Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Halla - Halla - Halla - Hallabo - Hallagården - Hallahult
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kärr, och består af 295/g mantal.
Folkmängden var år 1810: 719 och 1856:
7 37 personer. — Halla, socken i Jönåkers
härad af Nyköpings län, 3 mil från
Nyköping, består blott af en smal
landtunga, sammanhängande i sydost med
Stigtomta och för öfrigt omgifven al
Hallbosjön och Yngarns vik Mäskaren,
med derimellan liggande sund i öster
och nordost mot Nykyrka, Wrena och
Bettna samt sjelfva Yngarn i nordvest
och sydvest mot Björkvik, och dessutom
inskuren, här och der nästan afskuren
af bugter, såsom Wäsbyviken o. a.;
socknen upptager med nära 1 mils längd,
men blott ty8 till V4 mils bredd, en
areal af 6,989 tunnland, af hvilka 3,980
äro sjöar och kärr, och den är således
en bland de minsta socknarna i länet.
Jemna trakter omvexla med kullar af
ej särdeles betydlig höjd; rådande
jordmånen är god mergelhaltig lera;
åkerbruk är hufvudnäringen, hvarjemte
idkas något fiske samt brytning af
kalksten, särdeles å Sunds egor vid Yngarn
och Ballersta vid Hallbosjön.
Folkmängden utgjorde 1805: 240 och 1859:
327 personer; hemmantalet, 6!/4 skatte,
4 krono, 43/4 frälse, uppskattades till
53,920 rdr bko. Socknen har fast skola,
hvari 1859 undervisades 6 gossar och 9
flickor af en examin. lärare jemte
orgel-nisten. — Halla cum annexa Nicopensi
förekommer omkring 1314, Halla
ensamt oftare; det utgör sannolikt af
gammalt med Wrena ett pastorat. Kyrkan,
af okänd ålder, nära Yngarn, 23/4 mil
från Nyköping, är utan torn och
nyligen reparerad; hon förmodas
ursprungligen hafva varit ett kloster; men efter
en annan tradition skall ett sådant ha
legat vid Osby, der ruiner finnas på
den s. k. Källarudden. På ett berg vid
Ballersta visas lemningar efter en borg,
i orten kallad Baldarsborg. Af större
gårdar märkas: Björlunda, prestgård, 1
mantal krono; Ellsta, 1 mantal krono,
regimentsskrifvare-boställe; Ösby l3/4
mantal skatte, Ballersta 2 mant. frälse,
I mantal skatte. Baldræsta nämnes år
1315. — Adress: Nyköping.
Halla. Ting i Norra Fögderiet af
Wisby län, innefattar socknarna
Dalhem, Ganthem, Halla, Sjonhem,
Wicklau, Wenge, Buttle och Guldrupe, samt
består af 793/ß mantal. Folkmängden
var år 1856: 2,326 personer.
Halla. Annex-socken till Dalhems
pastorat, i ofvannämda Ting och Norra
Fögderiet af Wisby liin, 2 mil från
staden WTisby, omfattar en areal af 3,032
tunnland, af hvilka 320 äro sjöar och
kärr. Socknen, som år 1805 beboddes
af 212 och 1859 af 218 personer,
består af 93/g mantal skatte och l/s
mantal krono, uppskattade 1857 till 29,770
rdr bko. Socknens fasta skola besöktes
år 1859 af 10 gossar och 4 flickor;
dessutom undervisades 1 gosse och 1
flicka i hemmet. Kyrkan är af sten
och uppgifves vara byggd år 1196. —
Adress. Wrisby.
Hallabo. Säteri uti Ambjömtorps
socken och Kinds härad af Elfsborgs
län, består af 27/32 mantal, uppskattas
jemte ett tillhörande garfveri till 4,390
rdr rmt och eges af Carl Larsson. Ar
1664 egdes gården af enkefru M.
Krabbe; 167 5 af löjtuant C. Hård; i förra
seklet af kapiten J. Lagerkrantz och
1829 af häradshöfding Sagers enka.
Hallagården. Två tredjedels mantal
krono i Risinge socken och Norra Åsbo
härad af Christianstads län, uppskattadt
till 2,7 50 rdr rmt, innehafves af
hof-predikanten friherre Äkerhjelm.
Hallahult. Ett hemman i Aryd
socken och Bräkne härad af Carlskrona
län, består af ett mantal, uppskattadt
1858 till 1 7,860 rdr rmt, då det egdes
af 10 åboer. Till hemmanet höra två
sågar och en qvarn samt stor furuskog.
En och en half mil från detta hemman
finnes en runsten, lik en half
qvarn-sten, med runraden: (Öufcørm liliaft £5.
€. fiå., hvilket förmodligen vill säga,
att Gudorm Niast broder låtit märka
eller rista stenen. Skriften tyckes icke
vara gammal, är ganska tydlig och står
i en liten halfcirkel på ena hörnet af
en sten, som icke är upprest, utan
ligger efter vanligheten fast i jorden.
Ofvanför skriften är ett djupt hål i
stenen, der bönderna säga, att runristareu
doppat sin penna. Under runorna är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
