Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göksholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ville utkräfva hämd för Engelbrekts mord.
Murarna i denna del af byggnaden
hafva en tjocklek af imellan 3 och 4
alnar. I närheten af gården, vid pass
l/4 mil öster derifrån, ligger
Engelbrektsholmen, bekant för mordet på
Engelbrekt. Holmén är särdeles liten och
obetydlig och bedrager derför troligen
också mångens väntan, som trott sig
der skola öfverraskas af en det stora
minnet värdigare natur. Se vidare
härom under artikeln Engelbrektsholmen.
Den första kända egaren till
Göksholm var Ambjörn Sixtensson Sparre,
som erhöll det genom sitt gifte 129 7
med en dotter till riddaren Ulf
Karlsson, och enka efter riksrådet Knut
Mattsson af gammal adlig slägt, som förde
ett hjorthorn i vapnet; herr Ambjörn
var lagman i Nerike vid år 1 286 samt
»advocatus paa Orabroo fäste». En
dotter af detta första gifte, Birgitta
Knutsdotter, som blef gift med riksrådet
Magnus Bengtson, hvilken dog 133 6, ärfde
efter moderns död 1307 Göksholm
enligt ett samma år hållet arfskifte
mellan henne och barnen af sednare giftet.
Derefter kom godset till den s. k.
Göks-bolms-slägten (Natt och Dag), som
innehade detsamma till och med är 1 65 5.
Bland egare af denna slägt märkas:
Bo Nilsson, hvars far antog namnet Natt
och Dag. Sjelf var ban böndernas
anförare, då år 1319 Magnus Smek vid
Mora Stenar utropades till konung.
Bengt Stensson, äldre son till
riksrådet m. m. Sten Bosson, hvars yngre
son Bo, som blef gift med en Karin
Sture af Holsteinsk ätt, blef stamfader
för Stureslägten i Sverige, i det deras
son, Nils till Penningeby, upptog sin
mors namn och kallade sig Sture.
Bengt Stensson, riksråd och lagman
i Nerike, lefde omkring år 1434 och
hade i sitt sednare gifte med Anna,
dotter till lagmannen Magnus
Fiuvids-son till Hanö, den för sitt deltagande
i faderns våldsgerning mot Engelbrekt
så olyckligt ryktbara sonen Måns
Bengtsson.
Efter Engelbrekts mord fördes hans
hustru, barn och tjenare fångna till
Göksholm. Rummet, der den
förstnämda suttit insperrad, tror man sig
ännu kuntia utvisa.
Sockneboerna i Mellösa, uppretade
och bestörta vid underrättelsen om hvad
som vederfarits Engelbrekt, skockade sig
tillsammans, uppsökte den döda
kroppen och förde den till Mellösa kyrka,
derifrån den dock vidare fördes till
Örebro.
Den åldrige Bengt Stensson och hans
son flydde, när stormen nalkades, sedan
de först gifvit fångarne fria, och
begåfvo sig till biskop Knuts stift,
hvarest de länge måste uppehålla sig på det
vid Norrköping belägna gamla
Bondegodset Ringstaholm. Om Bengt
Stensson förmäles, att han allt detta
oaktadt icke kunde afhålla sig från att
äfven sedermera stämpla till Danskarnes
förmån. Sonen Magnuä deremot lärer
snart blifvit träffad af den djupaste
ånger öfver sitt brott och blef en
afgjord fiende till Danska partiet. Till
följd af samvetsförebråelser, hvilka
alltjemt skola förbittrat hans lif, gjorde
han ett testamente till Wreta kloster
och lefde såsom innehafvare af
Göksholm ännu år 1441. Måhända kan i
dessa omständigheter någon
förklaringsgrund finnas till den skonsamhet,
hvarmed Karl Knutsson förfor mot Måns
Bengtson, då han till och med förbjöd
att anklaga honom för den begångna
mordgerningen.
En något sednare medlem af
slägten, riksrådet och lagmannen öfver
Nerike Ake Johansson, erhöll af siti
samtid med anledning af den kraft,
hvarmed han skall hafva motarbetat
Danska inflytandet i landet, benämningen
»Danmarks gissel.»
Åke Axelsson, född 1593, friherre
till Jää, herre till Göksholm, Finnsta,
Sjögerås, Wärnsta, Arnö och Akesberg,
var af slägten den sista manliga
innehafvaren af Göksholm, hvilket han
betydligt ökade dels genom köp af nya
hemman och gårdar, dels genom byten.
Af hertig Carl Philip tillbytte han sig
större delen af den i Hjelmaren
belägna ön Hvalen jemte kringliggande
holmar. Byteshandlingen finnes vid
gården. Ake Axelsson lefde på sin tid i
högt anseende och var vid 3 riksdagar
landtmarskalk; dog 1655.
Hans dotter, Barbro Åkesdotter, gifte
sig första gången med amiralen Claes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
