Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gotland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fisk. Sjöfogelsjagten idkas ganska
mycket vid de flesta stränder, förnämligast
vid utanför belägna holmar, hvarest
finnes en myckenhet Eider-foglar, som
lemna de kostbara eiderdunen. Den
öfriga jagten idkas mest som nöje, ehuru
den här kunde bli en binäring, blott
med litet villigare iaktagande af
jagt-stadgan och mer hog att utrota räf,
som här i myckenhet finnes samt både
årligen och icke så obetydligt skattar
fårhjordarna. — Vadmal tillverkas i
allmänhet endast för ortens behof, utom
på Få rön, hvarifrån årligen föryttras
omkring 10,000 alnar, och der priset
1858 utgjorde för ovalkad vara 67 à
75 öre. Linneväfnaden motsvarar • ej
behofvet, hvaremot betydliga partier
fabrikspunnet gröfre bomullsgarn
begagnas dels till lärft och dels till s. k.
verken eller halfylletyg, som af
allmogen nu mer mycket begagnas. Blott
i Södra fögderiet kan med visshet
antagas, att det införes årligen 15 à 20,000
fot linne-och bomullsväfnader från 16 till
30 öres värde pr fot, samt 2 à 3,000
st. halfylle- och bomullsdukar från 1
till 6 à 7 rdr värde pr st. (uppgift till
Kominerskolleg.) I Öja socken finnas
sandstensbrott, hvarifrån goda
slipstenar utskeppas från Burgsvikshamn, från
hvilken, likasom från några öns öfriga
hamnar (Slitö, Wallvik, Fårösund och
Lutterhorn), allmogen idkar sjöfart (1858
med 9 fartyg om 232 läster) och
utskeppar spannmål, salt fårkött, skälspäck
och vadmal samt kalk. I 13:de och
14:de seklerna var Gotlands-öl en
betydande exportartikel. Af öfriga hamnar
må nämnas: Klintehamn på vestra kusten,
Bohnehamn, Bursvik, Ljugarn,
Sandhamn, Katthammarsvik på den östra,
Kappelshamn på den norra. På Fårön
ligger Ejkevik. Omkring Gotland ligga
åtskilliga vackra öar, öfver 20 till
antalet, hvaraf de märkligaste äro: på
vestra sidan Stora och Lilla Karlson,
hvarest Erik XIII led skeppsbrott
år 1433; på östra sidan
Östergarns-holm, Furilen och Skeneholmen,
Ene-holmen, utanför Slitö hamn, der Carl
den XI anlade fästet Carlssvärd, och
som nu återigen är befäst; på nordöstra
sidan Fårön och 5l/2 mil derifrån
Gotska Sandön, omkring 6 mil från
Gotland, tillhörande Fårö pastorat och på
v. qvadratmil innehållande 6,000 tunnl.
skog samt 400 tunnland åker, äng och
beteshagar, allt af mager beskaffenhet.
Ljung och rehnmossa växa ymnigt, och
skogen ensam skyddar Ön från att blifva
öfversvämmad af flygsand från
stränderna. — Gotlands vapen är ett hvitt
lamm, som bär en med korstecknet
utmärkt fana i rödt fält. Ön, fordom
grefskap, nu hertigdöme, utgöres af ett
län, hvars indelning (Wisby stad
oberäknad) åskådliggöres af följande tabell:
Wisby Stift v 92 Socknar och 44 Pastorater. 20 Ting. 3
Proste-rier. Göta hofrätt 2 Domsagor.
Endre och Heideby 1 p.; Barlingbo och Ekeby 1 p., Wisby 1 p. | Endre. Norra härad. –-A––
Roma och Björke 1 p.; Follingbo och
Ake-bäck 1 p. } Dede.
Fohlö och Lokrumme 1 p.; Weskinde och i Bro 1 p. } Bro. Norra.
Martebo och Lummelunda 1 p.;
Stenkyrka och Tingstäde 1 p. I Lummelunda
Othem och Boge 1 p.; Hangvar och Hall 1 p.; Lärbro och Hellvik 1 p. I * J Forssa.
Ruthe, Fleringe och Bunge 1 p.; Fårö 1 p. Ruthe. è
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
