- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Tredje Bandet. G-H /
319

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Herrökna - Herrön - Herrön

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

donerades af hertig Carl till H. v.
Masenbach, ärfdes af dottern, gift raed G.
G. Krail, och derpå af hans son Johan,
som, efter att hafva förskingrat sin
egendom, reste ur landet; synes derpå
hafva egts af drottning Christina, derpå
genom donation ha kommit till
riksrådet grefve A. Torstensson, död 1G80,
och till hans enkas andra man, kongl,
rådet grefve N. Bjelke; reducerades år
1 692, med bibehållande af skatte- och
eganderätten; såldes 1 695 till H.
Herdhjelm, tillhörde dennes enka, död 1 735;
derpå kanslirådet Wallenstråle,
sekreteraren Kahl; köptes 1 805 af bergsrådet
A. v. Wahrendorff. Säteriet lyder
alltsedan omkr. 1 825 under Länna bruk,
jemte Berga l3/g mtl, Järna säteri,
Ahn-bammars mjölqvarn med 2 par 9tenar,
Hesselby mtl m. fl., tillsammans 71/s
mtl, och uppskattas det hela till 74,910
rdr rmt.

Herrön. Ö af 1 mantal frälse,
belägen tik 11 invid kusten af Osmo socken i
Stockholms län, innehades 17 72 af
Nordin, år 1850 af Winberg och 1 85 9 af
doktor J. M. Lemche;
uppskattuingsvär-det var 22,5 00 rdr rmt.

Herrön. En stor ö, hörande till
Kyrkesunds fiskläge i Klöfvedals socken
och Tjörns härad af Bohus län, ligger
sydvest om nämda socken och är skiljd
från Tjörn genom det i många
hänseenden märkvärdiga Kyrkesund (äfven af
någon kalladt llyskesund), som eger ett
trångt och krokigt genomlopp för
smärre fartyg, hvilket hotar att inom kort
alldeles igenvallas genom uppgrundning.
I folksagan anses detta inlopp såsom
Olof den Heliges verk, hvilken med
högre magters bistånd skar det med sin
skeppsköl under en vadsegling med sin
broder, och hvarom vidare under
Kyrkesund. Ön är roterad för 1/2 mant. och
beboddes 1858 af 151 personer.
Under en stormig höstnatt omkr. år 1720
strandade vid Herrön ett skepp, som
till en del var lastadt med åtskilliga
konung Fredrik I:s tillhörigheter, dem
han låtit hemta ifrån Hessen, och
hvaribland det dyrbaraste var en liten vagga
af guld, besatt med ädla stenar, den
en Tysk furatinua ärnat såsom present
sända drottning Ulrika Eleonora. Vid
fartygets strand ning mördade
Tjörnbo-ema besättningen och plundrade lasten.
Fartyget sjönk, så att ingen sedan fick
veta, hvart det tagit vägen. Dåvarande
presten på ön, Michael Koch, var
äfven medvetande om brottet, men
förteg det, möjligen af fruktan. Sjelf hade
han utaf en fiskare erhållit en vackert
arbetad spatserkäpp, hvilken tillhört
den röfvade lasten. Denna käpp
begagnade Koch i Stockholm, då han kora
dit upp såsom riksdagsman.
Händelsevis fick konung Fredrik en gång se
käppen och igenkände den såsom sin samt
styrkte sin rätt dertill genom att visa
en för presten okänd gömma i
densamma, hvaruti låg instucken en dukatrulle.
Koch måste nu bekänna förhållandet
raed skeppets plundring, men undslapp
med att bli förvisad från riksdagen.
Af hans berättelse inhemtades vidare,
att ofvannämda guldvagga, hvilken lär
varit en toilettartikel, fanns hos en
bonde på gården Stordal. Till följd deraf
sändes till Tjörn en truppafdeluing, att
arrestera vederbörande och framför allt
att skaffa reda på klenoden; men
bonden, sora hade denna, fick underrättelse
om den tilltänkta surprisen och
ned-gräfde vaggan i Stordals utmark.
Knektarne forsatte imellertid sina
undersökningar; men då de icke upptäckte
något af rofvet, låto de de angifna vara
i fred och drogo sina färde. En lång
tid derefter blef ofvannämda bonde i
Stordal sjuk, och då han låg på sitt
yttersta, bekände ban för presten,
hvarest vaggan låg, raed uppmaning till
denne, att efter bondens död återställa
henne till konungen. Men knappt hade
presten aflägsnat sig, förrän den sjuke,
ångrande det lemnade förtroendet och,
samlande sina sista krafter, smög sig
ut till det ställe, der klenoden var gömd,
upptog den och dolde den annorstädes,
så att, när presten kom för att
uppfylla sin åtagna förbindelse, befanns
vaggan vara borta. Imellertid lär bonden
i dödsstunden hafva velat, men ej
förmått beskrifva det nya gömstället. Det
tros derföre på fullt allvar, att denna
dyrbarhet ännu är att finna i Stordals
kohage, och mången har förspillt
mycken tid på dess eftersökande. För

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:07 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/3/0323.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free