- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Tredje Bandet. G-H /
471

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hvitlanda, Westra och Östra - Hvitsand

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

meddelades tillstånd att nedlägga dessa,
hvilka flyttades till Loviseholm; d. 11 Juni
1780 lemnades resolution för Dals
bergs-societet att från Stenarsbyn i Fröskogs
socken få hitflytta det derstädes d. 27
April privilegierade, men ej uppförda
manufakturverket af en knipphammare
och en spikhammare för en stock med
ässja; den 1 Sept. 1 798 gafs utslag för
Chr. Sahlin att vid den för
knippham-maren inrättade stocken tillsätta en
plåt-hammare, med begagnande af den till
skär- och valsverket tillåtna glödugnen;
den 20 Dec. 1802 gafs tillstånd att
anlägga en stålugn för 200 skit
tillverkning; genom utslag af d. 14 Okt.
1833 för egaren, Mauritz Sahlin,
till-läts en planerhammare på särskild stock
i förra rnanufaktursmedjan, utan
förändring i öfrigt af verkets privilegier
eller förhöjning i redan tillåtet
tillverkningsbelopp; i följd hvaraf verket skulle
utgöras af en stock med en knipp- och
en planerhammare, en stock med en
knipp- och en spikhammare jemte
nödiga eldstäder samt en stålugn för en
årlig tillverkning af svartsmiden och
stål till sammanräknadt belopp af 200
sk®; tillverkningen uppskattades 1859
till 17,000 rdr rmt. År 1849 blef J.
Thran egare och 1850 förutnämda
nuvarande egare. — Östra Hvitlanda 1/2
mtl skatte, hvaraf V4 mtl, tax. till
2,250 rdr rmt, eges under Strömsberg;
V4 mtl, med 1/16 mtl Lund och
stång-jernsbruk, utgörande ett gods, tax. till
25,620 rdr rmt, eges af brukspatron
A. Kallén. I afseende på
stångjerns-bruket hafva vi att meddela följande:
den 11 Dec. 1691 privilegierades
bruket för bruksförvaltaren Joh. Meyer till
1 hammare med 2 härdar och 6 års
frihet; 1695 skattlades det till 600 sk®
årligt smide samt 6 sk® hammarskatt;
med år 1740 fick bruket 200 sk®
tillökning i smidesrättigheten; den 6 Juni
1745 privilegium på en ämneshammare
och 150 sk® samt den 9 Okt. 1746
vidare tillökning af 150 sk®; den 2
Dec. 1 77 5 gafs resolution på att
denna hammare fick flyttas till Loviseholm
i Töftedals socken; den 14 Juni 1780
utfärdades privilegier att här vid öfra
vattenfallet få bygga en
stångjernsham-mare samt från Ställbergs
bergsmanshammare i Skinnskattebergs socken af
Westerås län hitflytta en härd till
uträckande af 300 sk® här redan
privilegieradt smide; år 1815 d. 26 April
erhölls tillstånd att i afräkning på
hammarskatten tillverka skeppsankare, med
vilkor att 2 sk® ankare skulle motsvara
3 sk® stångjernssmide; den 13 Okt.
1835 erhölls tillstånd att införa
Engelska smidesmethoden utan tillökning
i verkstädernas antal; d. 6 April 1837
erhölls tillåtelse att flytta en härd
härifrån till Kristinedal; den 10 Februari
1840 utfärdades privilegium på 1/3
tillökning i sraidet mot lV2 proc.
hammarskatt. 184 5:års hammarskattslängd
visar 2 hamrar, 2 härdar, 1,06 6 sk®
13 1® smide och 10 sk® 13 1® 7 ®
hammarskatt. Enligt taxeringslängden
år 1859 var här då 533 sk® smide,
taxeradt till 22,670 rdr rmt.
Bruks-anläggaren Joh. Meyer blef, enligt
Tössbo dombok, ihjälskjuten 1 699. Hans
lösbo seqvestrerades för kreditorerna. År
1703 såldes Hvitlanda jernbruk af
enkefru Sigrid Juliana Ekehjelm (hennes
man hade varit svåger med Meyer) till
handlanden Cornelius Thorsson i
Göteborg för 4,600 daler silfvermynt. Hans
son, Samuel Thorsson, ärfde och
innehade egendomen till 1778, då den
såldes till Dals bergs-societet. Detta
bolag afyttrade 1791 jernbruket m. ra.
till justitiarien L. Segerström, hvilken
åter 17 92 sålde det till brukspatronen
Christopher Sahlin. Vid hans död, d.
7 Maj 1831, tillföll jernbruket hans
enda son, brukspatr. Mauritz Sahlin,
som 1849 sålde detsamma, jemte
landt-egendomar, till brukspatron J. Thran i
Uddevalla, som efter några månader
afyttrade en del af det köpta godset till
8 personer, hvilka på auktion inropade
hvar sin lott.

Hvitsand. Kapell till Fryksände
pastorat uti Fryksdals härad af Carlstads
län, 121/* mil n.n.v. från Carlstad, vid
380 fots höjd öfver hafvet, består af
3u/24 mtl skatte och tax. till 246,276
rdr rmt; arealen finnes upptagen jemte
moderförsamlingens. Jordmånen består
af sandblandad jäslera i de lägre och
jemnare trakterna, tunnt betäckt med
svartmylla, stundom äfven öfverdragen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:47:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/3/0475.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free