Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hulta - Hulta - Hultaby - Hulterstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förbermälde öfverste-löjtnant och dess
arfvingar hafva äuda till 1788 innehaft
deuna egendom. Sedan var
öfverstelöjtnanten vid Östgöta
lifgrenadier-regi-meute, Carl Fredrik Ridderborg,
härtill egare. Af honom såldes
egendomen åter till landtmäteri-direktören Ek,
egare 1828. Här äro tröskverk och
hus-behofsqvarn, vidlyftig fruktträdgård, och
sjelfva gården till åker, äng, skog och
bete bland de bästa i orten.
Hulta. Egendom af 7/8 mtl skatte
uti Kimsta socken af Memmings
härad och Linköpings län, belägen nära
kanalen och Asplången, taxerad till
4,77 0 rdr rmt; har varit donerad till
Seved Ribbing 1620, innehades 1683
såsom säteri-allodialfrälse och väl
bebyggd af fru Chr. Wærnstedt,
reducerades och blef sedan militiæ-boställe;
lades under Göta Kanalbolag och
beboddes intill sednaste tider såsom
lifs-tidsdonation af dess öfvermechanikus,
öfverste G. A. Lagerheim, född 17 88,
död härstädes den 14 Januari 1845,
barnlös.
Hultaby. Tre raantal säteri uti
Näsby socken af Östra härad och
Jönköpings län, taxeradt till 12,000 rdr rmt,
eges af Gustaf Svensson. Här är
särdeles djup svartmylla, sora vittnar ora
långvarig odling. Jorden gaf 10:de
kornet omkr. 1 77 0, då egendomen
tillhörde Falkenbergska familjen, hvaraf
sednast kända egare är fältväbeln
Christian Wilhelm, död 1817; år 1828
var kapten Ekman egare. På den
härunder lydande Slottsön skall fordora
Hultaby slott varit beläget; här finnas
ännu ruiner af ett slott. Då
Wieselgren 1815 besökte ruinen, var den
på sina ställen 12 alnar i höjd.
Enligt uppgift af 1 845, finnes af det s. k.
Hultabv Slott intet mer öfrigt än en
efter jordytan jemnad stensättning och
en derinorn varande håla, sora tyckes
hafva varit brunn, nu för det mesta
igenfylld med sten. En son af en
Smålands-lagman, herre till Flishult,
utkallades i medlet af 14:de seklet till
Orkney-öarnas jarldöme. Han var manlig
ättling i 8:de led af Paul, son af Torfin
Sigurdsson (Sigurd var döpt af konung
Olof Tryggvasson, Torfin hade besökt
Rom), som kom hit från Orkney-öarna,
der han, liksom flera hans fäder, haft
jarlsdöraet, samt gifte sig med konung
Håkan Rödes dotter. Wieselgren
ytt-i rar: »När vi finna hans manliga
ättlingar bebo detta slott, saknas ej skäl att
förmoda, det hans förfäder här
reside-rat — sora Njudungens konungar.»
Runstenar i trakten känna män, sora kallas
Röde och haft beröring med England.
Hulterstad. Konsistorielt pastorat af
l:sta klassen, hörande till Ölands
Södra kontrakt i Kalmar stift, utgöres af
två socknar: Hulterstad,
moderförsamling, samt Stenåsa, annex, och
innehåller 5l’/2 mantal. Folkmängden, som
på 50 är ökats med 610, uppgick år
1 856 till 1,860 personer. —
Hulterstadl, modersocken uti Ölands Södra
; Mot af Kalmar län, 3V2 mil s.s.o. från
Kalmar, vid 80 fots höjd öfver hafvet,
omgifves i norr af Stenåsa, i öster af
Östersjön, i söder af Segerstad, i vester
af Smedby, Kastlösa och Mörbylånga
socknar, och omfattar en areal af 11,016
tunnland, af hvilka blott 20 äro sjöar
och kärr. Marken är jemn utan berg,
och jordmånen består ömsom af sand,
svartmylla och lera. På skog är brist;
blott i Hulterstad och Triberga byar
finnas några små skogslundar af ek,
ask, asp, björk och andra löfträd, dock
mer till prydnad än nytta. Socknen,
som år 1 805 beboddes af 644 och år
1859 af 1,0 9 2 personer, består af 1 8
mtl skatte, 23/4 mtl krono och
taxerades 1858 till 68,285 rdr bko.
Åkerbruket är hufvudnäringen och ganska
lönande. Utsädet uppgifves på
1820-talet till 250 tunnor råg, 460 tunnor
korn samt 60 tunnor hafra. Af råg
skördas 4 ’/2 och af korn 5:te kornet.
Hvete och potates odlas endast till
husbehof. Sillfisket är i vissa år utmärkt
lönande, hvartill ett långt grund,
kalladt Slagerstad-grund, sora sträcker sig
parallelt med stranden, bidrager.
Allmogens seder äro enkla och folket
utmärkt för sin välmåga.
Barnundervisningen, som 1825 verkställdes af
anhöriga och en ambulatorisk skollärare,
bestreds 1859 af 2 examinerade
lärare jemte klockaren uti både fast och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
