Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs och Bohus Län - Göteborgs Stift - Götened
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hela länet tillhör i ekklesiastiskt
hänseende Göteborgs stift.
Af länets härader tillhöra Säfvedals,
Askims och Östra Hisings härader af
Göteborgs fogdeui Westergötland,
medan det öfriga tillhör Bohuslän.
»Under det Hisingen tillhörde Norge, lära
Lundby och Tufve socknar hafva blifvit
till Svenska kronan bortbytta mot de
ofvan (i noten) nämda hemmanen i
Skår-dala och Surte, på det Svenska kronan
icke skulle å dessa hemmans egor
anlägga några befästningar till mehn för
Bohus fästning. Lundby och Tufve
socknar fingo dervid benämningen Svenska
eller Östra Hisingen, hvilken del af ön
sedan kallades Gamla Sverige och lades
under Askims härad, men sedermera
skiljcles derifrån och lades under Vestra
Hisings häradsrätt. Vestra Hising
kallas ock af gammalt Norska Hising
eller Nya Sverige.» Länets
Westgöta-andel är en mot hafvet sluttande och i
allmänhet bördig slättmark; om de
stora industri-anläggningarna i närheten af
staden Göteborg hafva vi redan talat i
artikeln om denna stad. — Till
Westgöta-andelen räknas öarna i den s. k.
Göteborgs Skärgård, deribland Brännö,
Danaholm, Hamborgö, Hisingen, Styrsö,
Winga och Wrångö. Genom
Westgöta-delen rinna Mölndals- och Lerje-åarne
samt framgår Vestra
Jernvägs-staraba-nan till Alingsås. — Hela länets
befolkning år 1856 uppgick till 196,665
personer.
Göteborgs Stift, först en
superintendentia, inrättad af kon. Gustaf den Store
efter anläggningen af Göteborgs stad,
omfattar, utom en del af Westergötland,
äfven Halland sedan 1646 och Bohus-
län sedan 1658. Ar 1665 utnämdes
doktor Z. Klingius till stiftets första
biskop. Det innefattar 12 prosterier, 101
pastorater, 248 kyrkor och 8 kapell, 2
regiments-, 2 slotts-, 1 fattighus-, 1
kronohospitals- och 1 kyrka vid
allmänna korrektions-inrättningen i
Göteborg; komministers- och
kapellpredikants-beställniugarne äro 69. Af pastoratema
ega 2 jus presentandi, 5 äro prebenden,
63 regala, 22 konsistoriela, 7 patronela,
1 alternativt regalt och patronelt och
1 (Wessige och Askome i Halmstads
kontrakt) ärftligt (inom slägten Kjerrulf).
Till l:sta klassen höra 19 pastorater,
till den 2:dra 5 5, till den 3:dje 27.—
Stiftets befolkning uppgick år 1856 till
399,257 personer.
Götened. Prebende-pastorat af l:sta
klassen, hörande till Kinna kontrakt af
Skara stift, ligger i Kinne härad af
Mariestads län och utgöres af 4 socknar:
Götened, Holmestad, Wättlösa och Ledsjö,
samt hade 1856 en folkmängd af 2,867
personer.— Götened, moderförsamlingen,
belägen l3/4 mil från Skara, omgifves
i norr af Wedum, i vester af Sil, i
söder af Wättlösa, i öster af Holmestad
socknar och har en areal af 2,499
tunnland, af hvilka 10 äro sjöar och kärr.
Marken är någorlunda jemn och
rådande jordmånen är lera; på skog är brist.
Socknen, som 1805 beboddes af 246
och 1856 af 279 personer, består af
3V2 mantal skatte, lV2 mantal krono,
2 mantal frälse och uppskattades 1857
till 44,325 rdr bko.
Barnundervisningen bestrides i fast skola, som
besöktes året 1856 af 13 gossar och 11
flickor. Kyrkan, belägen utmed
landsvägen, 23/5 mil från Mariestad, skall vara
byggd på 1100-talet; tornet är högt
och spetsigt. Här förvaras ett
gammalt aflatsbref, utfärdadt af biskop
Bry-nolph 1480. Af fornminnen märkes
ett domaresäte vid Göteneds by, som
består af 12 stora stenar, uppresta i
halfcirkel, medan den 13:de står ensam
framför öppningen; vid Westerby är
S:t Helenas offerkälla, S:t Helena har
år 1164 blifvit införd ibland helgonens
antal, sedan hon förut besökt Christi
graf, hvarefter hon låtit uppbygga en
stor del af Sköfde kyrka; misstänkt att
hafva deltagit i mordet på sin måg,
blef hon mördad 1160 af den dödes
tjenare, då hon skulle fara till Götened
kyrka. Källan, vid hvilken fordom stått
ett träkors, har icke allenast varit
ryktbar för underverk, utan ock
namnkunnig derför, att de henne besökande
blifvit försäkrade om aflat och syndernas
förlåtelse. Biskop Lars i Wexiö har
år 1462 gifvit 40 dagars förlåtelse åt
dera, sora besökt S:t Helenas källa och
hennes dödsplats. Vid gården
Gullhammar befinnes en ättestupa, kallad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
