- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Tredje Bandet. G-H /
418

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hudiksvall

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ombyggdes för omkring 20 år sedan. Det har
nu en tvåvånings lokal med
sessionssal, likrum samt utrymme för vid pass
20 fattighjon; — Fattigbaracken;
Packhuset.

Hudiksvalls stads hufvudsakliga
näringar äro handel, sjöfart, fabriksrörelse
och fiske. Handeln drifves
hufvudsakligast med linneväfnader, bestående af
buldan, segelduk, bolsterväf, foderväf
och gröfre lärfter, som uppköpas från
kringliggande landsorts invånare och
sedermera afyttras i Stockholm samt å
marknader i Uppland och Westmanland.
Ehuru exporten, som 1 7 70 bestod af
300,000 aln. buldan och annan gnof
väfnad samt 5,000 1® lin, uppgick från 1851
till 1 855 i medeltal årligen till
ungefär 1,7 00,000 alnar, kunde stadens
band-lande förr inköpa och afyttra mycket
mer af nämda varor; men dels har
linodlingen i Helsingland under sednare
åren något aftagit, dels har allmogen,
sedan ångbåtsfarten mellan Hudiksvall
och Stockholm blifvit mer utvidgad,
börjat att sjelf i hufvudstaden afsätta sina
produkter Deremot har handeln med
trävaror under sednare åren blifvit
något och ej så obetydligt utvidgad. Det
är visserligen ännu ett mindre antal af
stadens handlande, som befatta sig raed
nämda handel, och ej heller har den
ännu kunnat utvidgas till den
betydenhet, som uti flera andra städer i
Norrland, hvartill orsaken finnes uti stadens
aflägsenhet från de större floder inom
provinsen, å hvilka flottning af trävaror
kan ega rum; men detta har dock nu
blifvit afhjelpt genom jernvägen mellan
Hudiksvall och sjöarna Dellens
vattendrag, hvarigenom kommunikationen med
nordvestra Helsingland blifvit betydligt
underlättad och trävaruhandeln sålunda
i hög grad befordrad. Jern skeppas
från staden till utrikes orter; men
detta sker för bruksegarnes egen räkning.
I öfrigt idkas handel med spannmål,
salt, sill, specerier, diverse tyger m. fl.
andra varor. Af handlande hade
staden 1860 icke mindre än 58. Dessa
erlade i bevillning 680 rdr och hade
32 personers betjening. Ar 1810 var
de handlandes antal 24.
Strömmingsfiske idkas allenast uti det staden
tillhöriga fiskvattnet och till mindre
belopp än tillförne, då stadens fiskare
arrenderade fiskerilägenheter inom de till
staden gränsande socknarna. Imellertid
har den dock ännu 150 fiskare, som
äro borgare. Fabriker eger staden 7,
deribland en tobaksfabrik, sora drifves
raed ångkraft, ett garfveri och en
segelduksfabrik, ett färgeri, ett gjuteri
och mechanisk verkstad. Fabrikernas
tillverkningsvärde uppgick år 1860 till
108,96 5 rdr rmt. Af handtverkare
hade staden samma år 6 8 mästare och
112 arbetare; dessutom 5 2 sjelfförsörjare.
Ar 1810 voro här 32 handtverkare.
Under åren från och raed 1851 till och raed
185 5 hade i inedeltal till utrikes orter
afgått: 3,660 sk<tb jern, 5,337 tolfter
bräder (år 1860 utskeppades 36,352
tolfte^), 9,7 40 st. bjelkar, 173 st.
spiror, 3,05 6 st. sparrar, 39 4 tunnor salt
från nederlag och 4,182 bundtar
tändstickor: samt under samma tid i
medeltal årligen från utrikes orter till staden
inkommit: 6,7 68 tunnor salt, 1,080 "tb
kaffe, 564 tunnor spannmål, 319
tunnor tjära, 262 tunnor linfrö, 1,353 &
tobaksblad, 20,929 & tobaksstjelk samt
mindre qvantiteter vin, specerier och
manufakturvaror. Ar 1860 uppgick
importen till ett värde af 101,864 och
exporten till 1 85,486 rdr rmt.
Sjöfarten för 1858 bedrefs med 50 ankomne
och 43 afgångne förpassade fartyg och
båtar, de förra om 1,543 och de
sednare om 1,7 5 3 läster.

Staden, som år 1769 egde blott 5
jakter om tillsammans 159 läster, hade
år 1859: 20 fartyg ora 76 812/100 läster,
dessutom 1 ångfartyg om 5 0 läster för
reguliera turer mellan Hudiksvall och
Stockholm. Till staden höra dessutom
tvänne skeppsvarf, hvarpå från 1851 —
1 855 blifvit byggda ett skepp, en brigg,
en skonert och en galeas af tillhopa
398 läster. Tulluppbördeu, som år 1760
besteg sig till omkring 800, uppgick
1857 till 14,6 82 rdr bko, hvaraf 195
i utförsel- och 14,487 uti införseltull.

Ar 1855 inrättades, till lättande af
rörelsen, en filial-afdelning af
riksbanken med ett rörelsekapital af 750,000
rdr rmt. Uti staden finnes äfven en .
sparbank, inrättad 1848, och som nu
mer begagnas allmännare än under de
första åren efter sin stiftelse. För

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:47:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/3/0422.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free