Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hedesunda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af 2,889 och 1859 af 3,986 personer,
består af 619/26 mantal skatte, l3/5
mantd‡ krono, 7l/s mantal frälse och
uppskattades 1859 till 410,949 rdr 70
öre rmt. Åkerbruket är i sednare
tider både utvidgadt och förbättradt,
särdeles genom nya upptagor, mer
dikning och bättre körning än förut.
Jordmånen är något stenbunden, dock
skäligen bördig. Åkern består ungefär till
hälften af lera och till hälften af
svartmylla samt något sandjord; den besås
vanligen hvartannat år med mer råg än
korn, jemte litet bafra och hvete.
Afkastningen, som i goda år upptages till
8:de kornet, är dock ej tillräcklig för
socknens behof. Ängen består mest af
sidvall och myrar; alla tjenliga platser
äro dertill upptagna, så att föga nu
mer lär återstå för uppodling. Många
stora mossar eller så kallade myrar finnas
i socknen och äfven annan oländig mark
på sina ställen. De ängar, som slutta
mot elfven eller ligga på dess öar,
hvilka seduare kallas elfängar, bli stundom
öfversvämmade, dels om våren vid
islossningen, då stundom mycket
bort-sköljes, dels om sommaren, när elfven
stiger upp på låglända trakter, som i 5
à 6 veckor då sättas under vatten.
Vore ej denna olägenhet, så skulle
boskapsskötseln med större fördel här
kunna idkas; den är dock så lönande, att
årligen afiåtes något kreatur och
viktu-alier till Gefle och bruken i orten.
Betesmarken är också bördig med
någorlunda utrymme. Skogen är vidsträckt,
men genom vårdslös hushållning vid
kol-ningar och eljest illa medfaren förr, då
åkerbruket vausköttes; men sedan detta
ansetts mer lönande och skogsdelning
äfven skett, så att en hvar fått sin vissa
trakt att vårda, bli bägge nu bättre
handhafda. Här kolas till närmast
belägna jernverk, af hvilka några hafva
hemman i socknen, såsom Gysinge,
Söderfors och Elfkarleöns egare, hvilka
sednare också här innehafva någon
allmänning, likaledes Forsbacka bruk och
Walbo masugn. Vid 6 grofbladiga
sågar fås bräder till eget behof; några
föryttra härifrån bräder, plankor och
bjelk ar till Gefle. Tjära brännes på
sina ställen till ortens behof, litet säljes
äfven deraf. Mesta delen af skogen
består af tall och gran. Utom andra
allmänna löfträd, såsom lind, ask, lönn,
rönn, asp, al m. fl., växa äfven ekar i
socknen. Jagt idkas något; utom
vanliga djur, såsom vargar, räfvar, harar
o. s. v., fällas ock ibland björnar, till
och med bäfrar. Elgar träffas äfven
här i skogarna. Skogsfogel skjutes
eller fångas något, likaså sjöfogel, som
ock vistas här på vissa årstider. —
Mineralkällor finnas vid Backa och Djerfva;
den förstnämda upptogs 1793.
—Socknens sigill visar en båt med 2 åror.
Hedesunda och Oster-Fernebo utgöra ett
tingslag, och hålles ting i Kångsta by.
— Barnundervisningen bestrides uti
både fast och ambulatorisk skola af en
examinerad och 5 oexarainerade lärare
samt 3 oexaminerade lärarinnor; i den
förra skolan undervisades 1859: 68
gossar och 33 flickor; i den sednare, på
6 rotar, 115 gossar och 134 flickor;
dessutom undervisades 50 gossar och
83 flickor i hemmet; tillsammans
utgjorde skolbarnens antal, inberäknadt 2
i allmänt läroverk, 232 gossar och 250
flickor. Kyrkan är belägen vid
landsvägen, 3% mil från Gefle, nära vid
elfven eller det smalaste färjesundet; hon
är till sin första anläggning uråldrig,
men blef såsom trång och förfallen
nedrifven 177 3. Nuvarande byggnad af
sten, fullbordad 1775, är 60V2 alnar
lång och 27l/2 alnar bred inom
murarna, med 16 alnars höjd till hvalfvets
början, och har ett vackert torn; kyrkan
är ljus och rymlig. Orgelverket har 9
stämmor, bygdt af Dan. Stråhle 1737 ;
på framsidan befinnes ett visar-ur,
omgifvet med blindpipor. Här äro 3:ne
klockor. Sockenmagasin är inrättadt år
1755 genom frivillig insättning af
spannmål och sedan så ökadt i tillgång, att
derifrån utlånas till många inom
socknen. Kyrkoherdebostället består af 10
öresland eller 1 maut. krono, med
bördig åker och äng, ehuru större delen
af den sednare ligger aflägset, spridd
jemte elfven. Kapellans-bolet utgör 3/5
mant. krono eller 6 öresland. Den
första kyrkoherden, som nämnes här, är
Lars 15 28, och sedan Erik Petri, som
underskrifva Uppsala Mötes Beslut år
1 593. — Af fornminnen förekomma inga
af värde; på sina ställen ses högar, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
