Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grundsunda - Grunnevad - Grycksbo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mindre tillgång på skog än i de öfriga
socknarna i liiuet. Till följd af läget
vid hafvet, gifves här god lägenhet
till liske, som är en vigtig
näringsgren och idkas äfven i strömmar och
insjöar, hvaraf näranas Högs, Lång-,
Tvär-, Könsa-, Prest-, Lokamarks-
Degers-, Dom bäcksmarks- samt
Stensätters-sjön ; strömmingsfiske idkas hela
sommaren af alla jordegare. Af socknens
tre större strömmar är Gideå störst,
dernäst Önska- eller Husums-ån, och den
minsta är Salu-ån, sora faller ut i
Norr-fålingen vid Driton. Socknen, som år
180 5 beboddes af 1,07 5 och 185 6 af
2,268 personer, består äT 2243/48 mant.
skatte, l5/iß mant. krono och
uppskattades år 1 857 till 221,950 rdr bko.
Genom kongl, bref den 20 Dec. 1853
åtskiljdes från Grundsunda och förlades
till Nordmalings socken af
Westerbot-tens län byarne Afva, Rönnholm och
Öresund, utgörande 33/4 mantal, hvilka
dock erlägga sin kronotionde till pastor
i Grundsunda och intill 1863 der skola
deltaga i kyrklig byggnads-skyldighet.
Folket är i allmänhet af ett mer sträft
och trotsigt sinnelag. Eedan 131 6
nämnes Grundasund som socken; vid
samma tid anföres ock en presbyter.
Grundsunda är nu ett konsistorielt pastorat
af 3:dje klassen; ibland sednare tidens
kyrkoherdar omnämnes Johan Kalling,
som hitkora 17 28 och efter 2 år
uppsade tjensten, köpte sig in med hustru
och barn på Danviks hospital, men
följde arméen 1741 till Finland, blef
der regimentspastor och afled 1743;
kyrkoherden Hans Jonsson Tunæus, som
tillträdde pastoratet 1766 och dog 1778,
har gjort sig särdeles bekant genom
Hernösands stifts prestkrönika. Kyrkan
af sten, utan torn, ligger vid stora
vägen på en udde mot hafvet, 2V2
norr om Arnäs, 10 mil från
Hernösand, är 33 alnar lång och 15 alnar
bred och i anseende till församlingens
ringa folkmängd den rymligaste i
orten; hon är en af de först byggda
kyrkorna här i landet. Undervisning
meddelas i både fast och ambulatorisk skola
af 1 examinerad och 1 oexaminerad
lärare; år 1856 var skolbarnens antal 60
gossar och 22 flickor. Utom det att
många hamnar och sund i sednare tider
blifvit grundare än förr (orten har
sannolikt sitt namn af de talrika grunda
sunden och vikarne), så att en del ej
kan begagnas till sjöfart, äro på
Ma-lings-skogen 2:ne ställen, sora tyckas
utmärka, att hafvet fordora gått upp
öfver landsvägen, emedan stora högar
samt runda och af vatten slätade
stenar finnas der på ömse sidor ett godt.
stenkast från sjön. Flera berg vid
hafsstranden visa ock tecken efter fordna
vattenhöjden, likasom afsättningar med
jemngående strandryggar.
Helsobrunnar finnas vid Gideåbacka och
Utan-näs; den förstnämda skall först hafva
blifvit upptäckt 1699 af doktor Skragge,
dä han följde Svenska ambassaden
härigenom till Ryssland. Uti socknen
finnes ett betydligt sågverk, kalladt
Husum. Inom socknen ligger Skagens
fiskläge, fordom med ypperlig hamn, nu
uppgrundad, likasom Fanbyviken. På
Skags udde, 2V2 mü från kyrkan, ligger
ett kapell, der gudstjenst hålles 2 gånger
om sommarn för de Norrländska
städernas fiskerskap. — Adress:
Nordmaling.
Grunnevad. Tre mantal frälse-säteri
uti Walstads socken och Wartofta
härad af Skaraborgs län, eges jemte V4
mantal Kärr och V4 mantal Röråsen,
alltsammans uppskattadt till 1 3,200 rdr
bko, och 1 qvarn, uppskattad till 2,000
rdr, af Gustaf Eurenius. Åkern
uppgifves utgöra 6 0 tunnland och bestå af
sand- och lermylla; ängen är 108 tunnl.,
6 beteshagar intaga 187 tunnl.,
barrskogen intager 271 tunnland och
lemnar gårdens fulla behof både af
såg-och byggnadsvirke; löfskog finnes å
egorna. Till gården hörer en trädgård om
c:a 7l/2 tunnland, innehållande öfver
300 fruktträd, och 2 fiskrika sjöar.
Grycksbo. Pappersbruk i Falu
landsförsamling af Stora Kopparbergs
fögderi i Dalarna, l1/^ mil från Falun,
anlades 1740 af direktör J. Munktell,
efter den tidens sätt med 15 stampar
och 2 valsar. Ar 1836 byggdes här
machin-pappersbruk, hvartill machiner
förfärdigades af Donkin i London.
Stället;, som har utmärkt vacker
belägenhet, har af egarne blifvit allt mer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
