Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hammar - Hammar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
båtbyggnad och sjöfart, äfvensom i
sednare tider arbetsförtjenst vid
Ammebergs zinkverk. Hamar nämnes
omkring 1314 och räknar sin
kyrkoherdelängd från 1411. Den gamla kyrkan
anses vara byggd af Norska konungen
Olof den Helige, som dog 1061. Hans
bild fanns ännu vid reformationstiden,
men blef då förstörd. En klocka med
Olofs märke, korset och stridsyxan,
hänger i det nya tornet. Den nya kyrkan
byggdes 1820, är betydligt rymlig och
ligger nedanför en ganska hög
sandkulle vid ett sund i Wettern, utmed
landsvägen, 3/4 mil från Askersund. Hon
är i det afseendet märkvärdig, att lion
står med gaflarna i norr och söder,
tornet åt norr, altaret åt söder. Utsigten
från förenämda kulle öfver sjön
.Wettern och den kringliggande slätten är
ovanligt härlig. Vid Aspa och
Ols-haramars kapeller hålles gudstjenst
hvarannan Söndag af prester från
Askersund. Nära kyrkan ligger Stora
Hammarssund; förut var här färjställe; men
1858 blef häröfver en betydlig bro
färdigbyggd och som kostade 80,000 rdr
rmt. Skolundervisningen bestreds år
1859 af 1 examinerad och 6
oexami-nerade lärare jemte 2 orgelnister i både
fast och ambulatorisk skola för 228
gossar och 130 flickor; dessutom
undervisades en stor del enskildt och i
hemmet, så att skolbarnens bela antal
utgjorde 280 gossar och 264 flickor.—
Minnen från forntiden saknas ej: vid
Olshammar, på vestra sidan om sjön,
skall ett kloster ha stått, och en stig
öfver Tiveden lär ännu bära namnet
Munkestigen; — Murberget och ännu
ett annat berg, bägge vid Härje by på
andra sidan om sjön, hafva ännu
lemningar efter befästningar; — der
kyrkan nu står, skall fordom varit en stad,
kallad Sjöstad, hvaraf byn Skyrstad fått
sitt namn. Landsvägen från Örebro till
Östergötland öfver Askersund går
igenom större delen af socknen från
nord-vest till söder; en miudre väg utgrenar
sig derifrån åt norr utefter Amlångens
vestra strand; på vestra sidan om
Wettern går en väg till Westergötland,
anlagd af ep kammarherre Steuch och
känd för den djerfhet, hvarmed den
blifvit förd utefter sjöns vilda stränder.
Vid landsvägen till Östergötland ligger
Rå gästgifvaregård, 2 mil från
Askersund. För öfrigt märkas i socknen af
gårdar och verk, belägna på östra sidan
af Wettern: Österby, nära kyrkan, 1
mantal krono, kyrkoherdeboställe;
We-sterby, i nordvest, l/2 mant. frälse,
kap-lansbol; nära derintill: Westerby
jerngrufvor; Åmmebergs jernbruk och
pappersbruk i norr; derifrån går jernväg
1% mil till zinkgrufvorna i Lerbäcks
socken; — Johannisbergs och
Fredriksbergs koppar- och koboltverk, dels i
denna, dels i Lerbäcks socken;
Mård-säte, kopparverk, med tegelbruk och
kalkugn; Harg, by med tegelbruk,
kalkbränning samt båtbyggnad och
frakthandel på WTettern, är skiftad i 27
delar; härifrån får Tabergs bergslag i
Småland sin limsten; — Dalby och
Forssa masugnar; Dahlmark, med 3
kalkugnar. På vestra sidan om Wettern:
Olshammar, l mantal säteri; Aspa,
jernbruk; Igelbäcks masugn på gränsen af
Westergötland; Hyttebackens
kimröks-verk. Dessutom utgör här Hammar,
3V8 mantal frälse, med underlydande
Isingen, Gärdshyttan med qvarn 1
mantal, Hällevi Va mantal, hälften i
Högsvallen, Flytomten, Rödingstorp l/ie
samt glasbruk, ett gods, uppskattadt
till 27,0 20 rdr rmt, som eges af D.
Danielsson. Vid glasbruket,
uppskattadt till 3,000 rdr rmt, voro 1858:
34 arbetare. — Adress: Askersund.
Hammar. Ett mant. frälsesäteri uti
Wäse socken och härad af Carlstads
län, med underlydande 2J/3 mantal,
qvarn med 3 par stenar och finbladig
såg, utgörande ett gods, uppskattadt
till 5 9,663 rdr rmt, är beläget mellan
städerna Carlstad och Christinehamn vid
en vik af sjön Wenern. Åbyggnaden
är af sten och omgifves på 3:ne sidor
af en stor trädgård; årliga utsädet
utgör med underlydande 5 5 tunnor hvete
och råg samt 320 tunnor diverse
vårsäd; godset föder 14 hästar, 210 st.
klofbundna kreatur och 100 får; eger
stora naturliga ängar, öfverflödigt bete
samt löf- och barrskog långt utöfver
egendomens behof; bela egovidden
utgör 2,450 tunnland.—Hammars egen-,
dom har i äldre tider varit klostergods
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
