Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gripsholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den har spår af eldens härjningar.
Slottet torde sedermera hafva varit
förlä-nadt åt Knut Bosons enkas andra man,
Hans von Eberstein, hvars barn 14 46
bekräftades i besittningen deraf genom
konung Christopher. Under kon. Carl
VIII Knutssons regering förlänades
Gripsholm 2:ne gånger med hela Selebo
härad till biskopen i Strengnäs Sigge
Ulfs-son, men fortfor till 1472 att vara
kronans. Sistnämda år utbyttes Näsbo
bolstad, der Gripsholm ligger, jemte en del
gårdar i nejden, från kronan till Sten
Sture den Äldre; han återuppbyggde
Gripsholm, ökade antalet af dess underlydande
gods och inrymde 1491 och följande år
både gård och gods åt
Karthusianermun-kar, Jungfru Maria till ära, samt lade
grund till Mariefreds kloster, hvarest Sten
Stures lik jordfästes af Jak. Ulfson 1 504.
Klostret upphäfdes af konung Gustaf I,
som 1 526 tog Gripsholm med allt
underlydande i anspråk såsom
möderne-arf. Han lät nedrifva klostret, men
började år 1 537 uppbygga slottet,
utmed det qvarstående s. k. Gripetornet,
och gjorde det till ett af rikets
starkaste fästen. Han firade här slottets
invigningsfest samt uppgjorde planen till
arfföreningen och förlänandet af
fursten-döinen åt sina söner. Här höllos i
fängs-ligt förvar Gustafs söner Erik och
Johan, hvilkas fängelser ännu visas, den
förres i den s. k. Fateburen i
nordvestra rundeln, i ett rum med vaktrum
omkring, den sednares i samma rundel,
raen under Eriks; i den sydvestra
finnes den s. k. Sigismunds kammare, der
Johans gemål födde sedermera konung
Sigismund. Uti slottets underjordiska
hvalf voro de fyra riksråd insperrade,
sora halshöggos i Linköping 1 600, och
här hölls, bland många andra, äfven
ärkebiskop Abrah. Ängermannus i
fängs-ligt förvar samt dog här och blef
he-begrafven i Kernbo kyrka. Gripsholm
är ett Wasastaramens slott, ett dess
rainnestempel af både godt och ondt.
Inom dess murar erhöll den förste
Wasa kunskap om Stockholms blodbad och
tattade beslutet att fördrifva tyrannen;
här steg den siste, fängslad, från
thronen på fartyget, sora förde honom i
landsflykt. Vid arfskiftet efter konung
Gustaf hade Gripsholm tillfallit Carl;
hans gemåler fingo det hvar efter
annan till morgongåfva jemte en del af
hans hertigdöme, nämligen Selebo och
Daga härader med Räfsnäs och
Tynnelsö; derefter hade Cail Philip slottet
såsom läu, Maria Eleonora såsom
morgongåfva från 1628, sedermera såsom
enkesäte, hvarifrån lion 1640
verkställde sin flykt ur riket öfver
Trosa-trakten; vidare innehades det från 1649 af
Carl Gustaf, jemte Åker, Oknebo och
Daga härader samt Rekarne, och af
Hedvig Eleonora såsom morgongåfva
och lifgeding till 17 15. Från
konung-Gustafs tid till 1 6 54 räknas 21
särskilda fogdar eller ståthållare på
Gripsholm, derpå än ståthållare, än
guvernörer Öfver lifgedinget, hvilket
sistnämda hade egna lagmän allt till 1719.
Från 1744 till 1772 var Gripsholm
åter anslaget åt drottning Lovisa
Ulrika, som afstod det åt Gustaf III i
utbyte mot Svartsjö. Under- denna
konungs tid blef slottet ansenligen
förbättradt och tillökt med nya
byggnader; äfven under Carl Johans
regeringstid har det yttre blifvit förbättradt och
restaureradt. Slottet består nu af en
femkantig, på ett par sidor något
afrundad hufvudbyggnad kring en
borggård och försedd med 4 runda hörntorn,
som fordom kallades Gripe-, W^asa-,
Kork-och konung Eriks-torn; en flygel går
ut åt söder, och åt norr ligga flera med
hvarandra sammanhängande byggnader,
den ena uppförd 1770, der förut en
skansraur stått, och alla tillsaramans
inneslutande en yttre borggård;
utanför stora porten i nordvest äro
lemningar af en skans; åt öster och söder
ned mot sjön är trädgård, i midten af
holmen fanns från 1776 till 17 92 en
ridbana. På yttre borggården ligga två
ifrån Iwanogorod år 1581 af Pontus
De la Gardie tagna metallkanoner af 8
à 9 alnars längd, 73/g tums kaliber,
kallade Galten oeh Suggan (enligt den
Ryska inskriften på dessa »bössor» heta
de egentligen »Wargeu»); en mängd
smärre kanoner blefvo under
frihetstiden förda till Stockholm och uppsmälta.
Husen kring yttre borggården äro till
största delen upplåtna till kök, åt
betjeningen ra. ra. Man behöfver flera
timmar för att genomvandra slottets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
