Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Godgård - Godgård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fjällmossen på länsgränsen, dessa vatten
förenas i Arsjön (335 tunnland), som
sträcker sig mot sydvest och faller ut
med Godgårds ström; efter det flera
vattendrag tillflutit, fortgår ån åt söder
förbi Godgårds kyrka till De
Geers-forss. Från fallen vid De Geersforss
vänder sig ån slutligen åt ostsydost
ända till gränsen af Tjellmo. I allt
räknas öfver hundrade gölar och sjöar,
af hvilka de fem betydligaste upptaga
mera utrymme tillsammans än de
hundrade öfriga. De högsta bergen, eller
åtminstone de öfver närmaste dalar som
högst uppstigande höjderna, följa
huf-vuddalens tvenne källarmar och dess
sydliga lopp till kyrkan. En del af
bergen äro kala, såsom Teghälls-bergen
på Wishults egor; men de flesta hafva
en turas mylla på grus- och mobotten;
lera finnes nästan icke. Grunden är
mestadels granit, med många, ehuru ej
gifvande spår till jernmalm. Kalkberg
finnas å prestgårdens egor och vid
torpet Näset söder om Hökesjön.
Klimatet är märkbart kallare än på
slättbygden, vintern tidigare och långvarigare,
snöfallet betydligare och varaktigare.
Ortens näringar äro åker- och ängsbruk,
med boskapsskötsel och
bränvinsbränning; ängsbruket och boskapsskötseln
äro till följd af vidsträckta ängar och
betesmarker mer lönande än åkerbruket,
som, emedan åkern är mager och
otillräcklig, å högre ställen besvärad med
sten och behäftad med syra, oaktadt
sednare tiders odlingar, ej fyller socknens
eget behof; vanligaste sädet är råg, af
spånadsvexter sås ej litet lin; skogsbruk
idkas till kolning för socknens egna
jernverk samt de närmast liggande i
Tjellmo och i Nerike; skogen utgöres
hufvudsakligen af gran, tall, björk, al
och en; härtill kommer
stångjernstill-verkning af eget tackjern från Lerbäcks
bergslag och mauufaktursmide till
af-salu i orten och till utförsel på
Stockholm och Göteborg; i ringa mån
brytes här jernmalm till egen förbrukning
samt zinkmalm nära Knarkebo, till
utförsel på Stockholm. En tämligen
allmän och nära nog väsendtlig näring för
allmogen är spiksmide för hand af jern,
uppköpt vid bruken; fiske och jagt äro
obetydliga; handel i öppen bod idkas
här af en person. Ar 1856 hade
socknen 1 ambulatorisk skola med 2
examinerade lärare, sora undervisade 108
gossar och 97 flickor. Godgårds
socken nämnes på 1300-talet och har
varit bergslag från 1282, då ali
bergslag-lades under kronan och konung
Magnus Ladulås lät författa en
jernbergs-ordning; ännu 1687 förekommer den
som sådan, omfattande äfven en del
hemman i Tjellmo, Krigsberg och
Svennevad, två hyttor vid Godgård och Tybble
och 2 hamrar vid Godgård, nästan
alltsammans tillhörigt De Geerska slägteu.
Ar 1691 upphörde socknen att hafva
bergslags-privilegier, men kallas dock
bergslag ännu i 1725 års jordebok. Vid
1535 räknas Godgård till Skenninge
prosteri, vid 1558 till en del
åtminstone till Skobo fjerding af Aska
härad. För närvarande är socknen
ensam ett patronelt pastorat af 3:dje
klassen, i Bergslags kontrakt af Linköpings
stift, med egaren af Godgård till
pa-tronus, alltsedan 1723 och 17 77.
Kyrkan, 6 mil från Linköping och 3 mil
från Motala, är till en del gammal,
helgad åt S:t Sigfrid och invigd af
biskop Laurentius år 1251, men tillbyggd
1724 på brukspatron Joh. De Geers
bekostnad; har altartafla af Hörberg
och några andra oljemålningar, en
gammal monstrans och en graf för De
Geerska slägten m. m. I socknen äro ett
fattig- och ett sockenmagasin. Af
fornlemningar finnas högar och
stensättningar å prestgårdens och Jacobshytte egor,
eu stenristning å Båsbergs egor m. m.
— Adress Tjellmo. I socknen ligger
De Geersforss’ manufakturverk med
vals-och skärverk från år 1811, 1 räck-och
2 spikhamrar, med en
manufakturtillverkning år 1858 af 1,06472 sk<tb,
taxe-radt med underliggande gårdar till
1 10,000 rdr rmt, samt
Godgård, nära Årsjöns utlopp, 1 mtl
frälse-säteri, f. d. Thorshyttan, nu
Godgårds stångjernsbruk med 2
Franche-Cora-té-härdar samt 2 hamrar med oinskränkt
tillverkning. Tillverkningen var år 1858
1,75372 sk&. Härtill komma
manufakturverk med stålugn och 1 räckhammare;
qvarn med 3 par stenar, kalkugn;
alltsammans med ett taxeringsvärde för år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
