- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Tredje Bandet. G-H /
218

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Halsberg - Hammar - Hammar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

del inom socknen i dess östra del. Hvad
som ligger norr om sjön genomstrykes
af dennas gränshöjder, hvilka här stupa
tämligen brant åt norra sidan och
lemna rum för en jemn och bördig trakt,
dock i vester sänk, då de deremot åt
andra sidau bilda ett högländt
terrassland. Ännu högländare är Tisarens
södra strand, med Skåleklint, Jätteberget
och andra höjder, alla brantast mot
sjön. Hufvudnäringen är åkerbruk, i
norra delen öfverstigande egna behofvet,
tvärtom i den södra, der åter
skogsbruk idkas; eu annan inkomstkälla har
socknen i de här belägua flolägriga
kalkstenstrakter, som lemna en kalkart,
tjenlig till hvarjehanda steuhuggarearbeten.
Socknen, som år 1805 beboddes af 1,213
och 1859 af 1,783 personer, består af
20 1/2 skatte, 6Vg mantal krono,
10 7/8 mantal frälse, uppskattade 1857
till 147,345 rdr bko. — Hualsberg
nämnes omkring år 1314. Kyrkan ligger
i norra delen, vid häradsvägen, sora går
till Svennevad, 1/2 mil från moderkyrkan,
och är ombyggd 1824. I denna
socken finnes en år 1826 stiftad
vexelundervisningsskola, hvarest år 1825
undervisades 38 gossar och 28 flickor;
för närvarande undervisas här 44
gossar och 31 flickor; skolbarnens antal
med dem, som undervisas i hemmet och
i småbarnsskola, utgjorde 1859: 75
gossar och 60 flickor; vid skolorna
undervisa 1 examinerad och 2 oexaminerade
lärare förutom orgelnisten, som äfven
deltager i undervisningen. Den blott
tillämnade Svea Kanal skulle gå genom
Skalleruds dal från Tisarens dalgång
ned till Täby-åns, pä hvilken
genomfarts möjlighet bela företagets
verkställ-barhet ansågs bero. Nu anlägges genom
socknen jernväg från Örebro. Några
lemningar efter befästningar vid ofvannämda
dals norra ingång nämnas bland ortens
fornminnen, äfvensom en borg på
Jätteberget. .Flera byar finnas, men ingen gård
af betydenhet. De största äro tvänne
militärboställen i Öfversta, 1 mautal
krono hvardera. Några jerngrufvor i
sydvest lemna, åtminstone tidtals, malm
till Ostra-å eller Skogaholms hytta vid
Svennevads ån. Skåle grufva i sydost
har ej varit bearbetad på sednare tiden.
— Adress: Örebro.

Hammar. En stad af detta namn
skall fordom hafva varit belägen i
Skåne o^h Skytts härad, vid hafvet, icke
långt från Skanör. Att staden varit
befäst, slutes af de grafvar, vallar och
murar, som blifvit funna på detta
hög-lända ställe, fastän flygsanden nu helt
och hållet öfvertäckt dem.

Hammar. Konsistorielt pastorat af
2:dra klassen, hörande till Kumla
kontrakt af Strengnäs stift, består af
socknen Hammar, belägen i Sundbo härad
af Örebro län; en del, den större,
ligger öster om Wettern mellan Lerbäck
i nordost, Askersund i nordvest samt
Nykyrke och Godgård, bägge af
Linköpings län, i sydost, och en del, den
mindre, vester om Wettern, omgifves i
norr och vester af Askersunds socken,
i sydost af Undenäs i Skaraborgs län.
Arealen uppgår till 42,097 tunnland, af
hvilka 2,840 äro sjöar och kärr, utom
socknens andel i Wettern; öarne Stora
och Lilla Röknen höra bit. Bägge
delarne af socknen äro mestadels,
särdeles i söder, upptagna af tämligen branta
skogshöjder, utskjutande från
Tylöskogen och Tiveden, och bägge
genomskäras af eu mängd vattendrag; vester om
Wettern går Sandsjöns och Asplångens
vatten, utgörande gräns mot
Askersunds landsförsamling, och utfaller nära
Aspa; på östra sidan utfalla Åmlångens
vatten från norr, Wik- och
Dalbysjöarnas från Öster, bägge i den långt åt
norr inskjutande Kärrviken, samt
Forssa-sjöns sydligare. Här finnes god och
hvit bergkalk, och af malmarter några
jerngrufvor af godartad malra samt
kobolt, hvaraf Wena, Klämma och Multna
äro de mest kända. Socknen, sora år
1749 beboddes af 1,630, 1805 af 2,302
och 1 85 9 af 3,709 personer, består af
28V30 mantal skatte, l5/s mant. krono,
28 mantal frälse, uppskattade år 1857
till 344,53 5 rdr bko. Jordmånen
består till det mesta af sand- och
sandmylla; på uågra få ställen finnes lera.
De hufvudsakligaste näriugsgrename äro
skogs- och bergsbruk, bredvid ett för
eget behof ej tillräckligt åkerbruk, hvars
afkastning till en del åtgår till
bränvinsbränning, äfven för afsalu; dertill
komma här boskapsskötsel, linodling samt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:47:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/3/0222.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free