Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Granhammar - Granhult - Granhult - Graninge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2 mantal, Brunna 7/8, Garpeboda l/2>
Lerberga 11/.2, Lilleboda l/v Tang l/2
och Wiby lV2 mantal, allsammans
uppskattadt till 92,310 rdr rmt, af baron
Erik Rålamb.
Granhult. Socken i Uppvidinge
härad af Kronobergs län, 3V2 mil från
Wexiö, med högsta landthöjden i länet,
820 fot öfver hafvet, gränsar i norr till
Nottebäck, i öster till Lenhofda, i söder
och vester till Dädesjö, är 3/8 mil lång
och V2 bred. Socknens areal är
14,557 tunnland, af hvilka 1,580 äro
sjöar och kärr; den består af 81/2
mantal skatte och 5/g mantal krono,
taxerade år 1857 till 16,190 rdr bko, och
beboddes år 1805 af 214, år 1858 af
353 personer, af hvilka 144 voro
skatt-skrifna, 209 skattfria, inberäknade 4
backstugusittare. Utskrifningsmanskapet
utgjordes af 11 och indelta arméen
tillhörig gemenskap af 6 man. Af sjöar
finnas här Hortesjö, 1/4 mil lång;
Träholmen är nästan trekantig. Granhult
är annex till Nottebäck, med hvilken
socken hon har gemensam kyrka sedan
1846, nyligen uppbyggd och invigd d.
3 Juni 1842; den gamla, byggd af trä,
ansågs 1757 vara »den kanske äldsta i
stiftet»; hon var 16 alnar lång, 12
alnar bred. På Lyretorps så väl som på
Kyrkotorps egor äro märken efter flera
källrar samt 7 à 8 brunnar m. m., med
anledning hvaraf man trott, att en stad
eller åtminstone en större by funnits
här; en ganska väl murad, djup och
med godt vatten försedd brunn är
nyligen funnen i skogen vid
uppbyggandet af en backstuga. I socknen
anmärkas följande gårdar: Marhult
Wester-, Norr- och Södergården l1/,, mant.,
Glosäng 1 mantal, Elmerhult 1 V4 mtl.
Adress: Wexiö.
Granhult. Gods och bruk i
Rams-berg socken, Lindes bergslag af Örebro
Hin, har utgjort med Gammelbo en
enda egendom under namn af Fanthytte
säteri och var i äldre tider det enda
herregodset i häradet. Kände egare äro:
fältherren frih. Clas Christersson Ilorn,
som skref sig till Gammelbo, och hans
son Christer Classon Horn. Hans son
Clas, öfverste vid Upplands regimente
och år 1634 riksråd, bibehöll äfven
godset; men sonen Christer,
generalguvernör öfver Finland, sålde Gammelbo
Granhult jemte de från Hornska familjen
inköpta Bergshyttan, Morskoga, Sundbo
och Ytterbyn, tillsammans 51/* mantal
säteri och frälse, för 130,000 daler k.m.
till assessoren D. Tilas. Genom dennes
enkas, fru Greta Tilas, sednare gifte,
öfvergick godset till slägten Heijke,
inom hvilken det delades efter 1771, så
att den i adligt stånd, under namn af
Heijkensköld upphöjda grenen erhöll
nuvarande Granhult, hvaremot den
ofrälse grenen bibehöll den gamla
sätesgården Gammelbo ; men masugnen jemte
några mindre verk hafva förblifvit
gemensam egendom. Granhult, som har
sin egentliga tackjernsblåsning vid
Kloten och Norra Bresjön, har äfven
kolhus, men blott af smärre dimensioner.
Blåsningen vid denna hytta uppgifves
år 1852 för Gammelbo till 3,000 skß
för Granhult till 1,560 sk&; år 1858
tillverkades här 8,093 sk£b tackjern, en
tillverkning, som öfversteg alla andra
masugnars i riket. Malmen hemtas dels
från Strossa och Blanka i
Korsbergstrakten, dels från de österut vid
Skinnskattebergs gräns belägna Glittra och
Finngrufvorna m. fl. Godset utgöres af
l4/- mantal skatte, 14/5 mantal krono,
med en areal, som torde, sedan Resta,
Grymsjö och Björk tillkommit, uppgå
till 14 à 15,000 tunnl., och eges jemte
Kloten af intressenter: 35/-„ af
disponenten brukspatron Selim Heijkensköld,
Thor och W. Heijkensköld hvardera 7g> ,
bergsrådet C. W. Heijkensköld
baron J. A. Posse 1/18 m. fl.
Graninge. Bruk i södra
Ångermanlands fögderi af Wester-Norrlands län,
med en församling, hörande till
Sollefteå pastorat, som räknar 3x/2 mil i längd
och ll/4 mil i bredd, belägen 11/t> till
2 mil ifrån Sollefteå och moderkyrkan,
gränsande i S.Y. till Forss socken i
Jämtland, i N.V. till Helgom, i N. till
Långsele, i N.O. till Sollefteå och i Ö. .
mot Ftter-Lennäs; har sitt namn efter
Graninge sjö, som är ll/2 mil lång.
Folkmängden, som omkring 1780 var
478, 1805: 567, hade år 1856 ökat
sig till 1,270 personer, hvilka, jemte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
