- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Tredje Bandet. G-H /
181

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Götened - Göteryd - Götevi - Göthafors - Göthastorp - Göthaström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Gyllingshammar. I socknen märkes
kyrkoherde-bostället, vid kyrkan och stora
landsvägen, 1 mantal krono, med
mangårdsbyggnad af sten. — Adr.: Skara.

Göteryd. Två mant. skatte i Rinna
socken, Göstrings härad af Linköpings
län, lyder under Boxholm och
uppskattas till 10,760 rdr rmt. "Vid början af
1600:talet tillhörde Göteryd SvenSome;
det reducerades från fru Rosenhane, född
Ribbing, på Morsebo, men förlänades
henne dock under lifstiden; sedan lades
det under Wadstena slott.

Götevi. Tre och ett halft mantal
skatte i Wallerstads socken, Bobergs
härad af Linköpings län, är skiftadt i
3 nummer och 8 delar, uppskattade
till 36,960 rdr rmt, och eges af
bönder. Grefve Ludvig Leijonhufvud och
hans arfvingar hafva haft gårdar här
intill reduktionen.

Göthafors. Jernbruk i Byarums
socken och Östbo härad af Jönköpings län,
är beläget på hemmanet Götarps egor
vid Laga-å och lyder under Bratteborgs
fideikommis. Ar 16 92 privilegierades
bruket till 575 sk® smidesrättighet på
eget tackjern och 1807 till 300 sk®
ämnessmide, som blifvit obegagnadt till
år 1827, dåp disponenten och
förlags-gifvaren, A. Åkerlund, på egen
bekostnad lät uppbygga en ämneshammare
med 1 härd och 1 kuipphammare med
1 härd samt å samma stock med
knipp-hammaren anbragte 1 spikhammare, för
hvilken sistnämda privilegium erhölls ’år
1827. Första kända egaren är fru
Catharina Strömberg, född Törnsköld, år
1672, sedan hennes dotter,
generalmajoren Günterberchs fru, som sålde
bruket 1705 till sin halfbrors son,
generalmajoren Alexander Strömberg, hvars son,
kammarherren Ulrik Alexander, gift med
friherrinnan Barbara Fleming, sålde
bruket år 1741 till assessoren P. Brouver,
från hvilken tid det innehafts af
egaren till Brätte borg, för närvarande
grefve Bror von Seth. År 1823
bortarrenderades bruket på 10 år till handl. A.
Åkerlund på St. Elgebo i Åkers socken.
Bruket, som afbrann 1774, har
förfallen åbyggnad. För närvarande har det
privilegier på 2 ämnes-, i spik- och 1
räckhammare, hvaraf endast
spikhammaren drifves, samt masugn, och
uppskattas till 72,170 rdr rmt, med
privilegieradt årligt smide af 850 sk®.—
Till bruket hörer Götarps qvarn med
3 par stenar och såg, uppskattade till
2,850 rdr rmt.

Göthastorp. Gård uti Skrea socken
och Årstads härad af Halmstads län,
har till gräns på eua sidan Hedbergs
by och på den andra Åtran. Detta
hemman, som har ett årligt utsäde af
28 tunnor i svartmylla på lerbotten,
föder 40 kreatur och 10 hästar, har
god utmark, tillräckligt
husbehofsbrän-sle, torfmosse och del i Faurås laxfiske.
Det har jemte Odgärde varit doneradt
af drottning Christina till pastor Paulins
i Halmstad och hans efterträdares
disposition. För närvarande är gården
delad i 2 nummer, hvaraf N:o 1 är
skiftadt i 5 lotter, och N:o 2 i 4 lotter,
hvilka alla egas af bönder.

Göthaström. Stångjernsbruk i
Tofte-ryd socken af Östbo härad och
Jönköpings län, anlagdt 1689 af
kommissarien Peder Håkanssou på
skatterusthål-let Bohults egor, har vacker belägenhet
vid Lagaån, 4 mil från Jönköping och
3 mil från Wernamo. Bruket
privilegierades 1690 till 300 sk®
smidesrättighet, och lärer, efter anläggarens död,
en brukspatron Isak Wetterhamn hafva
blifvit egare deraf; dennes arfvingar
sålde egendomen till brukspatron Chr.
Schéele, född 1691 och död 1750; hans
son, bergsrådet Christian Benjamin von
Schéele, blef sedermera egare; hau var
född 1721, adlad 1768, gift först med
Anna Charlotta Printzensköld och sedan
med friherrinnan Conradina Laurentia
Bildstein; bruket ärfdes af deras son,
kammarjunkaren A. F. v. Schéele, född
1768, död år 1817, gift med Henrika
Knorring, men såldes 1814 till
assessoren och bergsfogden Sjögren, hvars
enka egde bruket 1828, med mågen,
bergmästaren Giessler, till disponent.
År 1830 ombyggdes smedjan efter nya
methoden med blåsmachin. År 1858
var brukspatron Brovall egare. Bruket
består af 2:ne härdar med 2 hamrar,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:47:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/3/0185.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free