Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hult - Hult - Hult, Stora och Lilla - Hult - Hult - Hult - Hult, Östra och Westra - Hulta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mtl frälse och 1/2 mtl skatte, beläget
3V9 mil från Örebro, eges, jemte 1/16
mtl Bäcketorp och tax. till 19,880 rdr
rmt, af löjtnant Axel Axelsson af Uggla.
Säteriet har 77 tunnl. åker och 200
tunnl. äng, med hjelplig skog.
Ladugården, af gråsten, är nyligen uppförd.
N. Svedenstjerna, förut kallad Larsson,
har skrifvit sig till Iiult. På
1850-talet lydde Hult under Järle bruk i
Nora socken.
Hult. Sätesgård uti Naglem socken
och Wäne härad af Elfsborgs län, V4
mil fråu Göta-Elf, 3/4 mil från
Wenersborg, består af 1/2 mtl, taxeradt 1859
till 7,500 rdr rmt, och egdes då af
kommissions-landtmätaren J. E.
Gyllen-spetz. Öfverste-löjtn. Johan Belfrage,
född 1640, † 17 06 i Göteborg, skref
sig till Hult. Han bivistade 7 fältslag
och 2 sjöslag; ligger, jemte sin fru,
Maria Stöltenhjelm, begrafven i Naglems
kyrka. Hult har, jemte Qvarntorp 1/4
mtl frälse, varit boställe för direktören
vid Trollhätte slussverk och 1819 varit
upplåtet åt detta verks bolag.
Abygg-naden är utmärkt för sitt läge på en
hög bergßplan, hvarifrån är fri utsigt
öfver det på andra sidan elfven
liggau-de Tuuhems pastorat. Den odlingsbara
marken är inskränkt, men har god
jordmån, och till gården hörer behöflig
skog till så väl vedbrand som gärdsel.
Utsädet är 3V2 tunnor höstsäde och
25 tunnor vårsäde.
Hult, Stora och Lilla. Hemman af
1 1/4 mantal uti Algutsrums socken och
Ölands Södra Mot af Kalmar län,
bestå af 3 nummer, skiftade i 5 lotter.
Jordmånen är mer och mindre
raull-blandad ör- och sandjord på
jätterbot-ten. Höfångsten ringa. Stora Hult är
från äldre tider anslaget till planterande
af kardtistel.
Hult. Två och l/4 mtl skatte uti
Tiderums socken af Kinda härad och
Linköpings län, fordom frälse, men
sedermera kronan tillbytt från fru Jaöbbsköld;
är för närvarande skiftadt i 5 delar,
som egas af allmoge.
Hult. Ett mantal skatte uti
Hycklinge socken och Kinda härad af
Linköpings län, har som säteri till 1683
tillhört fru B. Gyllenadler; en del af
Hult har enkefru M. Horn, född von
Qvickelberg, besuttit genom donation.
För närvarande är hemmanet skiftadt
i 5 delar, taxerade till 4,930 rdr rmt,
och eges af allmoge.
Hult. Ett mantal skatte samt \l/2
mantal frälse uti Norra Wi socken af
Ydre härad och Linköpings län, hafva
1646 varit donerade till Ulfsparre,
innehades 1686 som skatte af en von
Schaar, 1700 af fru Armsköld, 1725
af dels Sternberg, dels Grubbe, 1783
af fru Duræus. För närv. är
skattehemmanet skiftadt i 4 delar, taxerade
till 6,760 rdr, och frälsehemmanet
Mel-lang. 1 mtl, skiftadt i 2 delar, tax. till
6,760 rdr rmt; Norreg. 1/2 mtl i 6
delar, är tax. till 3,420 rdr; hemmanen
egas af bönder.
Hult, Östra och Westra. Skatte- och
frälsehemman uti Asby socken af Ydre
härad och Linköpings län, hvaraf
Westra 1 mtl skatte, skiftadt i 3 delar,
tax. till 5,150 rdr rmt, har tillhört
Schulman, Mörnerska slägten till 1700,
IIvitfeldt 1786 ; Östra om 1 l/2 mtl
frälse, taxer. till 4,410 rdr rmt, eges af
löjtnant C. A. Aminoff, har år 1636
I tillhört Esbjörn Svensson till Sandha,
1686 och 1700 Anders Ulflf, 1725
Jöran Armsköld, 1786 dels O. L. Rääf,
dels fru Kock, 1825 fru Holst. Bägge
tillhöra nu allmoge. Mellang. l/8 mtl
frälse, tax. till 1,040 rdr, eges af allmoge.
Westra 1/4 mtl krono är kapellansbol.
Hulta. Två och ’/g mantal
skattesäteri uti Alsheda socken af Östra
härad och Jönköpings län, med 1 mtl
Hulta skattegård tax. till 17,250 rdr
rmt, eges af mönsterskrifvaren C. von
Pordt. Fordom bestående af 1 mant.
gammalt skatte och 11/8 mtl krono,
är det ett af de äldsta hemmanen
inom socknen. Det berättas, att
konung Carl XI under säterifrihet donerat
denna egendom till öfverste-löjtnanten
vid Smålands kavalleri, Gyllenpamp, och
1692 under samma frihet indelt dessa
hemman till kavalleri-rusthållsstom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
