Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göinge, Östra - Gökhem - Göksholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Häradet tros, likasom
Westra-Gö-inge, hafva fått sitt namn af en här
bosatt Götisk folkstam, hvilket man
anser bevisadt genom befolkningens ännu
fortfarande krigiska lynne samt
utmärkta kropps- och själsförmögenheter.
Talrika minnesmärken från forntiden
förekomma också i Göinge-häraderna,
likasom åtskilliga gamla plägseder länge
lefvat qvar derstädes. De största
insjöarne i Göinge-häraderna äro Fin ja-sjön,
Immelen, Lursjön, Ousbvsjön,
Tydinge-sjön, Wittsjön och Örsjön.
Gökhem. Modersocken i Wilske
härad af Skaraborgs län i Westergötland,
omgifven af Trävattna, Ullene, Marka
och Sorby socknar, ligger 3/4 mil från
Falköping och har en areal af 6,225 tid,
af hvilka 6 0 äro sjöar och kärr.
Jormå-uen uppgifves af flera bestå af svart kalk.
blandad mylla, äfven blandad med lera,
raen (efter Forsell) har genom Berzelii
gjorda anlys på 3:ne profver jord från
Westergötland, hvaraf den ena var
tagen vid foten af Mösseberg på en åker
under Gökhem, på sjelfva den s. k.
Falbygden, visat sig, huru litet dessa
jordarter kunna kallas ler- eller
kalkhaltiga ; analysen visade åkerjorden bestå af
0,63 delar kolsyrad kalkjord,
0,28 » talkjord,
5,3 5 » jernoxid,
0,40 » manganoxid,
2,60 » lerjord,
9,26 delar;
alltså blott l/2 Proc« kalk och från 11/2
till 33/4 proc. lerjord; deremot öfver 5
proc. jernoxid, som verkar
ofördelaktigt på vegetationen; den stora
procenten af humus, ända till 9,7, berättigar
den dock att få räknas till bördig
åkerjord. Socknen, sora år 1 805 beboddes
af 690 personer, år 1856 af 912,
består af 14%. mantal skatte, 83/g
mantal krono samt ll3/* mantal frälse och
uppskattades år 1857 till 120,850 rdr
bko. — Ar 1859 hade socknen
ambulatorisk skola med en examinerad lärare,
som undervisade 30 gossar och 29
flickor. Gökhems moderförsamling utgör,
jemte annexerna Marka och Sorby, ett
konsistorielt pastorat af 2:dra klassen i
Winköls kontrakt af Skara stift.
Kyrkan är byggd af sten med fasta murar
och hvalf och är från katholska tidén,
hvilket en utbyggnad tillkännagifver,
som fordora haft namn af Jungfru
Mariæ chor, der den Hel. Jungfruns bild
af trä varit upprest på ett litet
sten-altare. Kyrkogården är omgifven af
höga aspträd. I Gökhems socken ligger
Mösseberg (se denna artikel).
Odens-kulle, V4 mil från Mösseberg, är hög
men icke vidsträckt, kal och slät med
tvänne afsatser, kallade Piggen och
Kronan. Man skall här fordom hafva
dyrkat Odén, och i pesttider haft
begrafningsplats. Hålöga Kulle, till skepnad
och höjd lik de gamla Uppsala-högarna,
samt åtskilliga andra kullar äro äfven
belägna i denna socken. Domaresäten
finnas på flera ställen. På Asleberg
skall fordom hafva stått en kyrka eller
ett kloster; man har äfven i sednare
tider funnit lemningar af en dvlik in-
vid Stommen Ofverkyrke, kallad
Odekyrkan. Flera källor finnas i
försara-lingen, såsom Dahlaren eller
Böse-käl-lan, Stärkelse-källan och Stalleu. S:t
Livers-källan är en offerkälla, sora,
enligt fornsägen, upprunnit genom böu af
fylkeskonungen Liver, då lian ined sina
krigare var plågad af törst. Vid Sorby
finnes äfven en offerkälla. Vid St.
Lex-berg är en mineralkälla. På Hamra
slätt skall fordom stått ett slott. Af
större gårdar nämna vi här Rödberga och
Lunnagården. — Adress; Falköping.
Göksholm. Tre och ett fjerdedels
mantal frälse-säteri i Stora Mellösa
socken, Askers härad af Örebro län, har
ett särdeles vackert läge vid
Hjelmarens södra strand och utgör för den
resande, som på ångbåt färdas från
Stockholm till Örebro, med sin af täta och
lummiga löfträd omgifna åldriga
bygnad, synnerligast då man från den s.
k. Stora Hjelmaren passerat
Björkösundet, ett särdeles vackert och iutagaude
föremål. Enligt en å gården förvarad
gammal handling skall
karaktersbygg-naden hafva blifvit uppförd år 1320,
hvilket, åtminstone hvad en del deraf
angår, har mycken trovärdighet för sig.
Sannolikt är, att denna del af
byggnaden varit det s. k. tornet eller fästet,
sora, enligt uppgift, icke kunde
förstöras af den stormande allmogen, då denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
