Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gryt - Gryt - Gryta - Grytebäck - Gryteryd - Grytgöl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Gryt. Jernbruk. Tillverkningen
härstädes är 1857 var i jemna tal 7,060
sk® stångjern, 4,500 sk® stål, 09 0
sk® skärjern, 4 22 sk® spik, 1,224 sk®
tackjern. Se vidare under Bo.
Gryt. Ett mantal frälse i Blacksta
socken och Oppunda härad af
Nyköpings län, vid Långhalsen, tillhörde
1686 Nils Liljehök, 1849 Klingstedt.
Gryta. Socken i Ragunda härad af
Uppsala län, 2 mil från Uppsala,
ligger mellan Alstasjön, Orsunds-ån och
Låstaviken i söder, mot Fröslunda,
Gi-rista och Fittja socknar vid Säfva-ån i
öster, mot Balingsta, Hagby i nordost,
Tibble i nordvest, Nysätra i vester, och
upptager en areal af 7,05 9 tunnland,
af hvilka 150 äro sjöar och kärr.
Marken är någorlunda jemn, blott i det
inre landet finnes berg- och skogsmark,
ej alldeles utan skog. Bådande
jordmanen är lera. Socknen, som består af
103/4 mantal skatte, 12 mantal krono,
137/g mantal frälse, beboddes år 1805
af 7 43 och 1856 af 724 personer.
Jemte åkerbruk, såsom hufvudnäring,
idkas något fiske. Gryta nämnes 1314
såsom börande till Hagunda, kallas ock
Greta år 1317. Socknen är nu annex
till Girista i Lagunda härad. Kyrkan,
ej långt från Orsunds-å, är
ursprungligen gammal, byggd af gråsten med torn,
nedbrunnen, men genom understöd af
konung Johan III åter uppbyggd 157 8,
reparerad 1 837, och har åtskilliga
adliga epitaphier, hvaribland ett öfver
öfverste C. G. Grisbach (död 1728). Man
har i socknen upptäckt 4 runstenar, en
inåt landet vid Björnamo, en vid Gryta
herregård, en vid Ohlsta och Orsunds
by. Ar 1856 undervisades 29 gossar
och 19 flickor af en examinerad lärare
i socknens fasta skola; här finnes
dessutom Söndagsskola. Landsvägen från
Uppsala till Westerås går här från
Säf-va gästgifvaregård, tillika häradets
tingsställe, 1% mil från Uppsala, åt
sydvest till Örsunds bro; en mindre väg
trår från Säfva åt söder och öster och
till Balingsta. Af större gårdar
märkas: Grytagården, nära kyrkan, 4
mantal krono-säteri, uppskattade 1858 till
17,000 rdr rmt, med eu utjord,
uppskattad till 5,000 rdr rmt; innehafves
af majoren och öfverste-löjtnanten C.
G. Bergenstråhle; vidare Salnecke,
Höija, Örsuuda, — Adress: Uppsala.
Grytebäck, se Lämneå.
Gryteryd. Socken i Westbo härad
af Jönköpings län, 91/., mil från
Jönköping, gränsar i Öster till Hestra, i
norr till Saudvik, i söder och vester till
Gunnarp, Drengsered, Torup och
Kinnared i Halland; sjön Fegen går in till
södra gränsen af Gryteryd. Med Vo niil
i längd och nära lika långt i bredd, har
socknen en areal af 10,27 5 tunnland,
af hvilka 420 äro sjöar och kärr.
Marken är bergaktig; jordmånen är bättre
här än i moderförsamlingen Hestra samt
har mer svartmylla; här är ock bättre
tillgång på skog; utsädet är mest hafra.
Socknen, som år 180 5 beboddes af 293
och 1858 af 411 personer (212
skatt-skrif na och 199 skattfria), består ai 3*/8
mantal skatte, 1/l mant. krono, 6
mantal frälse och uppskattades sistnämde
år till 25,345 rdr rmt, inberäknadt
värdet af 3 lägenheter, 1 manufakturverk
och 3 qvarnar. Kyrkan är uppbyggd
af sten 17 63 och 64 och försedd med
stentorn 18 22; Johan Gyllenhammar
skänkte år 176 9 ett orgelverk åt-
kyrkan, som är belägen 7/]0
stra. Undervisningen bestrides af en
examinerad lärare i fast skola, år 1856
med 25 gossar och 23 flickor. De
betydligaste gårdarna i socknen äro
Boije-ryd och Röshult. — Adr.: Qvarsebo.
Grytgöl. Jernbruk i Hällesta
socken och Finspongs härad af Linköpings
län, är beläget nära sjön Grytgölen, 5
mil från Norrköping. Stångjernsbruket
skall vara från 1630 och kallas 1687
Tobias de Gomses hammare;
manufakturverket är privilegieradt år 1718
och 17 78; egare voro pä 1700 talet
Ahltins eller Ahltings sterbhus, Adolf
Burén 1825, juris doktor Axel Burén
1850 och 58. — Här finnas 2
härdar och 1 hammare;
manufakturverket har 1 räck- och 3 spikhamrar;
år 1858 var tillverkningen 1,39 9 sk®
stång- och ämnesjernsraide, 561 sk®
manufaktur-smide; hela tillverkningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
