Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gräfsnäs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
från Göteborg, och har ett ganska
vackert läge; det omgifves af ovanligt höga
löfträd med vatten på tre sidor, och på
längre afstånd af bördiga åkrar och
ängar i en vidsträckt dal mellan höga
berg. Fordom var gården befäst med
djupa grafvar och höga vallar,
lemningar finnas ännu efter 4 torn;
byggnaden har bestått af fyra sidor med hvälfd
inkörsport inanför en djup graf, öfver
hvilken för 100 år sedan ledde en
vind-brygga, söm nu är förändrad till bro.
En byggnad uppfördes här bredvid i
modern stil af sista fideikommissarien,
öfverste Th. Gripenstedt, raen
uppbrann snart, då en mängd samlingar af
märkvärdiga dokumenter äfven gingo
förlorade. Under sprängningen vid den
nya byggnaden påträffades i muren en ål’
drig pansarskjorta och ett benrangel af ett
barn; man har sedan uti ett hvalf
under ett af de borttagna tornen
upptäckt flera menniskoben. Gräfsnäs gård
skall hafva blifvit flyttad från en ö uti
den fiskrika sjön Anten, vid namn
Lo-holmen, der den legat före konung
Gustaf I:s tid, och hvarest grundmurar
efter en lika beskaffad byggning ännu
finnas; denna ö har tillika med en
mängd gårdar och säterier i orten
fordom lydt under Gräfsnäs. Af ställets
historiska minnen hafva vi att
omnämna följande: Här vigdes, enligt sägnen,
Gustaf I vid sin andra gemål,
Margareta Lejonhufvud, sannolikt i den s. k.
»Kungssalen», hvilken deraf förmodas
hafva sitt namn. Då Johan III, år
15 9 0, var missnöjd med flera af
herrarne i riket, hvilka misstänktes för att
hafva underhållit agget mellan honom
och hertig Carl, togos de anklagade här
kraftigt i försvar af grefve Axel
Lejonhufvud, son till riksrådet Sten
Eriksson och Ebba Liljehök, hvilken darae
för sitt tilltagsna och karlavulna
uppförande vanligen kallades Grefve Ebba.
De sökte då att på Gräfsnäs samla och
uppreta Westgöta-adeln. Samma grefve
Axel Lejonhufvud, grefve till Raseborg,
friherre till Kegleholm, riksråd och
lagman, missnöjd med hertig Carl, oaktadt’
den vänlighet han rönt vid dennes hof,
hade strax efter konung Johan IILs
död förmanat allmogen till trohet mot
konung Sigismund, hvilket hertigen illa
upptagit. Lejonhufvud ansåg honom
derföre som sin vederdeloman och
befäste Gräfsnäs. Han skall der varit
belägrad i 7 veckor och försvarade sig,
tilldess vinter och is gjorde
befästningen onyttig, då han drog sig till
Bohus. År 1G12 uppbrändes Gräfsnäs
slott af Danska konungen Christian IV,
emedan det var beläget i det öppna och
oförsvarade landet. Grefve Sten flydde
då med sin grefvinna härifrån till
Östergötland och sedan ur riket, raen kora
snart åter till Gräfsnäs 1614, oaktadt
konung Gustaf Adolfs förbud och
befallning till ståthållaren i
Westergötland, riksrådet grefve Gustaf Stenbock,
att låta gripa och föra’ honom till
Stockholm. Han undgick likväl
fångenskapen genöra flykten och lyckades
undkomma på en båt till Kunghäll, som
då låg inom Norska gränsen. Konung
Gustaf II Adolf besökte Gräfsnäs år
1618. Under kriget år 1677 hade kon.
Carl XI här ett tyg- och förrådshus. —
Första kända egare till Loholm eller
Gräfsnäs är Gudinar Månsson
(Hjort-hufvud) till Ulfåsa och Loo, lagman i
Westergötland år 1312, gift med ett
fruntimmer af Folkunga-slägten; sedan
Magnus Gudmarsson (Hjorthufvud) till
Loholm, S. R. R. lagman i
Westergötland 1346, gift med Kath. Brahe; Erik
Abrahamsson (Lejonhufvud) S. R., 1513
gift med Ebba Wase, död 1520;
Gräfsnäs förblef inom slägten Lejonhufvud
till 1707, hvarefter Sparre-slägten skall
egt det till 1720, då det tillföll baron
Thorn. Fehman, justitie-kansler, gift med
Catharina Tham, död 1734, hvarefter
hans hustru testamenterade gården åt
sin enda son (med sin förste man)
hofjunkaren Joh. Gripenstedt, gift med
M. Barchia, egare 1767. Dåvarande
kronprinsen Gustaf och kronprinsessan
Sofia Magdalena besökte Gnäfsnäs och
buro till dopet den 19 Oktober
sistnämde år hofjunkarens son, som erhöll
namnet Gustaf. Slägten Gripenstedt
var egare af godset till år 1824, då
Kongl. Maj:t genom utslag upphäfde
fideikommiss-naturen, och hela
egendomen delades mellan aflidne öfverste Th.
Gripenstedts syskon, då majoren Jakob
Gripenstedt blef egare till Gräfsnäs och
ett mindre antal ströheraman, hvilka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
