åt gevärsfaktoriet i Jönköping.
Denna allmogens hufvudsakliga
sysselsättning att hugga stockar anses af
några hafva gifvit socknen dess namn;
Knoh i fornsvenskan utmärkte nämligen
en på marken liggande stock, öfver
hvilken andra kunde huggas. Sednare
tiders folketymologi, skrifver Wieselgren,
har härledt socknens namn deraf, att
man härstädes gned tråd. I sjön
Hären, % mil lång, 1/8 mil bred, är
malm-tägt för Åminne bruk. Ar 185G funnos
här både fast skola med 1 examinerad
lärare, som undervisade 5 6 gossar och
36 flickor, och ambulatorisk skola med
1 oexaminerad lärare, undervisande 61
gossar och 50 flickor.
Utskrifnings-manskapet utgjordes 1858 af 33 man.
Socknen är annex till Kulltorp, har
kyrka, som efter en vådeld 1717 åter
uppbyggdes 1718 på kronogrund, täckt
med spån och ligger 1 mil från
Kulltorp; vägen dit är den mest backiga i
Westbo. Stackabolid är derjemte full
af källsprång, så att det påförda gruset
förmås att ligga qvar endast genom
kaflar, lagda tätt intill hvarandra.
Bland större gårdar nämnas: Grimhult
3/4 mantal skatte, fordom krono- och
kapellansboställe, Stockebo 1 mantal
skatte, Sunnerbo 1 mantal frälse,
Tölls-torp 1 mantal frälse-säteri. — Adress:
Qvarsebo.
Gobo. Jernbruk i Yxnerums socken
och Skärkinds härad af Östergötlands
län, med 1 ämnesjernshärd och 1
hammare; hade år 1852 en tillverkning af
3,144 skSb tackjern, 2,0 53 sk®
stång-och ämnesjern, 107 skffc manufaktur.
Spiksmedjau upprättades här med
Bergskollegii tillstånd d. 19 Oktober 1686.
Gobo m. fl. underlydande hemman
köptes 1629 från kronan af pfalzgrefve
Johan Casimir och tillhörde på
1680-talet hertig Adolph Johan, men
innehades genom förpantning af fru
grefvinnan Mörner äunu 17 00; Borkhult
och Gobo utbyttes 17 90 af
generallöjtnant Jacob Burensköld (död 1738),
som 1725 grundade Borkhults bruk
och 1711 förändrade det redan
privilegierade sraidet vid Gobo till
manufakturverk. Godset tillhörde på
1750-talet Burenskölds dotter Maria Johanna
(död 1774), enka efter generalmajor Cl.
Ph. Schwerin, och eges för närvarande af
hofmarskalken grefve A. H. von
Schwerin med fideikommissrätt. Under
bruket lyda: Goby 1 mantal frälse,
Hästnäs ty2, Berg ty4, Odensgöl 1,
Ekham-mar ty8, Aketorp ty4 mant. frälse;
We-galla 1, Salvedal ty2, Såntorp ty2 mant.
skatte; skogar af 1,600 tunnland, och
utgör det hela med några hemmansdelar
i Bankekind en egendom af 120,000
rdr bkos taxeringsvärde för år 1853,
inom Yxnerum. (Tham.)
Godgård. Socken i Finspongs härad
af Linköpings län, ligger vid 320 fots
höjd öfver hafvet längst i vester af
häradet och längst i nordvest af hela
länet; den gränsar i söder till Krigsberg,
i öster till Tjellmo, i vester till
Hammar och i norr till Lerbäck, de två
sistnämnda i Nerikes län; har 2 mils
längd och 1 à lty2 mils bredd, med en
areal af 42,855 tunnland 28 kappland,
hvaraf 71 tunnl. 17 kappl. äro
byggnadstomter, 161 tunnl. 8 kappl. vägar,
789 tunnl. 11 kappl. åker, 9,746 tunnl.
7 kappl. äng, 5,214 tunnl. 7 kappland
bete, 21,157 tunnl. 13 kappl. skog,
577 tunnl. 31 kappl. kärr, 3,416 tunnl.
27 kappl. mossar och 1,727 tunnl. 4
kappl. sjöar. Socknen, som år 1805
beboddes af 2,003, 1856 af 2,820
personer, utgöres af 103/4 mantal skatte,
25/6 mant. krono, 33ty2 mant. frälse, och
taxerades år 1858, med verk och
lägenheter, till 5 50,350 rdr rmt. Godgård
är den högst belägna delen af länets
norra skogsbygd och tillika den till
jordmån minst lyckligt lottade. Flera
åsar eller rader af bergshöjder
genom-stryka socknen i rigtning mot nordost;
mellan dessa åsar gå vattendragen, mest
åt söder och öster till Tjellmo, men
äfven åt norr till Nerike. Sjelfva
God-gårds-ån upprinner ur en mängd sjöar
eller gölar vid södra randen af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
