Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hugelsta - Huggenäs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
höra 340*/2 tunnland åker och äng,
1,129 tunnl. skog. Ärliga utsädet
består af 85 à 80 tunnor.
Huggenäs, Annex-socken till By
pastorat, belägen uti Näs härad af
Carlstads län, mellan 59° 4’ och 59° 9’
latitud samt 30° 39’ och 30° 46’
longitud, vid 240 fots höjd öfver hafvet
och 5 mil sydvest från Carlstad, grän- %
sar i norr till Bro, i öster till Ny, i
vester till By och i söder till
Botilsä-ter socken af Millesviks pastorat.
Socknens längd är 7/s dess största bredd
5/g mil; arealen är 7,094 tunnl.,
hvaraf 2,548åker, 894 äng, 1,038
betesmark, 2,5 55V2 och utmark, 36 6V2
mossar, 58 gårds- och trädgårdsplatser;
hemmantalet är 6V4 mtl skatte, 1 krono,
45/6 frälse, och taxeringsvärdet år 1857
var 1 52,650 rdr bko. Afgifterna voro
1847 följande uti jemna tal: personlig
skydd safgift 141 rdr, at löneinkomst
95 rdr, af jordbruket 264 rdr, af
inrättningar 8 rdr, ali annan afgift efter
II artikeln i Bevillnings-förordningen 32
rdr, bränvinsbrännings-afgift 152 rdr;
kostnad för rustning och rotering 359
rdr, jordeboks- och hemmantals-ränta
397 rdr, kronotionde 19 tunnor 20 kpr,
mantalspenningar 87 rdr, till
kyrkoherden 227 rdr, till kapellanen 85 rdr,
till kyrkobetjening 123 rdr,
fattigförsörjning 392 rdr, skjuts 115 rdr,
väghållning 284 rdr, dito afgift och
allmänna onera 25 2 rdr. Summa alla
dessa afgifter 3,171 rdr bko. — Inga
höga berg finnas inom socknen.
Endast några smärre bergskullar äro här
att anmärka, såsom en mellan
hemmanen Hög och Westra Uggelsäter, en å
Westra Uggelsäters och en å Bredene
egor. Dessutom går en liten bergås
efter en del af gränsen emot Ny
socken och en dylik öfver Skäfveruds och
Tofveruds egor till Kroklatida.
Socknen genomskäres af en dalsträcka från
norr till söder, denna åter genomflytes
af en liten å, kallad Slödjan, som,
kommande från Uggelsäters mossar, går
genom Brosjön eller Hyngen och faller
ut i den vik af Wenern, som kallas
Ekhol mssjön. Denna å uppsväller höst
och vår och öfversväinmar då
närliggande åker och äng. Dock lär denna
öfversvämning hafva minskats genom den
för några år sedan, med bidrag af
Staten, verkställda uppgräfningen af sjelfva
ådren till större bredd och genom
sprängning vid hemmanen Göstatorp i denna
och Björkås i Bro socken. Ingen
betydligare elf och ingen sjö eller kärr
finnes. En större mosse är belägen
sydvest från hemmanet Östra
Uggelsäter, och hvilken sträcker sig in i
Bo-tilsäters socken. Enligt år 1815 d. 20
Juni af direktör Stephens gjord
afvägning, ligger denna mosse 46 fot 63/4
tum öfver Wenerns yta. Alla försök
att genom dikning och aftappning göra
denna stora egorymd odlingsbar, hafva
aflupit fruktlösa. Rådande jordmånen
är lera; men i dalsträckningen efter
Slödjan finnes svartmylla, hvilken är
den bördigaste jorden i socknen.
Hufvudarten af här befintliga stenslag är
granit. Bland i orten mindre vanliga
trädslag kunna anföras ek, poppel och
kastanie, dessa likväl endast planterade
och sparsamt. Klimatet är helsosamt,
då, oaktadt socknens låga läge, här icke
i mannaminne varit någon svårare
farsot än år 1847 en lindrig rödsot.
Folkmängden, som år 1805 var 519,
uppgick 185 9 till 931 personer. Antalet
af husbönder utgjorde vid 1846:årsslut
5 9, af tjenstehjon 130, de flesta
sysselsatta med hufvudnäringen, en ringa del
utvandrade att söka arbetsförtjenst på
andra orter. De gifta voro 292, de
ogifta 56 5, hushållen 145, lösdrifvare
34. Hufvudnäringen är åkerbruk, som
mer och mindre börjat att bedrifvas
efter rationela grunder. Denna näring,
enlig med socknens läge, naturliga
tillgångar och förhållanden, är ock i
tilltagande, hvartill den ökade folkmängden
är hufvudorsaken. På sednare tider
hafva nyodlingar betydligt tilltagit, och
hvarhelst en liten jordlapp lemnar
något hopp om ersättning för
röjselarbe-tet, uppstår inom kort en liten boning,
med sina små åkertegar omkring sig.
Pä herrgårdarna är cirkulationsbruket
allmänt. Allmogen, inseende dess nytta,
har börjat efterfölja exemplet. Ar 1847
beräknades utsädet till 203/4 t:r hvete,
194 t:r råg, 85 t:r korn, 20 blandsäd,
1,151 ha fra, 25 ärter, 36 5 potates.
Medel-afkastningen, beräknad för 5 år, sedan ut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
