Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Husby, Westra - Husby, Östra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Barnundervisningen bestreds 1859 uti
fast skola af en examinerad lärare för
40 gossar och 19 flickor, under det att
12 gossar och 21 flickor undervisades
hemma. — Hosaby, Husaby Asvid
förekommer under katholska tiden.
Kyrkan har varit den äldsta i stiftet,
invigd omkring år 1186; hon ombyggdes
åren 1816 och 1817, med bibehållande
af gamla tornet, som dock påbyggdes;
hon har å norra sidan sakristia, å den
södra en graf för grefliga slägten
Ström-felt; här finnes äfven Ostenska
familje-grafven. Tornet består af olika
afdelningar och synes hafva tjenat till
försvars-och förvaringsrum. Socknen har
kyrko-och fattigkassor, donationer för
fattigvården af Jak. Burensköld 1735, grefve
F. G. Strömfelt 1814, och prosten
Ju-ringius Petri, kyrkoherde här, död 1611,
var stamfader för adliga slägterna
Stjernfelt, Oljeqvist, Liljeblad, Osterling och
Peringsköld. — Flera fornlemningar
vittna om ortens äldre kultur och
minnen: grafhögar nära kyrkan, vid Hälla
och Gäfverstad, spår efter befästningar
mellau Hylinge och Asplången, enligt
traditionen från 1567 års krig, kanske
från 1318; likaledes å ett berg nära
Gäfverstad, kalladt Dægens Borg, der
sagan låter Söderköpingsboerna under
en fejdetid taga sin tillflykt, och en
Caspar Dægen anlägga befästning och |
vapenverkstad; gamla mynt skola här
ha blifvit funna. I en handling från
1316 talas om de sex häraderna öster
om skogen Aspvidd. Vägen mellan
Söderköping och Linköping går igenom
socknens hela bredd från öster till
vester, mellan Drothem och Skärkind,
söder om Göta kanal, som genomskär i
socknen, och Asplången, således genom
bästa bygdén; nära kyrkan, vid Hälla
gästgifvaregård, 1 mil från Söderköping,
möter eu väg från Norrköping och S:t
Johannis socken, gående öfver Ludden
och kanalen sydligt och likaledes
vidare till Hylinge säteri, derpå
sydvest-ligt till Gårdby; en mindre väg fortgår
åt söder till Östra Ryd. — Genom
kanalen har socknen nu ock sjöväg en
mils sträcka; i Asplången äro härtill
långa dragvägar lagda, emedan sjöns
ringa bredd knappt medgifver kryssning
i motvind; vid sjöns östra ända är en
bestämmande sluss och bro, vid
Klämman en trång passage mellan berg, vid
Gäfverstad en bro. — Vid katholska
tidens slut lydde 6V3 mtl under
kyrkliga stiftelser, 25/6 under kloster. På
1600-talet har en stor del hört under
pfalzgrefliga husets förläningar i orten
eller under adliga gods. För
närvarande utgör hälften af hemmantalet
Hylinge gods, och äfven större delen
af det öfriga tillhör adel eller andra
ståndspersoner. Af gårdar märkas:
Säterierna, Hylinge, Hällstad, Luddingsbo,
Kulla och Minsjö; Prestgården 1 mtl,
tax. till 4,500 rdr; Klockaregården, tax.
till 190 rdr; Husby 5/s tax. jemte
V6 af utjorden Långmåsen, till 3,400
rdr rmt, är komministersboställe;
Öns-torp 3/g mtl, tax. till 960 rdr, är
kro-nofjerdingsmannens boställe. — Adress:
Norrköping.
Husby, Östra. Socken och regalt
pastorat af l:sta klassen af Wikbolands
kontrakt i Linköpings stift, ligger i
Östkinds härad och Linköpings län,
2V4 mil öster från Norrköping vid
Bråviken, 80 fot högt öfver hafvet, mellan
Östra Stenby i vester och sydvest,
Häradshammar i öster, söder och sydost,
Bråviken i nordost och norr, från och
med Lönösundet till och med Qvarsebo-
och Sättersunden, samt Allonö-fjärden i
v.n.v. Socknen har en god mils längd
utmed sjön och längst i vester äfven en
mils bredd inåt landet; men närmaste
socken i söder skjuter in på gränsen
med en tvär vinkel och delar Husby
till viss mån i tvänne delar af 1/2 mils
bredd hvardera, dock förenade på nära
V2 mils sträckning. Arealen uppgifves
till 1 1,502 tunnland, hvaraf ungefär
2,500 tunnl. åker, 2,000 tunnl. äng,
7,002 tunnl. betesmark; inberäknade
några små holmar i sjön, men ej
socknens audel af denna. Norra och vestra
delarne kunna nästan anses för slätter
med spridda bergkullar och skogsbackar,
ehuru dessa äro något flera,
vidsträcktare och mer sammanhängande än i
de vestligare socknarne af Wikbolandet;
i söder och öster tager berg- och
skogsmark mer öfverhand, dock omvexlande
med slätter och kärr. Ingen sjö finnes
här, och blott ett vattendrag af någon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
