- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Tredje Bandet. G-H /
150

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gyllenforss - Gyllerup - Gylltorp - Gymninge - Gysinge - Gåfvetorp

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Österg, V4 mantal Bohult, utgörande
tillsammans en egendom, uppskattad till
64,865 rdr rmt.

Gyllerup. Sätesgård i Hörups
socken och Ingelstads härad af
Christianstads län, bestående af lV3 mant.,
förvandlades år 1691 från utsockne-frälse
till säteri genom kongl, resolution.
Gyl-lerup egdes på 1760-talet af
ceremonimästaren Burenskjölds arfvingar; för
närvarande eges en del af gården, 1687/46os
mantal, af prosten Berzelii arfvingar
samt 11 delar af bönder; det hela
uppskattades år 1858 till 30,030 rdr rmt.

Gylltorp, se Sonstorp.

Gymninge. Ett mant. frälse i
Tysslinge socken af Örebro härad och län,
2 mil från Örebro, är beläget nära vjd
sjön Tysslingen, Vs från kyrkan. Ar
1825 egdes det af brukspatron
Hedberg. Närvarande egaren är Per
Carlsson; under gården lyda: 1/i mantal
Egersta, x/4 mantal Sjömärken, samt 1
kalkbränneri, uppskattadt till 2,000 rdr;
det helas uppskattningsvärde är 16,020
rdr rmt.

Gysinge. Jernbruk och masugn i
Fernebo socken af Gestriklands fögderi
och Gefleborgs län, det största i
Gestrikland, är beläget på en halfö, hvars
tre sidor omgifvas af Dal-elfven, vid ett
strömfall, kalladt Gysingen, på Kofversta
egor och x/8 mil nära Nora sockens
och ^Vestmanlands gräns; bruket har
vacker belägenhet, och utsigten är
be-haglig genom flera holmar i elfven.
Först anlades här ett gevärsfaktori år
1 677 af inspektören And. Larsson Hök,
sedan 10 år förut en masugn blifvit
anlagd nära det ställe, der nu bruket
ligger; verket innehades en tid af Höks
efterkommande och erhöll sitt första
privilegium på stångjernssmide år 1701
till 1,300 skit. Efter året 1763,
under det bruket innehades af
landshöfding Insenstjerna, hade det privilegier
på 3,200 sk®; men sedan det 1769
blifvit inköpt af brukspatronen och
riddaren Gust. Wittfoth, som nedlade 400
sk® och transporterade
köp-tackjernsrättigheten på ett annat bruk i
Westman-lands Bergslag, nedsattes smidet till
2,800 sk®. För närvarande är smidet
oinskränkt, och 1 858 års tillverkning
uppgick till 6,258 sk® 13 1® 15, ® af
eget tackjern, tillverkadt af
Dannemora-malm. Bruket har 2 stångjernshamrar
med 4 härdar samt dessutom 2
knipp-och 2 spikhamrar, privilegierade för 50
sk® manufaktur af ämnesjern, uppköpt
från Thorsåkers socken, och uppskattad
till 2,46 0 rdr. Till bruket höra
mjöl-qvarn med 3 par stenar, uppskattad till
9,000 rdr, 1 såg med 2 ramar, ett
hus-behofs-tegelbruk samt gården As, 6
öresland, uppskattad till 13,500 rdr,
kungsgården, 8 öresland (= 1/n mant.),
uppskattad till 3,000 rdr, N:o 1
Gysinge 85/§ öresland, m. fl., allt inom
Fernebo socken, och säteriet Aspnäs i
Öster-Wåhla socken af Westerås län,
om hvilket ännu handlingar finnas på
bruket, daterade år 1357, som utvisa,
att det varit S:t Brigittas bostad; hela
egendomens taxeringsvärde uppgår tjll
7 54,132 rdr rmt. Den eges af
brukspatron M. Benedicks’ arfvingar med B.
Benedicks till disponent.
Karakters-byggnaden består af en hufvudbyggnad
af trä, med torn och slagur samt på
hvardera sidan 2 flygelbyggnader,
nedanom hvarandra, de öfra af sten, de
nedra af trä. Till gården hörer en
ansenlig trädgård med stort orangeri och
2:ne alléer, äfvensom förmånligt fiske.
Afståndet till kyrkan är 1/2 mil, den
enda väg som går till bruket; men
öfverfart är med pråm mil öfver
elfven till Säfve qvarn på södra sidan,
hvarifrån sedan räknas 5x/4 mil till Sala.
Brukseffekterna föras dels direkt om
vintern till Stockholm, dels till Gefle;
men sommartransporten sker vanligen
. först sjöledes till Hedesunda ityj mil
och sedan 4 mil landvägen till Gefle.

Gåfvetorp. Två mantal frälse-säteri
i Lekaryd socken och Albo härad af’
Kronobergs län, upptogs först af en
utandning, hvars namn är obekant.
Gården har blifvit som gåfva afsöndrad
från säteriet Gemmatorp, och efter
ätten Sjöblads tid blef den hufvudsätet.
Mårten Cronstjerna sålde Gåfvetorp år
1723 till kommerserådet Steuch.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:47:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/3/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free