- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Tredje Bandet. G-H /
199

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hagelberg - Hagelsrum - Hagelstena - Hagestadsby - Hagge

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i söder af Sjogersta, i vester af Rådene,
bägge i Gudhems härad, och omfattar
en areal af 3,448 tunnland, af hvilka
10 äro sjöar och kärr. Socknen, som
år 1805 beboddes af 306 och 1856 af
491 personer, består af 1 mant. skatte
och 3 mantal frälse. Kyrkan blef
utvidgad och reparerad 1730. Af större
gårdar märkas Tåstorp, 1 mant. skatte
rusthåll. — Adress: Sköfde.

Hagelsrum. Sätesgård i Molilla
socken och Aspelands härad af Kalmar
län, är belägen vid slutet af Molilla
och Morlanda slättland, vid början
af sjön Hulingen, och består af 3/4
mantal, uppskattade till 8,940 rdr rmt,
samt utgör jemte 1 mantal Mörhult,
5/8 mantal Ekenäs, med tillhörande
färgeri, oljeslageri, vallmarsstamp,
tegelbruk, tullmjölqvarn och sågqvarn med
en nyanlagd ram, ett gods, uppskattadt
till 42,330 rdr rmt, hvaraf hälften eges
af Per Hagström och andra hälften af
L. F. Berglund. Säteriet har fore
reduktionen tillhört adliga ätten Hand,
som sedermera kallat sig Drake af
Ha-gelsrum, och innehades på 1770-talet
såsom säteri-rusthåll af generalmajoren
baron Pechlin. Ar 1748 erhöll major
Pauli privilegium för inrättande af en
masugn härstädes, och ofvannämde
generalmajor erhöll år 1771 privilegium
att vid Hagelsrums bruk inrätta ett
jernmanufakturverk ; det omnämnes i
bergmästare-relationerna såsom ett
am-munitions-gjuteri. Några antaga, att
Hagelsrura varit vikingahöfdingars
boning, och att den runda oformliga
stenen af omkring 5 aln. diameter,
Ruuke-stenen kallad, som står vester om
gården och så ställd på andra små stenar,
att den med en medelmåttig mans
styrka kan sättas i vaggaude rörelse,
blifvit vid någon högtidlighet lagd i
sådant läge af någon af de gamla
käm-parne.

Hagelstena. Ett mantal skatte, 1/2
mantal frälse i Alsike socken och
Erlinghundra härad af Stockholms län,
innehades 1685 af Jakob Spens, 1772
af Valerius, 1849 af Arrhenius. För
närvarande eges gården ännu af
öfver-jägmästaren Arrhenius och uppskattas,
jemte 1 mantal Skäggesta och 1/„
mantal Tagsta, till 26,4 6 0 rdr rmt." Här
är tillgång på bränntorf, men dock föga
begagnad.

Hagestadsby. Två mantal säteri uti
Wärings socken och Wadsbo härad af
Skaraborgs län, är kapitensboställe. På
Hagestads egor finnas lemningar efter
ett urgammalt slott, kalladt Bjästad,
hvilket varit ganska fast, både i
anseende till belägenhet och byggnad. Det
är nu öfverväxt med granskog och
kallas Bjästa backe. Lemningarne likna
en förfallen stengärdesgård. I nejden
häromkring äro åtskilliga grifthögar, af
hvilka Konungskulle i synnerhet är
märkvärdig. Den är liten och rund, på
alla sidor jemn och gräsbeväxt. På
högsta spetsen står en liten ek. Hagestads
tegelbruk uppskattas till 1000 rdr rmt
och eges af enkan Maja Larsdotter på
Lilla Wäring.

Hagge. Jernverk i Norrberkes
socken, Westra Bergslags fögderi af Stora
Kopparbergs län, är beläget */4 mil
vester om kyrkan, består af 2 härdar
och 1 hammare för en manufakturstock.
Bruket anlades 1649 och konfirmerades
1689 ; förut var här af Job. Meijer
anlagd en s. k. räntiverkssmedja; tackjern
hemtas från Björnhytte masugn i
Grangärde, som på den tiden jemte
hammaren egdes af Loheska arfvingarna;
sedermera köptes V3 af brukspatronen
P. A. Smaræus; år 1825 egdes bruket
jemte Hagge egendom af brukspatron
A. Wetterdahl. Hagge bruk hade först
ett smide af 700 sk®; men efter
Berars-kollegii resolution d. 7 Juni 1802 fingo
, 300 sk® deraf flyttas till Malingsbo
bruk i Söderberkes socken; genom
Kollegii utslag d. 20 Juni 1827 fingo från
Nyforss och Korslångens bruk ditflyttas
200 sk® med 1 härd; sedan den 27
April 1848 har bruket oinskränkt
smide; här tillverkades 1857: 5,781 sk®
3 1® 5 ® smältstycken, utvalsade vid
Smedjebackens valsverk ; 485 sk® spik
tillverkades för manufakturverket.
Bruket får vatten från sjön Haggen,
hvarifrån en ström flyter ut från Norrberkes
by, meu har knapp tillgång på skog.
Bruket jemte Hagge egendom, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:47:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/3/0203.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free