Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Herrestad - Herrestad, Stora - Herrestad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de logie af sten samt nybyggda statbus
och ladugårdsbyggnader af sten;
logbyggnader, vattenqvarn med 2 par
stenar och såg äfven nyligen uppförda.
En stor och smakfullt anlagd trädgård
med orangeri af sten samt en vidsträckt
park förökar gårdens natursköna
belägenhet invid sjö och mycken löfskog,
hvartill äfven mycket vunnits genom
konst och prydliga anläggningar.
Den första kända egaren af
Herrestad var herr Johan von Osten genannt
Säcken till Karsätter och Mengsholm,
hvilken år 1664 försålde det till
krigs-kamereraren Anders Nilsson Liljeqvist
till Biörkeby. Ar 1718 försålde
amirallöjtnanten Johan Barks enkefrus,
Christina Baumans, efterlemnade arfvingar
egendomen till amiralen J. F. Ornfeldt.
Denne uppbyggde 17 18 det nuvarande
stenhus corps de logie, och under sin
och hans efterlemnade enkefru
friherrinnan Eva Catharina Schaijs
besittningstid tillökade Herrestad med inköp af
flera hemman. Amiral Ornfeldts
euke-friherrinna, Eva Catarina Schaij, sålde
17 57 Herrestad med underlydande till
presidenten grefve J. G. Liljenberg.
Under hans långa och verksamma tid
förbättrades egendomen mycket medelst
stenbrytningar ur åkrar,
trädplanteringar m. m., samt utvidgades med inköp
af flera hemman. Ar 1779 försålde
Liljenbergs arfvingar godset till
excel-lencen grefve E. Ruuth, hvilken genom
köp 1810 afträdde det till grosshandl.
C. A. Grewesmühl, hvars son,
assesso-ren August Grewesmühl, först genom
hälftenbruk 1811 och sedan genom
arf-skifte 1828 emottog det och har
sedermera tillköpt några hemman. På
hemmanet Gunviks egor vid Mälaren
finnas på ett högt berg ännu lemningar
af en ansenlig borg, soin antages varit
anlagd att försvara inloppet till
Gripsholm och Räfsnäs; men hvarken af
traditionen eller andra källor eg as
härom några underrättelser. — Adress:
Mariefred.
Herrestad, Stora. Regalt pastorat af
2:dra klassen, hörande till Ljunits och
Herrestads kontrakt af Lunds stift,
innefattar två socknar: Herrestad,
moderförsamling, och Borrie, annex, samt
innehåller 4035/48 mantal. Folkmängden,
som på 50 år ökats med 302, uppgick
185 6 till 1,182 personer. —
Herrestad, modersocken i Herrestads härad af
Malmöhus län, är belägen vid hafvet,
V2 mil nordost från Ystad, och
omfattar en areal af 4,490 tunnland, af
hvilka 67 0 äro sjöar och kärr. Marken är
ojemn. På de flesta ställen är
jordmånen sandmylla. Skog finnes icke, men
tillräcklig torfjord. Socknen, som år
180 5 beboddes af 761 och år 1859 af
1,040 personer, består af 342/3 mantal,
betalande eganderättsafgift, 7/g mantal
krono och uppskattades år 1857 till
1 43,675 rdr bko. Barnundervisningen
bestreds 1859 i fast skola af en
examinerad lärare för 56 gossar och 50
flickor; dessutom undervisades hemma
13 gossar och 18 flickor; tillsammans
69 gossar och 18 flickor. Socknen
antages hafva fått sitt namn efter
prinsessan Hervor, konung Angantyrs syster,
som här haft sin ståtliga borg. Här i
trakten slogos Hervor och hennes
fosterfar Ormer med Hunnehären, då Hervor
blef slagen och stället kallades efter
henne Hervorstad eller Herrestad. Af
gårdar och byar märkas: Herrestad
säteri; Carlsfelt 95/39 mantal; Herrestad
by på 6 5 nummer, med tingsställe och
gästgifvaregård, hvarifrån skjutsas till
Tranås l3/4 mil och till Ystad 5/g mil.
— Adress: Ystad.
Herrestad. Sätesgård i förutnämda
socken, består af 77/8 mantal med
underlydande 5 nummer i Herrestad by
285/96 mtl, Robertsdal 6l3/lß mtl,
Fredriksberg 51/32 mtl, Carlsfelt 95/3<> mtl,
tegelbruk, 2 qvarnar, gästgifveri, 1
gatu-hus; det bela uppskattas till 187,040
rdr rmt och eges af konsul J. R.
Lundgren. Åkerjorden är tillräcklig och
hö-bolet ansenligt, men mulbetet knappt.
Mangården har en grundmurad
hufvudbyggnad, 2 våningar hög. Trädgården
är både stor och vacker, belägen på
norra sidan af boningshuset, som
omgifves på de andra sidorna af alléer,
häckar, springvatten m. m. Alla
ladugårdshusen äro grundmurade. På
1760-talet egdes säteriet af fru grefvinnan
Wachtmeister. Vid Skånes
öfverlemnande till Sverige öfvergick Herrestad från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
