Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hackås - Haddebo - Haddorp - Hafdhem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sveriges konungar, hvilket förkommit
genom eldsvåda, skall hafva börjat
sålunda: »Vi bedje dig, Ridder Skonke»
etc. Nils Skunck, landtdomare i
Bleking, död 1676, adlad 1660, son till
prosten Petrus Olai i Wadsunda,
uppgifves hafva härstammat af de gamla
adliga Skunckarnes slägt ifrån Hackås, men
hvilken genom olyckor kommit af sig.
Här förekomma några ättehögar vid de
flesta byar, som hafva särdeles vacker
belägenhet utmed Storsjön. Af gårdar
nämnes Skjede, löjtnants-boställe. —
Adress: Östersund.
Haddebo. Stångjernsbruk i
Svennevads socken, Skyllersta härad af Örebro
län, utgöres af 2 delar, Öfra och Nedra
Haddebo, belägna 41L mil från Örebro,
hvaraf Öfra Haddebo anlades 16 58 och
Nedra Haddebo 1695. Bägge bruken
hafva från sin anläggning tillhört
slägten Wester till år 1821, då herr Ad.
J. Broms köpte Nedra och herr J. C.
Broms år 1826 Öfra Haddebo;
närva-rande egare till det förra, med
underlydande V4 mant. Haddebo kronoskatte,
3/g mantal Baflinge, V4 mautal
Baggesund, V4 mantal Glotterbäck, */4 mant.
Glottra, 3/lß mantal Östra Hjerta samt
frälsehemmanet V4 mantal Ingelsgård,
V4 mant. Lund, hälften i en mjölqvarn,
allt beläget i Svennevads socken, är
brukspatron P. F. Brandelius. Brukets
tillverkning år 1857 uppgick till 1,593
sk® 12 1® 9 ®; häraf smiddes till
stångjern 1,231 sk® 19 1® 13 ® och
manufakturerades 361 sk® 13 1® 6 ®;
brukets och godsets uppskattningsvärde
var år 1858: 1 16,740 rdr rmt; —
till Öfra Haddebo, med underlvdande
kronoskattehemmanen x/4 mantal
Haddebo, 3/g mantal Baflinge, V4 mantal
Bottorp, 3/16 mantal Ö. Hjerta samt
frälsehemmanen V4 mantal Ingelsgård,
V8 mantal Krustorp, äfvensom hälften
i en mjölqvarn, är brukspatron C. Flor
egare; brukets tillverkning år 1857
uppgick till 1,188 sk® 4 1® 15 ®
stångjern, 254 sk® 9 1® 4 ® ämnesjern
till manufaktursmide; brukets och
godsets uppskattningsvärde var år 1858:
98,240 rdr rmt. Hvartdera af bruken
har 2:ne härdar med 3 hamrar, och de
förbruka dels köpt tackjern, dels eget från
Hjortqvarns masugn i Boo. Till bruken
hörer 1 stålugn, hvaraf hvartdera eger
hälften.
Haddorp. Säteri i Slaka socken och
Walkebo härad af Linköpings län,
beläget V4 mil från kyrkan, med ansenlig
åbyggnad, medelmåttig äng och
tillräcklig skog, består af il/2 mantal frälse,
uppskattades 1859 till 18,300 rdr rmt
och tillhörde samma år Östgöta
Hushållnings-sällskap. Öfversten J. v. d.
Osten genannt Säcken (död 1 667), som
egde gården genom donation, erhöll först
härpå frälsesäteri-frihet. Gården såldes
sedan af hans arfvingar till
antiqvitets-sekreteraren Joh. Hadorphs fader, Nils
Johansson, som härstammade å
fäderne-sidan från den gamla adliga Bro- eller
Lindsbro-slägten i Wåla socken i
Uppland; utbyttes af Hadorph från
reduktionen; egdes af hans enka år 1700; af
Knut Eneroth 1726; enkefru E. Drake,
född Hadorph, 1760, omgift med
kapi-ten Enander, och derpå hennes söner
af detta sednare gifte; 1818 major v.
Feilitzen; 1852 friherre G. J. Funck.
Här vid gården, då en by, lägrade sig
år 1542 300 upproriska Smålänningar
af Dackens parti. De blefvo tidigt en
morgon, under sin sömn, öfverraskade
af Abraham Eriksson (Leyonhufvud) och
Botvid Larsson (Anckar) samt
innebrän-da i byn. En annan hop hade lägrat
sig nära byn och gjort en
förhuggning, men dessa hlefvo på ladu-ängen
dels nedhuggna, dels förjagade, och
efterlemnade allt det byte, de röfvat i
Westergötland.
Hafdhem. Konsistorielt pastorat af
l:sta klassen, hörande till Södra
kontraktet af Wisby stift, består af två
socknar: Hafdhem, moderförsamling, och
Näs, annex. Folkmängden utgjorde år
1856: 1,161 personer. Hafdhem,
moderförsamling i Gröttlinge Ting och Södra
fögderiet af Wisby län, 53/4 mil från
Wisby, omfattar en areal af 7,799
tunnland, af hvilka 750 äro sjöar och kärr.
Marken är öfver allt jemn utan berg.
Rådande jordmånen är ömsom lera och
mylla. Socknen, som år 1805
beboddes af 585 och 1859 af 735 personer,
består af 213/4 mantal skatte, 1 mant.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
