- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Tredje Bandet. G-H /
403

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Horn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Linköpings stift, utgöres af två
socknar: Horn, moderförsamling, och
Hyck-linge, annex, samt innehåller 693/4 mtl.
Folknummern uppgick 185(5 till 4,152
personer. — Horn, modersocken uti
Kinds härad af Linköpings liin, 63/4
mil s.s.o. fiån Linköping, vid 290 fots
höjd öfver hafvet, ligger mellan
Ilyck-linge i ostnordost och öster, Oppeby i
norr, Eneby i nordvest, Kisa i vester,
Södra Wi, Djursdala och Locknevi af
Kalmar län i söder, sydsydvest och
sydost; den har omkring .2 mils längd från
norr till söder utmed östra gränsen,
med en bredd af ungefär 1 mil, men
i söder I1/.,, och upptager en areal af
24,277 tunnland, af hvilka 3,050 äro
sjöar och kärr. Socknen hör
hufvudsakligen till Stångåns floddal, från
Juttern vid länsgränsen norrut till
Asunden, och består dels af bergländiga, dels
något mer jemna och öppna trakter,
omgifna mot östra och vestra gränserna
af andra mer bergiga, af åsar och
berggrupper genomstrukna, men afbrutna af
småsjöar, dalar, bäckar och kärr.
Juttern hör hit med en strand af 1/4 mil
mot sydost, från Stångåns inlopp
söderifrån till dess utlopp åt norr, och
upptager från socknen några bäckar ur små
gölar. An börjar med Hälleforss-ström,
bildar derpå Erlangen af 3/4 mils längd
mot norr och nordvest, vänder sig
sedan i flera krökningar åt sydost,
slutligen åt nordost, och utgår med högt
fall till Asundens sydligaste vik,
Aby-viken. Af tillopp kommer ett från
Lill-och Mjölhultsjöarna i vester, ett från
Täftmålen, Täftaren m. fl., hvilka
förstärkas från gölar i Eneby. Ett
mindre vatten kommer till Abyviken från
höjderna vid södra gränsen öster om
Juttern, genom Bolen, Byen o. a.
gölar; ett tredje från Tolen vid sydöstra
gränden bildar här Bogölen m. fl. och
utgår genom Hycklinge, allt i nordlig
rigtning. Af sjelfva Asunden hör hit
bela Åby- eller Hornsviken, 1/2 mil lång
mot norr, men smal, samt det bredare
utloppet af Hycklingeviken, och en half
mil långt af stora sjön, fördelad i
tvänne genom ett sund; i allt har socknen
en milslång vestlig strand af detta
betydliga vatten och en half mils strand
i öster, dit man landvägen kan
komma blott genom Hycklinge. Några
gölar vid norra gränserna ha utlopp till
Oppeby och Eneby, några vid den
södra till Småland, såsom Osjön till
Södra Wi, dock allt till Stångåns
dalgång; endast i sydost synes en och
annan liten dalgång slutta mot Kalmar
läns östra vattendrag till hafvet. På
Åby egor anmärkes ett stort klippblock,
som ligger hvilande på en mindre sten,
så att det kan sättas i rörelse af en
mans kraft. Bådande jordmånen är i
de jemnare bygderna lera, annars
sandjord eller svartmylla. Åkerns utrymme
är på de förra tämligen betydligt, på
de sednare mindre, tillgången på äng
och bete större i de kuperade bygderna,
skogen i allmänhet mer än tillräcklig.
Jemte åkerbruk och boskapsskötsel
utgör derför ock skogsbruket, med
försäljning af trävaror, en betydande
näring; dertill komma slöjd, fiske, jagt,
någon fabriksrörelse, åtskilliga
qvarnverk m. m. Åfven här kommer en och
annan i Asunden utgående dalgång att
vinna i odling efter sjöns tillämnade
sänkning. — Socknen, som år 1750
beboddes af 1,250, år 1805 af 1,764
och 1859 af 2,555 personer, består af
183/s mtl skatte, 2 mtl krono, 22 mtl
frälse och taxerades sistnämda år till
389,800 rdr rmt. Barnundervisningen
bestriddes samma år af en examinerad
lärare uti ambulatorisk skola för 73
gossar och 36 flickor, under det att
19 gossar och 25 flickor undervisades
hemma. — Från äldre tider finnas
anförda flera exempel på ovanligt hög
ål-j der, af 100 år och deröfver, som
en– skilda individer uppnått. Nära kyrkan
bodde för några år sedan den nu mer
aflidna, för sin skicklighet i behandling af
svåra sjukdomar bekanta vanligen s. k.
»Kisa-Frun».— Horn förekommer 1319
, såsom socken med egen sacerdos, och
torde väl framgent så varit, men
åtminstone från 1 500-talet raed
Hycklinge till annex. Kyrkan, belägen 3
mil från Wiraraerby, är af sten,
ombyggd 17 53 — 54, då lion erhöll
namnet Lovisa efter drottning Lovisa
Ulrika. Gamla kyrkan var af trä,
utdömd redan 1587, och hade en graf
för slägten von Scheiding. En af de
l fordna kyrkoherdame härstädes, Ol.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:47:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/3/0407.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free