Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Husbyfjöhl - Husbygård - Husby-Sjutolft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sina många och stora backar samt
steniga vägar, dels för stråtröfvare. Nära
Husbyfjöhl har man från Jothaberget
en den mest pittoreska utsigt öfver 3:ne
bortom hvarandra liggande vatten,
nämligen Motala-Elf, Göta-Kanal och
Boren. Ifrån denna gästgifvaregård
skjutsas till: Tjellmo i norr l7/8 mil,
Sjö-gesta i sydost lty2 d:o, Ilässla i söder
1% d:o, Motala i vester l3/4 d:o.
Husbygård. Säteri af 6 3/4 mant. uti
Husby socken och Oppunda härad af
Nyköpings län, raed rå- och
rörshemmanen Ökna V4 mtl och Espedahl 1/2
mtl samt frälsehemmanen Ramsta 3 och
Wuttorp 1/2 mtl jemte 15
dagsverkstorp på egorna, belägen nära vid
kyrkan, eges af grefve Wilhelm
Wachtmeister. Husbygård med i sambruk
varande Ökna har uti koppelbruk omkr.
60 tunnors utsäde och 280 lass hö,
naturlig äng till 220 lass, skog till
husbehof, betet mest artificielt.
Såg-och gröpqvarn för vattenkraft, bägge
till husbehof. Corps de Logis af sten,
uppfördt af nuvarande egaren.
Taxeringsvärdet är 38,133 rdr rmt. — Af
forntida minnesmärken finnas på
egorna en stor och några mindre
ättehögar. På ön Boön i Lisjön (deraf blott
ett obetydligt stycke tillhör Husbygård)
finnes en gammal befästning af
uppstaplade större stenar, omgifvande ön
på de sidor, der den icke af naturen
är mindre tillgänglig, hvilket arbete
tillskrifves Hätte- och Fetalie-brödernas
tid. — Husbygård är sammansatt af
hemmanen Husby 2 mtl, Thorslunda
2, Orrekulla l/Stora Dahl V2* Lilla
Dahl 1/4 samt Ottinge 1 mtl, för
hvilka alla, utom det sistnämda, af
vicepresidenten i Svea Hofrätt, Jak. Skytte,
erhölls säterifrihet några år före hans
år 1654 timade död, hvarefter hans
enka, fru Anna Bjelkenstjerna,
disponerade gården, som efter henne tillföll
dottern, fru Sophia Beata Skytte, gift
raed öfverste Erik Slätte, som af Kongl.
Maj:t och kronan tillbytt sig under
säterifrihet föreuämda hemman Ottinge,
hvilket nu med den öfriga egendomen
införlifvades under det gemensamma
namnet Husbygård. Efter fru Slättes
död 1695 eller 1696 tillföll egendomen
henes arfvingar af dels Slätte-, dels
Mörner-slägten, af hvilka den 1707
försåldes till general-majoren, baron N. v.
Ungern Sternberg; 1721 såldes
egendomen af baronerna Johan Adam och
Niclas von Ungern Sternberg till
öfversten, baron Christer Horn, död 1746,
och hans fru, Anna Regina Sjöblad,
död 1768, hvarefter den tillträddes af
sonen, kanslirådet, baron Christer Horn,
som försålde Husbygård till öfversten
baron Tilas. Af honom såldes
egendomen 1783 till öfverste-löjtnanten, baron
F. Pfeiff, hvilken år 1793 afhände sig
densamma till h. exc. generalen, grefve
G. Wachtmeister, efter hvilkens död år
1826 gården egdes af hans enka,
grefvinnan H. E. Falkenberg till 1838, då
den dels genom köp, dels genom arfs-
j förening tillföll hennes son, förenämda
nuvarande egare.
Husby-Sjutolft. Socken och regalt
pastorat af 3:dje klassen af Trögds
kontrakt och härad i Uppsala stift och län,
3 mil sydvest från Uppsala, vid 60 fots
höjd öfver hafvet, sträcker sig från
Sis-hammarsviken och den deri utfallande
ån, i sydvest mot Löth och Willberga,
till den i Hjelstaviken i norr
utfallande ån i norr mot Hjelsta af Lagunda
härad, och från sistnämda vik samt
Boviken och Norra Björkfjärden i öster
till Litslena socken i vester, och
omfattar en areal af 5,485 tunnl., af
hvilka 180 äro sjöar och kärr. Södra
delen har berg- och skogsmark, mest
upptagen af allmänningen Hammaren; den
mellersta, tätast bebyggda, är skoglös
och jemn, med obetydliga kullar; de
norra och östra sluttningarne mot
vattnen äro något sanka. Rådande
jordmånen är lera, här och der svartmylla.
Jemte åker- och ängsbruk idkas något
fiske. Socknen, som år 1805
beboddes af 574 och 1859 af 659 personer,
består af 75/g mtl skatte, 25/8 mtl
krono, 18 mtl frälse och taxerades 1859
till 462,350 rdr rmt.
Barnundervisningen bestreds sistnämda år af en
examinerad lärare uti fast skola för 25
gossar och 19 flickor; särskild
undervisning erhöll blott 1 flicka. Kyrkan,
af sten, är af okänd ålder, men i
sednare tider ombyggd, ljus och rymlig,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
