Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Håttebygden - Håttorp - Håtuna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Håttarne indelas uti egentliga Håttar,
boende vid kusten, i Fjällhåttar, som
bo längre in i landet, och i
Skråfhåttar, hvarmed förstås en hop på kusten
och i skärgården kringspridda slägter,
med mörklagda, skarpt tecknade
ansigten och en jättelik kroppsbyggnad,
hvilka tydligen tillhöra en främmande stam,
men må hända orätt anses för ättlingar
af de Skottar, som i äldsta tider
idkade sillfiske under Bohuslänska vallen.
Ordet Hått, ursprungligen forn-nordiskt,
tros beteckna en, som bor högre upp,
nämligen i norr. Det brukas nämligen
endast af befolkningen söder om
Gullmaren om dess nordliga grannar.
Håttorp (Håtorp, Hajtorp). By uti
Lyrestad socken och Wadsbo härad af
Skaraborgs län, om 1 mtl skatte och
1 mtl frälse, skiftade mellan 12 åboer
och taxerade till 18,000 rdr rmt. En
förmögen bonde i Håttorp, vid namn
Lars Svensson, död 1604, var fader
till biskop Olaus Laurelius i Westerås,
död derstädes 1670. Han var en lärd
och arbetsam man, god Latinsk poet,
stor theolog, förträfflig predikant och
värdig biskop, hade under sin läraretid
i Uppsala så utmärkt förtroende, att
Riksens Råd och de yppersta herrarne i
riket nästan allmänt anmodade honom
att åtaga sig uppseendet öfver deras
söners handledning i studier; kallades
vid slutet af sin lefnad enhälligt till
ärkebiskop, men blef af regeringen icke
utnämd dertill i anseende till sin höga
ålderdom; han har utgifvit en mängd
lärda och theologiska skrifter, såsom
»Förklaring af Luthers Cateches»,
<»Re-ligionsspegel», »Grundliga skäl för
Lutherska läran», »Om Anti Christ», »En
andlig Regementsform», »Trones
Artiklar» m. fl. Med sin hustru, Margareta
Kendeda (död 1679) hade han en son,
Lars, adlad Lagersköld; han stupade
16 56 som öfverste för
Helsinge-regimentet i fältslaget vid Warschau. Om
hans död underrättades fadern af kon.
Carl X Gustaf sjelf. — Vid öppnandet af
Westgöta-Kanal-Iinie d. 24 Sept. 1822
ankom kon. Carl XIV Johan om
aftonen, sedan 19 slussar voro passerade,
till Håttorp, der en talrik folkmängd
var samlad och trupper paraderade.
Ordenskapitel hölls genast, och
konungen utnämde statsrådet grefve v.
Platen till riddare af Serapnimer-Orden.
Håtuna. Konsistorielt pastorat af
2:dra klassen, hörande till Håbo
kontrakt af Uppsala stift, utgöres af två
socknar: Håtuna, moderförsamling, och
Tibble, annex, samt innefattar 6 95/16
mantal. Pastoratet beboddes år 1856
af 1,541 personer. — Håtuna,
modersocken uti Håbo härad och Uppsala
län, 2V2 mil söder från Uppsala, vid
50 fots höjd öfver hafvet, ligger
mellan Tibble i sydost, Bondkroken,
Erikssund och andra smärre Mälarevatten i
nordost, Häggeby socken i nordvest,
Ullfjärdeu i vester och sydvest mot
Ytter- och Ofver-Gran samt upptager
en areal af 8,794 tunnland, af hvilka
30 äro sjöar och kärr. Marken är
tämligen jemn, med spridda bergkullar
och skogsbackar med mestadels
uthuggen skog, de betydligaste i vester å en
del af häradsallmänningen, samt med
små vattendrag, som gå norrut till
sunden. Rådande jordmånen är lera;
åkerbruk är hufvudnäringen, hvartill
komma fiske och sjöfart med 2 storbåtar.
Socknen, som år 1805 beboddes af 813,
år 1840 af 720 på 190 hushåll och år
1859 af 854 personer, består af 153/4
mtl skatte, 21,/16 mtl krono, 27V8 mtl
frälse och taxerades 1859 till 413,520
rdr rmt. Skolbarnens antal utgjorde
sistnämda år 53 gossar och 67 flickor;
häraf undervisades 51 gossar och 28
flickor i fast skola af två examinerade
lärare, 2 gossar och 39 flickor i
hemmet. — Hatunir nämnes 1314 såsom
hörande till Habohundæri; dess
kyrkoherdar äro, dock ej utanvafbrott, kända
från 1292. Många gårdars namn
förekomma vida tidigare. Namnet Håtuna
anses socknen hafva fått af en kämpe
Håtun, som föll i Bråvalla-slaget. —
Kyrkan, belägen i nordost, öfver */4
mil från sjöu, är gammal, byggd af
gråsten, utan torn och har åtskilliga
grafvar, hvaribland Håtunaholms gårds,
egentligen Berendzska, och Anrepska,
till hvilkens underhåll är doneradt ett
mindre kapital. På Norrskogen invid
kyrkan skall fordom ha varit ett
tingsställe. Af fornminnen finnas här, icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
