Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hulared - Hulevik - Hulje-skog - Hullesta - Hullingsved - Hult
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
V2 mil från modersocknen, är af sten
och af hög- ålder; har målningar i
taket; reparerad 1821. I socknen
märkas lleutersberg: 1 mtl säteri, tax. till
3,7 5 0 rdr; Hulared storn V4 mtl,
Huc-kared 3/g mtl, Gryttered l/2 mtl,
Hägnen V8 rat’> utpöra en egendom, tax.
till 7,890 rdr; Åkerhult V2 mtl, eges
af Joh. Hulander; Skogsered 3/g mtl,
eges af N. Wilh. Hulander; Otterup,
1 mtl i 2 delar; Stålared i 6 delar. —
Adress: Svenljunga.
Hulevik. Ett mantal frälsesäteri uti
Westra Thorsås socken af Albo härad
och Kronobergs län, beläget 4 mil från
Wexiö, nära sjön Åsnen, kallas
Hult-viksberg och utgör, jemte 1/2 ratl
Haks-verksboda och 1/2 mtl Hagsverksmo,
ett gods, som taxeras till 14,930 rdr
rmt; har egts af kapten Boring, sora
stridde vid Walkiala 1741; år 1828 af
fanjunkaren Sandvall, sora äfven deltog
i Finska kriget 1788.
Hulje-skog, i häradet Göstring af
Östergötland, på gränsen mellan
socknarna Högby och Mjölby, är känd i
historien från Dacke fejden. Der hade
Dacken, vid sitt återtåg frän Alvastra och
Wadstena, samlat en väldig krigshär,
till flera tusen man, från de honom
tillgifna häraderna i Östgötalandet, så väl
som i Småland, då han utaf konungens
folk blef eftersatt och upphunnen.
Bond-lägrets belägenhet i skogsbrynet var
sådan, att på ena sidan låg en slät äng,
som nil är till åker uppodlad, och på
den andra flöt Svart-ån, i krönikan
kallad Mölby-ån. Konungens fältöfverstar
höllo rådslag, huru de bäst kunde
angripa bondehären, och blef sä beslutet,
att rytteriet skulle, utefter ängen, göra
det första anfallet, medan det öfriga
manskapet, genom skogen, skulle från
olika håll angripa fienden. Detta skulle
ske om natten eller tidigt på
morgonen, då bönderna voro oberedda på
anfall. Men en anförare för Dalfolket red
fram på fältet så långt, att hans blanka
harnesk röjde rörelsen mot lägret.
Bönderna väpnade sig fort, och Dacke
anföll i sådan hast hästfolket med bela
sin styrka, att det måste vika till-
rygga; slog sedan de flockar, som kommo
ur skogen, den ena efter den andra,
och behöll segrande fältet. Detta var
visserligen för skogshöfdiugen en
ärofull dag, och ryktet om Dackens
bjelte-bragd vid Hulje skog utbredde sig snart,
icke allenast här i Norden, utan
jemväl till Tyskland, och satte kon. Gustafs
fiender åter i rörelse; men det var tillika
för honom begynnelsen till stor olycka,
emedan mer än 1,000 af hans män
hade stupat, och de qvarblifna knotade
högt deröfver, att han fört dem så långt
upp i Östgöta slättland ifrån deras
skogar. Fejden slutade ock lyckligen inan
»busken blef grön och böljan ren», då
hans vänner i utlandet hade kunnat
komma den tappre mannen till undsättning.
Hullesta. By uti Sollefteå socken i
provinseu Södra Ångermanland, består
af 39 seland (= 1% mtl) på 1 n:r i 6
delar, hvaraf en på 16 V2 eges af inspektoi
J. Sundborns enka; en annan bar en af
de största gästgifvaregårdarna i
Norrland; härifrån skjutsas till Hammar i
Ytter-Lennäs 33/4 mil, till Gransjö i
Helgum 2 mil, till Ed 1 mil, till
Un-drora i Botheå 21/2 mil, till Skjedom
i Mulltrå 3/g mil.
Hullingsved. Ett mantal frälsesäteri
i Wieslanda socken af Albo härad och
Kronobergs län, tax. till 9,000 rdr, eges
af Lindblom; det antages af Wieselgren
hafva i 16:de och 17:de seklerna haft
gemensam egare med Wieslanda
frälsehemman; år 1 770 egdes säteriet af
slägten v. Scheibe, år 1 727 af fänriken
Gabr. Kraak, 1732 af sergeanten C.
Wikström, gift med L. S. v. Scheibe;
sedermer sergeant G. Wikström; år
1781 brukspatron J. Bergqvist, 1828
mönsterskrifvaren C. G. Sommarin, år
1844 löjtnant Berg.
Hult. Konsistorielt pastorat af 3:dje
klassen, hörande till Södra Wedbo
kontrakt af Linköpings stift, består af två
socknar: Hult, moderförsamling, samt
Edshult, annex, och innefattar 6 3 mant.
Folkmängden, som på 50 år ökats raed
602, uppgick 1856 till 2,443 personer.
— Hult, modersocken uti Södra Wedbo
härad af Jönköpings län, l3/4 mil s.o.
från Eksjö, vid 630 fots höjd öfver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
