Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gräfsnäs - Gräfsten - Gräfsäter eller Grefvesäter - Gräfve - Grängshammar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
han till en del särskildt afyttrade,
hvarefter år 1827 sjelfva säteriet med nödigt
ar-betsgods, tillsammans 131/2 hemman,
såldes till häradshöfdingen Hofstén, som år
1830 sålde egendomen till brukspatron
Selander. Parken innehåller 20 tunnl.
Här äro äfven trädgård med orangeri
och qvarn. Åkerjorden innehåller 300
tunnland; ängarne äro betydliga, betet
ovanligt godt och skogen ansenlig.
Gräfsten. Fyra mantal frälse-säteri
i Svinstad socken, Bankekinds härad af
Linköpings län, med ett derunder
af-hyst frälsehemman Gräfva, taxerade år
1858 till 37,160 rdr rmt, utgöra blott
återstoden af ett fordom vida större
gods. Det har till en del varit
klostergods men alltsammans derefter krono
samt till en del räknadt bland hertig
Johans arfvegods ; köptes 1 626 af Erik
Jörausson, tillhörde sednare riksrådet
skattm. friherre Gustaf Bonde (död 1667)
och kongl rådet Carl Bonde, som hade
det som säteri 1683 och utbytte det
från reduktionen; 1700 tillhörde godset
hans enka, 1726 riksrådet grefve G.
A. Taube och hans son, kammarrådet
J. Steuch (död 1769), sonen J. H. Steuch
och hans syster; från 1780-talet genom
köp general-löjtnanten grefve Axel
Löwen (död 1802), derpå hans enka ännu
1825 och sonen, grefve J. Löwen,
såsom fideikommissarie; från 1834
brukspatron Didr. Reder; 1 847 tillhörde
gården öfveringeniören Anders Alreich
i Stockholm. Sätesbyggnaden är af trä,
på sin tid vacker, nu oansenlig,
ladugården nyligen och väl ombyggd,
trädgården betydlig, underlydande torp
mestadels byggda af sten under grefve A.
Löwens tid. Enligt kongl, resolution
af den 6 Augusti 1760 har egaren af
Gräfsten jus patronatus till Svinstads
församling. Gården ligger lV2 mil från
kyrkan.
Gräfsäter eller Grefvesäter. Ett
mantal frälse-säteri i Hannäs socken och
Norra Tjusts härad af Kalmar län, har
tillhört slägterna Ribbing och
Silfversparre, tills det 1 820 köptes af
kabinettskammarherren baron A. C.
Adelsvärd, hvars arfvingar nu ega det; till
gården höra 1 mjölqvarn med 3 par
stenar och 1 sågqvarn med 1 ram;
alltsammans uppskattades 1 856 till 16,500
rdr bko,
Gräfve. Socken i Örebro län och
härad, ligger mellan Långbro och Eker
i öster, Kihl i norr, Tysslinge i vester,
med Tysslingesjön till gräns, Winteråsa
i sydvest med Svartån till gräns, och
har en areal af 3,7 7 2 tunnl., af hvilka
880 äro sjöar och kärr. Tysslingesjöns
strand åtföljes af en ås, utefter hvars
andra sida den mest bebyggda
trakten är belägen, omkring socknens
enda väg, mellaii Örebro och Kihl;
längre öster ut ligger Bredmossen,
hvarifrån en bäck går till Svartån, hvars
strand är sumpig. Radande jordmånen
är lera; på skog är klen tillgång.
Socknen, som består af 12 mantal skatte,
1 mantal krono, 5x/2 mantal frälse,
beboddes år 1805 af 248 och 185 6 af
428 personer samt taxerades 1 857 till
62,092 rdr bko. vHufvudnäringen är
åkerbruk, med afkastning utöfver eget
behof. Namnet på socknen
förekommer omkring 1314, och den är annex
till Kihl alltsedan reformationens tid.
Kyrkan ligger i söder vid vägen, 3/4
mil från Örebro; den antages vara från
1600-talet, ombyggd 1 7 64. Bland
gårdar märkas: Åkerby i norr och
Källtorp i söder, 1 mantal skatte rusthåll.
Adress: Örebro.
Grängshammar. Sätesgård med
dertill hörande jernbruk i Stora Tuna
socken och Säters fögderi af Stora
Kopparbergs län, i mil från kyrkan samt
3 från Falun, i början ett hytteställe
under namn af Grängshyttan, som vid
medlet af 15:de århundradet egdes af
Anders Bugge och Törd, hvilka sålde
det till konung Gustaf I. Konung
Johan III lemnade på detta bruk d. 6 Maj
1 573 till M. Heising och dess hustru
besittningsrätt för deras lifstid, och den
21 Maj 1 582 för evärdeliga tider
samma rätt åt dåvarande kyrkoherden i
St. Tuna O. Canuti och hans arfvingar,
emot förbehåll af räntans och
utskvldernas erläggande. Kyrkoherden
Canuti söner, Krik, Israel och Daniel
Ols-söner, försålde år 1624 till ståthållaren
Petter Kruse denna ärfda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
