Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjälstad - Hjälta - Ho - Hoberget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stadfäst af Kongl. Maj:t d. 14 Juni 1775,
och hvartill friherrinnan M. M. Sparre,
född Bonde, år 1769 skänkt skolhuset.
I pastoratets fasta och 4 ambulatoriska
skolor undervisade 1859 2 examiuerade
lärare 134 gossar och 82 flickor.
Kyrkan, belägen nästan midt uti
församlingen, är byggd af sten på okänd tid,
men år 1 689 tillbyggd på
kammarherren friherre Carl Sparres till Moholm
bekostnad, såsom då egande jus
patronatus, samt 1721 försedd med ett torn
af sten. Under choret är
Sparre-släg-tens graf, uti hvilken, bland andra,
hvilar en afkomling af konung Gustaf II
Adolf, öfversten grefve Mauritz af
Wasaborg, född 1689, död 1748, strax efter
sin hemkomst från fångenskapen i
Sibirien, och hans grefvinna C. Sparre.
M. Jon i Hjälstad, en liturgist, oroades
af sin granne, M. Peder i Fägred, som
ville drifva honom ifrån pastoratet
(emedan det låg i hertig Magni
furstendöme) eller åtminstone taga ifrån
honom några egor. Konung Johan III
skref derför d. 16 Dec. 1 586 till Carl
Pedersson, hertig Magni fogde i
Wads-bo att han skulle taga den förre i
försvar. — Af gårdar och byar märkas:
Kyrkoherdebostället, 1 mtl krono,
uppskattadt, jemte Wadstommen 1 mtl, till
8,85 0 rdr bko; år 1815 uppgifves det
haft 30 tunnors utsäde, svag betesmark,
medtagen skog, vid åbyggnaden en
vacker trädgård; Toffelbacka l/s mtl,
komministers-boställe; Hjälstad 2V3 mant.,
med underlydande Lusa 1 mtl, Gnedet
V2 mtl, Lillad 1/4 mtl, uppskattadt till
1 7,300 rdr bko, eges af friherrinnan
Barnekow; största byn är Sineby; Rölsa
by är skiftad i 12 delar och
uppskattas till 20,000 rdr bko. — Adr.: Sköfde
och Moholm.
Hjälta. Hemman uti Bjertrå socken
af Södra Ångermanlands fögderi och
Wester-Norrlauds län, består af 5/6 mtl
på 4 nummer och uppskattas till 7,300
rdr rmt. Egare 1760 var bokhållaren
Jak. Damin.
Ho. Stångjernshammare uti
Thorsåkers socken af Gefleborgs län, 1/4 mil
öster om kyrkan i vattendraget till
Ottnaren, nämnes 1683. Smidet, som på
1780-talet var för 1 hammare och 1
härd 165 sk&, uppgick 185 9 till 330
sk® 14 l*tb 15 Hammaren eges af
bergsmän. Till Ho by höra 39V3
öresland, hvaraf 21V6 egas af J. Th. Petrés
arfvingar och 18l/6 af flera egare.
Hoberget. Ett högt berg med
många grottor eller kamrar, på Gotlands
sydligaste udde, är omnämdt under
Gotland, III, 7 7. Sagan förmäler, att
Hobergsgubben, som varit ett bergstroll,
hade sin hemvist i Hoberget. leke långt
derifrån skall hafva bott en fattig
tor-pare, hvars hustru födde ett barn, vid
hvilket tillfälle torparen blef bekymrad
öfver bjudningen af faddrarna och
beklagade sig för sin dräng, under
yttrande, att han dervid hade svårt att
förbigå Hobergsgubben, emedan denne
gjort honom mycket godt. Bjöd han
trollet, så skulle detta äta upp allt, och
de andra faddrarna fingo då intet; bjöd
han honom icke, så skulle han ej
framdeles kunna förvänta sig någon hjelp.
Drängen åtog sig att ställa allt till
rätta och framföra en bjudning till
Hobergsgubben så, att han skulle neka att
komma på barnsölet. Han begärde nu
en säck och begaf sig till gubben samt
anhöll af denne att för sin husbondes
räkning få några fiskar, tilläggande, att
han denna gången måtte gifva stora
fiskar och ej små. Tillfrågad om
orsaken härtill, svarade drängen, att hans
husbonde skulle göra barnsöl, och bjöd
derjemte Hobergsgubben till fadder.
Denne fann sig hedrad af bjudningen
och lofvade komma, men frågade
hvilken, som skulle blifva den andra
faddern. »Jo, S:t Pehr», svarade drängen.
»Då vet jag icke, om jag kan komma,
ty S:t Pehr är en tvärvigg, och vi skulle
icke kunna förlikas väl. Jag skall
likväl komma, efter din husbonde gjort
mig den äran. Men skall det bli
ännu några faddrar?» — »Ja, S:t Michel
också.» — »Då lär jag väl icke komma;
ty S:t Pehr och jag torde väl kunna
förlikas, men, S.t Michel och jag
knappast.» Han lofvade dock att komma
och frågade, om ännu flera faddrar
blifvit bjudna. »Jo, S:t Gertrud», sade
drängen. Nu frågade gubben, om
bonden äfven betingat några spelmän. »Ja,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
