Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjernarp - Hjerpe - Hjerpe-bolag - Hjerpås
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
omfattar en areal af 11,571 tunnland,
af hvilka 12 äro sjöar och kärr. Af
skog finnes tillräckligt för behofvet. —
Socknen, som 1805 beboddes af 1,164
och 1859 af 2,136 personer, består af
215/i6 mtl skatte, 1 n/12 mtl krono, 4V2
mtl frälse och uppskattades 1857 tili
150,340 rdr bko. Barnundervisningen
bestreds 18 59 uti fast skola af en
examinerad lärare för 111 gossar och 81
flickor; dessutom undervisades 63
gossar och 87 flickor i hemmet. Af byar
och gårdar märkas: Hjernarp i 5 mr,
Tockarp, Wanstad i 9 n:r;
Thuregården eller Huntby 1 mtl skatte, 13/24
mtl krono egas af Fr. Suhr;
Margrete-torp med gästgifveri, i 2 mr. — Adr.:
Engelholm.
Hjerpe. Skans i Undersåkers
socken i Jämtland, nu föga mer än till
namnet öfrig, har en tid varit i godt
försvarsstånd. Först på 1600-talet skall
en liten skans blifvit anlagd norr om
Kalls- eller Hjerpe-elfven, der då varit
bro, men sedan blifvit förstörd.
Derefter uppbyggdes år 16 59, på samma
sida om elfven, en annan skans af
guvernören, generalmajor Stjernsköld, och
åter en dylik 1677. Dessa två skansar
voro belägna 1,000 alnar längre upp.
Den ena var en stenskans, vid strömmen,
V4 mil från kyrkan, och den öfra af
mullvall strax dervid på en kulle.
Detta sednare ställe blef år 17 00 försedt
med starkare vallar, skanskorgar och
en kommunikations-linie, hade 2- till
400 mans besättning samt ansågs för
den bästa skans i landet, men blef
efter Ständernas beslut år 1734 raserad.
Vid Hjerpe-skans samlades Svenska
arméen och begynte härifrån 1 71 8:års
fälttåg, som slutade med det olyckliga
återtåget 1719. Nu är allenast blockhuset
Kronan i den öfra samt stenmuren i
den nedra skansen i behåll. Vid
Hjerpe-skans föddes artilleristsonen Olof
Hansson Racklöv, som begynte att handla
med nålar och dog som rik köpman i
Trondhjem 180 2 samt testamenterade
13,000 rdr till socknens skola, utom
gåfvor till flera andra stiftelser i Norge.
Hjerpe-bolag, se Carlbergs Kopparverk.
Hjerpås. Regalt pastorat af 2:dra
i klassen, hörande till dömprosteriet i
Skara stift, utgöres af 3 socknar:
Hjerpàs, moderförsamling, Ufvered och
Häg-gesled, annexer, samt innehåller 523/g
mantal. Fordom funnos i pastoratet 5
kyrkor. Af dessa sammanbyggdes
We-dums för längre tid sedan och Höra
1803 med Hjerpås. Wedums kyrka,
hvarefter lemningar finnas, säges hafva
blifvit ödelagd af den orsak, att en
tor-pare skall ha ihjelslagit sin husbonde,
en adelsman på säteriet Bryne, vid namn
Elfver, emedan denne tvungit torparen
att till honom betala den skuld han
ådragit sig. Torparen blef dömd att
rådbråkas och halshuggas, men fick
begrafvas i Wedums kyrkogård. Efter
den tiden ville folket ej besöka
gudstjensten i Wedum. Folkmängden, som
på 50 år ökats med 440, var år 1750:
1,235, 1805: 1,650 och 1856: 2,090
personer. — Hjerpås, modersocken uti
Kållands härad och Skaraborgs län, 2
mil s.v. från Lidköping, vid 320 fots
höjd öfver hafvet, omgifves i norr af
Mällby, i vester af Slädene (som äfven
fordom hört till Hjerpås), i söder af
Ufvered, i öster skiljes socknen genom
Lidan från Härjevad i Skånings härad; den
omfattar en areal af 10,252 tunnland,
af hvilka 5 5 äro sjöar och kärr. Uti
egentliga Hjerpås är marken i det
mesta jemn, saknar dock icke bergsträckor
och sandåsar. Jordmånen består af lera
och lermylla. I den fordna socknen
Wedum är marken mer bergig. I den
fordna Höra är marken jemnare. Rådande
jordmånen består dels af lera, dels af
mossjord. Utom säterierna äro ganska
få hemman, som hafva något litet
barr-och löfskog. Socknen, som år 1805
beboddes af 906 och 1856 af 1,120
personer, består af IIV4 mtl skatte,
1V2 mtl krono, 16V2 mtl frälse och
uppskattades 1857 till 1 36,330 rdr bko.
Barnundervisningen bestreds 185 9 uti
fast skola af en examinerad lärare jemte
klockaren för 34 gossar och 27 flickor,
under det att 48 gossar och 49 flickor
; undervisades hemma, 1 gosse och 7
flickor enskildt. Kyrkan, liggande
nästan midt i pastoratet, uppbyggdes år
1803 dubbelt bredare än den gamla,
som enligt Rhyzelius skall blifvit byggd
af biskop Jerp Ulfver, äfven kallad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
