Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hofdala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
menade, att han lätt kunde till Sverige
öfverföra dessa »ringe midler» och
rådde. honom att lägga dem ned i en
sätesgård, på hvilken lofvades honom
adligt frälse. Jöns Michelsen följde
rådet, och af Hofdalas många egare köpte
han så småningom denna gård. År
1666 fick han adliga friheter för
Hofdala, och 1670 blef han kommissarie
för skattläggningen i Skåne. Då
kriget utbröt, blef han sin nya öfver herre
trogen och prisades för det, att han
befrämjade krigsfolkets bästa genom
goda qvarter på Hofdala och anskaffandet
af nödiga magasiner. Men när
Svenskarne dragit sig tillbaka, utpressade
Danskarne af honom penningesummor
och understödde snapphanarne, hvilka
d. 7 Aug. 1687 anföllo Hofdala.
Under 30 timmar försvarades gården; men
på norra sidan, der försvarsverken voro
svagast, gingo slutligen snapphanarne
öfver grafven, öfversvämmade och
plundrade gården; endast tornet höll sig
och kunde icke intagas. Jöns
Michelsen, som var afskuren från tornet,
lyckades fly nedåt sjön, der ban kastade
sig i en båt. Då han stötte båten från
land, såg ban.de uppfladdrande
lågorna af sin antända gård. Hans plan
var att öfver sjön begifva sig till
Mölleröd; men, hunnen helt nära denna gård,
såg han lågor frambryta ur
slottsbyggnaden; han vände derför om, landsteg
obemärkt på ett ödsligt ställe af
stranden och lyckades sålunda undkomma.
Efter slutad fred återkom han och
uppbyggde den nedbrända gården. År 1684
blef han använd vid
kavalleri-indelnin-gen i Skåne; 1687 blef han adlad med
namnet Ehrenborg samt introducerad
1 689; bland hans förtjenster upptages,
att han lärt bönderna sjuda salpeter.
Han dog 1690 ooh är begrafven i
Brön-nestads kyrka. Michel Sörensen var gift
med Anna Gjedde, dotter af en bandi.
Michel Gjedde i Helsingborg; raed
henne hade han 4 barn. Hans enka
innehade Hofdala till sin död 1709,
hvarefter andra sonen, Michael Ehrenborg,
blef innehafvare af Hofdala, ehuru han
egde endast den af honom sjelf ärfda
V4:delen samt en af brorsonen, kapten
Ehrenborg, köpt ty4:del. Han var
kyrko-inspektor i Skåne och gift med Maria
Blomfjeld från England samt efter
hennes död med Henrietta Margaretha v.
Barthlin. I första giftet hade ban två
barn, som dogo fore honom, och i det
andra 5 barn. Sjelf öfverlefde han bägge
sina hustrur och dog 17 2.2. Hans
äldsta son, Caspar Ehrenborg, tillträdde
efter faderns död Hofdala. Som han i
arf bekom endast en obetydlig del af
egendomen, inköpte han under åren
1724—1731 de Öfriga delarne af de
olika delegarne, hvarefter han, såsom
nu mer ensam egare af Hofdala, gjorde
egendomen till fideikommiss åren 1731
och 17 51; och skall, enligt
stiftelsedokumentet, Hofdala upptagas till 5,400
dukater in Species, för hvilken summa
äldsta manliga arfvingen af hans
efterkommande skall ega rätt att tillösa sig
gården, dock skall dennes egen lott i
värderings-summan afdragas; då inga
manliga descendenter finnas, får
Hofdala delas; fideikommissariens enka får
innehafva gården till sin död, derest
hon icke träder i nytt gifte. Caspar
Ehrenborg ingick i krigstjenst år 1716
och fick afsked som ryttmästare. Han
gjorde ett rikt gifte med Elisabeth
Euphrosyne v. Conowen, dotter af
stadsmajoren i Malmö, v. Conowen, och
lagman Cederkrantz’ enka, Maria Euphr.
Cronström. Utom Hofdala egde ryttra.
Ehrenborg Hessleholm i Skåne,
Plönin-ge och Bårarp i Halland, Bohult i
Lid-hults socken, Orberg i Kånna socken
och Bolmarö i Annerstad socken af
Kronobergs län. Hans hustru dog i Mars
1 7 55 och begrofs i April följande året.
Med henne hade han 18 barn, af
hvilka 13 öfverlefde honom. Han dog år
1 769, i en ålder af 69 år. Äldsta
sonen, Michael Ehrenborg, öfvertog
Hofdala. Vid 9 års ålder började han
sina studier och utgaf vid 18 års ålder
1744 en af afhandling: »De impossibili
creatione mundi æterni». Samma år
ingick han i Göta hofrätt och blef året
derpå hofjunkare och häradshöfding. Men
snart ledsnade han vid de civila
bestyren och reste 1746 till Holland, der
hans morbror, generalen Isak Cronström,
gjorde honom till sin adjutant, och som
sådan bivistade han fälttågen 1746, 47
och 4 8. Han utmärkte sig genom
klokhet och tapperhet och steg under de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
