Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gottorps slott - Gottorp - Gottröra - Gottsunda - Gottsunda, Lilla - Gottåsa - Graf, Norra - Graf, Södra - Grafby eller Graby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lemningar efter en gammal borg på en
hög kulle uti en äng inom ett sumpigt
kärr i Ljungs socken af Nyköpings län.
Uti dess murar sutto ännu år 1745
qvar jernhakar. Stället är nu alldeles
öfverväxt med löfskog. Man förmodar
att det varit ett af de slott, som
uppbyggdes under Unionstiden till landets
förtryck och af Engelbrekt år 1434
förstördes (Tuneld).
Gottorp. Tre mantal frälse i
Svanhals socken af Nyköpings län; år 1636
var det under Sätra; från 1726 under
Rehnstad, se detta.
Gottröra. Socken i Långhundra
härad af Stockholms Jan, 3V2 mil från
Uppsala, vid 200 fots höjd öfver
hafvet, har en areal af 10,461 tunnland,
af hvilka 230 äro sjöar och kärr.
Socknen, som består af 363/4 mantal, hvaraf
10V2 mantal skatte, 43/8 mant. krono,
217/8 mant. frälse, taxerades år 1858
jemte 4 lägenheter, 1 inrättning, 2
qvarnar och 4 mantal frälseräntor till
235,000 rdr rmt, och beboddes år 1856
af 829, 1805 af 860 och 1858 af 584
(mant.lgd) personer. Gemenskapen af
indelta arméen består af 6 och
utskrifnings-manskapet af 28 man; 14
backstugusittare finnas i socknen. Marken är
någorlunda jemn, rådande jordmånen är
lera; på skog lider socknen brist. Ar
1856 fanns här en fast skola med 1
examinerad lärare, som undervisade 29
gossar och 14 flickor. Gottröra socken,
som i fordna tider kallades Gullarör
eller Gutkisrör, är annex till Närtuna
och är märkvärdig af det märke,
hvilket till skilnad emellan Roslagen och
Uppland här finnes uthugget i ett berg.
Vid östra ändan af Frö-eller Fyris-ängen
har man anmärkt tjocka och massiva
jernringar, som förmodligen varit insatta
att fästa skepp eller fartyg uti, då i
fordna tider här varit öppen segelled,
som, enligt de i Närtuna kyrka
befintliga gamla handlingarna, gått från
Östersjön igenom ån i Åkers socken samt
träsken in uti Starrsjön, nu en äng, förbi
kyrkan och till slut genom Fahle- eller
Före-ån intill Uppsala stad, hvilka
trakter nu för det mesta äro igenväxta
(Tuneld). Kyrkan är mycket gammal,
byggd af gråsten och för längre tid
tillbaka jernbandad; der märkes den
af riksdrotset grefve Axel Banér år
173 5 för sig och sin familj uppförda
ansenliga mausolé. En runsten är
anmärkt vid Lilla Gottröra (N:o 1,825 i
Liljeg. run.), med ett kors utan
inskrift. Af större gårdar finnas här:
Johannisberg, Öster-Ruckeby, Gottröra 1
mantal, Wångsjöberg och Hagby. —
Adress: Uppsala.
Gottsunda. Två mantal frälse-säteri,
vid Läby-ån i Bondkyrka socken af
Uppsala län, har tillhört slägterna
Oxenstjerna och Rosenborg; Sahlman 1825;
för närvarande eges gården af professor
Rabenius i Lund och uppskattas, jemte
en utjord, till IS,800 rdr rmt.
Gottsunda, Lilla, uppskattadt till
1,500 rdr rmt, jemte Gottsunda äng,
tillhör Upsala akademi.
Gottåsa. Kakelugnsfabrik i
Kronobergs län, egdes år 1858 af H. S.
Hagström. Tillverkningsvärdet var samma
år 800 rdr rmt, och 2 arbetare
sysselsattes vid fabriken.
Graf, Norra. Ett halft mantal frälse
i Malmbäcks socken af Jönköpings län,
eges, jemte Thohult 1/., mantal, bägge
taxerade år 1858 till 4,~120 rdr rmt, af
assessor C. Qveckfelt. Vid denna gård
voro s. å. 8 mantalsskrifna och 10
skattfria; utskrifningsmanskapet utgöres här
af 3 man.
Graf, Södra. Ett halft mantal frälse
i samma socken, taxerades år 1858 till
2,100 rdr rmt och eges, jemte
Wire-sjö och Söndrarp, alltsammans
uppskattadt till 20,160 rdr rmt, af löjtnant
Falkenberg.
Grafby eller Graby. 2 mant.
frälse-säteri i Sunds socken af Linköpings
län, beläget nära korsvägen från Arby,
% mil från kyrkan; är gammalt säteri,
uppbygdt, heter det i 1687 års
jordebok, på 2 gårdar, Söder- och
Norrgården, och satt i mantal 1707; det
kallas gammalt redan 1636, då det, jemte
Forssnäs med tillhörande 5 gamla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
