Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Helsingborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
han år 1359 blef slagen af den s. k.
Klubbehären under konung Erik XII,
eröfrade han dock följande året
Helsingborg, der en förlofning uppgjordes
mellan Waldemars dotter, Margareta,
sedermera Unions-stiftarinnan, och Magni
andra son kon. Håkan, leke långt
derefter, 1368, var Helsingborg åter
utsatt för belägring, denna gång af kon.
Albrecht, hvilken belägring dock
misslyckades, och redan tvänne år derefter
öfverlemnades af Danska
riksföreståndaren Henning Podebusk alla befästa
städer i Skåne åt Hanseatema på en tid
af 15 år. År 1385 återlemnades de
pantsatta städerna ganska rigtigt till
Danmark; men Hanseaterna fingo i
stället uteslutande monopolium på Skånska
sillhandeln. I Albrechts historia bar
Helsingborg vidare den
märkvärdigheten, att de Hanseatiska sändebud, som
med drottning Margareta underhandlade
om hans frigifvande ur fångenskapen,
bedrefvo denna underhandling härstädes
år 13U4, då förlikningen imellertid icke
kom till stånd, ehuru man dermed
hade bättre lycka följande året, då kon.
Albrecht i Helsingborg utlemnades åt
Hanseatema, hvilka förbundo sig, att,
om icke Albrecht inom tre år erlade
60,ü00 mark lödig, sjelfva betala denna
summa eller också till Margareta
öfverlemna Stockholm, hvilken stad de nu
togo i underpant. Om den eldsvåda,
som hemsökte staden år 1418 och
densammas derefter företagna flyttning
hafva vi redan talat, likasom vi berättat,
att konung Christopher dog på
Helsingborgs slott. Vid Carl VIII
Knutssons inbrott i Skåne 1452 lades
återigen Helsingborg i aska och delade
sålunda samma öde med Lund, Åhus och
Sölvesborg. Staden förblef icke desto
mindre en vigtig ort, och på nyåret
1509 hölls här ett af de många
sammanträden, som under Svante Stures
riksförestånderskap egde rum för att
åter bringa Sverige under
unionskonungarne. Detta sammanträde hölls
mellan konung Hans personligen å ena
sidan samt biskop Otto i Westerås och
Erik Trolle å den andra; men det möte
i Malmö, som då beramades, gick
aldrig i verkställighet. Äfven af den s.
k. Grefvefejden, år 1525, hade
Helsingborg sin känning.
Under medeltiden erhöll
Helsingborg flera gånger förnyade och
utvidgade privilegier, af hvilka de äldsta
sannolikt äro de af Erik XIII och
utfärdade år 1425. Christopher af Baiern,
Christian I, konung Hans och Christian
II förnyade sedermera stadens
privilegier. Ett dominikanerkloster grundades
1309; men redan 1269 uppgifves ett
»konvent» hafva funnits härstädes. Bland
stadens näringskällor nämnas betydlig
oxhandel med Danmark och derjemte
fiske samt utrikes handel, i hvilket allt
Helsingborg dock hade en farlig
medtäflare i det på andra sidan Sundet
belägna Helsingör. I allmänhet ser det
ut, som skulle alltifrån den nyare
tidens början Helsingborgs välstånd
hafva sjunkit allt mer, så länge staden
ännu stod under Dansk spira.
Inan Skåne definitivt kom under
Sveriges välde, hemsöktes Helsingborg
i det krig, som slutades genom freden
i Brömsebro, af Svenskarne, hvilka d.
17 Februari 1644 under Gustaf Horn
ryckte in i staden, hvilken dock icke
tyckes hafva lidit synnerligt af detta
fiendtliga anfall, om icke i ekonomiskt
hänseende, hvartill man kan sluta
deraf, att den för flera år befriades från
utgörandet af sin skatt. Ar 1658 blef
Helsingborg Svenskt; men, om stadens
välstånd förut var undergräfdt, blef det
så ännu mer genom det nya krig,
hvarmed Christian V 1676 hemsökte
Sverige. Sedan Ystad blifvit intaget,
ställde Danskarne sin marsch på
Helsingborg, hvars garnison, blott 250 man
under befäl af öfverste Hästesko, drog
sig undan till slottet, der den efter fyra
dagars tappert försvar måste gifva sig
på nåd och onåd. Staden återtogs,
imellertid den 30 Oktober af
Svenskarne med stormande hand, och redan
d. 30 December gaf sig äfven slottet.
I April följande året föll dock
Helsingborg åter i Danskarnes händer, vid
hvilket tillfälle stadens invånare
barbariskt misshandlades, och ända till
krigets slut genom freden i Lund 1679
förblef Helsingborg i fiendens våld. D.
14 Maj 1680 landsteg derstädes kon.
Carl XI:s brud, Danska prinsessan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
