Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustafsborg - Gustafsborg - Gustafsborg - Gustafsbruk - Gustafsdal - Gustafsfors - Gustafsforss - Gustafsforss - Gustafshäll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
N:o 28 och V3 mantal N:o 71, med
bryggeri och qvarn samt hörer till
socknens fattigvårds-styrelse.
Gustafsborg. Ett och V4 mantal
frälsesäteri i Perstorps socken och
Norra Åsbo härad af Christianstads län,
har varit glasbruk intill år 17 02, då
det undfick säterifrihet. Gården har
vackert läge mellan 2:ne små sjöar,
omgifna af skog. Utsädesjorden är stenig
och skarp samt föga gifvande, men
hö-bolet är tillräckligare; här finnes
tillräcklig ek-, bok- och furu-skog samt
torfmossar, 3:ne stycken hagar,
planterade med ekskog, och fiske till nödtorft
uti 9 stycken små insjöar, som äro
belägna på egorna. Efter 1858 års
taxeringslängd utgör gården 13/16 mant.,
är uppskattad till 13,800 rdr rmt och
lyder under Ybbarp, som eges af
grefvarne M. & H. Hamilton.
Gustafsborg, se Carlsten.
Gustafsbruk. Pappersbruk i Sköfde
socken och Kåkinds härad af Mariestads
län, 3/g mil från Sköfde, vid
frälsehemmanet Kummiltorp, tillhörde 1816
fabrikör H. Malmberg. För närvarande
eges det af Anders Svensson jemte 1/g
mantal Kummiltorp, det hela
uppskattadt till 3,500 rdr rmt; gården har
hjelplig skogstillgång.
Gustafsdal. Jernbruk i Gräsmarks
socken, Fryksdals härad af Carlstads
län, har 2:iie härdar för en
stångjerns-hammare och oinskränkt smidesrätt.
Under år 1858 tillverkades 4,893 centner
33 ® = 1,223 sk® 7 1® 10 ®, med ett
taxeradt värde af 63,207 rdr 71 öre.
Bruket ligger på Gräsmarksgårds grund
och lyder under Högforss bruk.
Gustafsfors. Jernbruk i Torrskog
socken, Wedbo härad på Dal, fick d. 4
Febr. 1747, då det egdes af
rådmännen i Åmål Anders Amelsberg och Nils
Kock (egare af Billingsfors bruk),
privilegium på anläggande af eu
ämnesham-mare till 500 sk® smide, med 9
frihetsår; 1752 ökades smidet med 400
sk®. Ar 1792 tilläts dåvarande
egaren, borgmästaren i Åmål, Gustaf Åberg,
att från Sverkersta i Fellingsbro
socken hitflytta en nedlagd hammare utan
förändring i förra dammbyggnaden. Den
8 December 1845» tillät Bergskollegium
uppförandet af en ny
stångjernsham-mare och l vällugn. Samma års
ham-marskattslängd utvisar 2 hamrar och 3
härdar. Samma år som privilegiet
erhölls på 1 ämneshammare,
privilegierades äfven 2 smärre och 1 dubbel
stålugn, 6 knipphamrar, 1 slipverk, 1
tråd-drageri; 17 98 erhölls privilegium på 1
skärverk. Både bruket och
manufakturverket egdes 1857 med Lennartsfors
i Wärmland, af Uddeholms bolag, hvars
disponent är J. Ekman i Göteborg.
Tillverkningen uppgifves samma år till 4,119
sk. 14 ® stång- och ämnesjern, men
efter 1858 års taxeringslängd till 2,070
skeppund.
Gustafsforss, se Marianelund.
Gustafsforss. Pappersbruk i
Pjette-ryds socken och Sunnerbo härad af
Kronobergs län, anlades af kapten Gustaf
Cavallius och egdes 1828 af kapten
Cavalli och direktör Dufva. För
närvarande eges det under Gåaryd 1 mtl
af kronolänsman Blomgren och
uppskattas till 3,500 rdr rmt. Hit höra
dessutom färgeri, uppskattadt till 2,800 rdr,
garfveri till 1,600 rdr, med
vallmars-stamp till 150 rdr, mjölqvarn med 3
par stenar till 4,400 rdr, såg med 1
blad till 380 rdr samt 1 spikhammare
med 18 sk® smide till 930 rdr rmt.
Gustafshäll. Jerngrufva i Jerfsö
socken och Södra Helsinglands fögderi af
Gefleborgs län, är belägen å byn
Bond-arps egor. Nyligen har ett bolag
bildat sig, under benämning af
Gustafshälls Aktiebolag, som under förlidet år
erhållit Kongl. Maj:ts fastställelse, i
ändamål ej allenast att öfvertaga och i
större utsträckning bearbeta en af
fa-briksidkaren A. G. Hedenström inmutad
jernmalmsanledning, utan ock att iuora
provinsen Helsingland anställa lagenliga
malmskärpningar å der befintliga
mineralfält samt uppföra de för mineraliernas
uppfordring, transport och förädling
erforderliga verk och byggnader.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
