Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hudiksvall - Hudt - Hufvudbo - Hufvudsta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
undervisningens befrämjande finnes, utom
det ofvannämda elementarläroverket, en
folkskola med tvänne lärare.
Skolbarnens antal utgjorde 1859: 131 gossar
och 145 flickor; häraf undervisades i
skolan 8 4 gossar och 68 flickor, de
öfriga erhöllo undervisning dels privat,
dels i hemmet. Sjukvården bestrides af
en stadsläkare, som tillika är läkare vid
det för Norra Helsingland och staden
inrättade lazarett och kurhus, samt af
provincialläkaren i Norra Helsingland,
hvilken är boende i staden.
Hamnen är rymlig och djup.
Inloppen till Hudiksvalls-fjärden, nära 1 mil
från staden, fordra dock skickliga
lotsar. Det gamla är 16 till 17, men det
nya, hvilket är krokigt, 15 till 20 fot
djupt. Till staden äro donerade öarna
Gackerön, Bålsön, Agon, Drakön och
Kråkön. Imellan sistnämda ö och
In-nerstön ligger det namnkunniga
Kråk-sundet, kändt af alla sjöfarande på
dessa farvatten. — Marknad hålles här d.
28 Febr. och 18 Sept.
Hudt. En bondgård i Tanums
socken af Bohus län, är frejdad i
folksagan genom minnen af en der fordom
belägen konungaborg, efter hvilken
likväl nu mer alla spår äro försvunna. En
af dess beherrskare skall hafva mycket
bidragit till segern öfver de vid
Grebbestad landstigua Skottarne. Mest
omtalas likväl en här bosatt sköldmö,
hvilken, efter ett misslyckadt friareförsök
af höfdingen Bane i Svarteborg,
påförde honom fejd och brände hans borg,
men omkom sjelf på återtåget från
denna bragd. Hennes graf utvisas af
allmogen ännu under en stor, nu mer
kull-störtad bautasten vid Hudt.
Hufvudbo. Ett mantal säteri uti
Larfs socken och Laske härad af
Skaraborgs län, utgör, jemte Malmened V4
mtl. Onsjö l/2 mtl och Hufvudbo qvarn,
ett gods, taxeradt till 12,200 rdr rmt,
med löjtn. Fr. Möller till egare. Åren
1813—1828 egdes gården af löjtnant
Wachenfeldts enka, friherrinnan
Fleetwood. Utsädet var vid samma tid 20
tunnor i trädesjord; höbol till 60
stackar och litet löfskog å egorna.
Hufvudsta. Ett mantal frälse säteri
uti Solna socken, Danderyds Skeppslag
och Stockholms län, beläget vid
Ulf-sundafjärden af Mälaren, ej långt från
Carlberg, har en vacker, till sjöstranden
gående allé, som skall vara planterad
af en Plommenfelt, och hvart träd af
så rart slag, att det kostat en
Holländsk dukat. Hufvudsta egare
hafva ofta varit föremål för ett olyckligt
öde. I äldre tider tillhörde gården
Göran Persson, som ock skall hafva
blifvit begrafven vid Järfva, hvilket på
den tiden lär hafva lvdt under
Hufvudsta. Ar 1613, samma dag påbudet
om förläningarnas iudragning
utfärdades, fick Erik Jöransson Tegel
bekräftelse på denna gård, hvilken kon. Carl
IX skänkt honom till everldelig
egendom. Erik Jöranssons myndighet hade
hindrat dem, han förfördelat, att hos
öfverheten framföra klagan; men vid
Hofrättens första sammankomst d. 22
Maj 1614 anklagades Tegel att hafva,
genom orätt berättelse, förmått konung
Carl IX att skänka sig skattehemmanet
Hufvudsta, hvilket arfvingarne efter en
Wilh. de Wijk nu ville återvinna.
Tegel anförde, att när bemälde de Wijk
år 1 598 ville göra Svenska flottan i
Flisö hamn upprorisk emot konung Carl
IX och derföre blef afrättad, tillerkände
konungen kronan samma hemman och
skänkte det åt Tegel, samt att de Wijks
moder och hennes sednare man
skriftligen afhändt sig ali rätt till
hemmanet. Modern berättade deremot, vid
svuren ed, att lion och hennes sednare
man, den aflifvades styffader, hade en
morgon blifvit uppkallade på slottet och
tillsagda af ståthållaren Sven Månsson
Eketrä: »här är ett bref, som J skolen
underskrifva», och när Tegel i
detsamma inkommit, hade han sagt: »om de
ej vilja underskrifva, kunna de låta bli,
jag skall nog komma dem god igen.»
Då hade de af räddhoga underskrifvit
samma bref, ehuru alldeles okunniga
om innehållet. Hofrätten dömde, efter
noga ransakning, Erik Jöransson att
afträda Hufvudsta till de Wijks moder,
som nu äfven var enka efter siti
sednare man, ty hon hade fått hemmanet
till morgongåfva af honom, och som
hvarken hon eller hennes man haft del
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
