Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hägerum - Hägervallen - Häggarp - Häggatorp - Häggatorp - Häggdånger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
undervisades i handaslöjder och vanliga skolämnen
samt uppfostras till tjenstflickor.
HÄGERVALLEN. Skattehemman uti
Skultuna socken. Norrbo härad och Westerås
län, af 1 mantal, taxeradt 1859 till 12,555
rdr rmt, ligger midt emot Skultuna bruk.
hvarunder det hörer sedan längre tider, på
vestra sidan om ån; det har förr varit
säteri och befinnes ar 1406 vara, jemte Julpa
säteri. Frövi och Byle gårdar samt ett
qvarn-hus, bortsåldt af herr Ingevald Magnusson
till Westerås domkyrka. Rikskammarrådet
Isak Kock, adlad Cronström, skref sig till
Hägervall och Skultuna på 1660-talet. Der
hafva qvarstått från fordna bättre dagar 3
stora spåntäckta byggnader, som varit
nästan alldeles nedruttna; huruvida de nu äro
borttagna, är okändt. En vacker trädgård
finnes vid hemmanet.
HÄGGARP. Ett mant. frälse uti
Rumskulla socken, Ydre härad och Linköpings
län, har varit säteri till 1680, sedan frälse,
1687 för Joh. Hult, tillhörde 1700 Joh.
Liljestråle, 1786 mag. Duse, 1825 J. S.-Palmaer
och mamsell M. C. Dusén, 1852 M. Dusén
samt egdes år 1859, tax. till 5,840 rdr rmt,
af Jakob 4. Johansson.
HÄGGATORP. Två mant. säteri (Tuneld
uppgifver 1 mtl) uti Wedums socken af
La-ske härad och Skaraborgs län, eges jemte 1
mtl Wedum, taxerade till 17,850 rdr rmt,
af patron A. Lundgren. Husen omgifvas på
bägge sidor med en vacker trädgård af
hvarjehanda slags goda fruktträd, som, utom en
eljest vacker belägenhet, förskönar stället.
Åkerjorden består af dels svartmylla och
dels något lerblandad sandmylla. Här är
äfven vacker löfskog, bestående af ek, björk
och asp. Brun Svensson till Häggatorp
lefde omkring 1480, och Torsten Brunsson till
Häggatorp samt hans broder, Lindorm eller
Lennart, bägge Riksens Råd i kon. Gustaf
I:s tid, voro ibland den namnkunnige
fältmarskalken grefve Lennart Torstenssons
förfäder. Joen Svensson till Kedum. adlad d.
16 April 1575, var stamfar för ätten
Lind-löf. Gustaf och Hans, Jons söner, eller
Rylanda- och Häggetorps-slägten, blefvo år
1627 på riddarhuset introducerade under N:o
129 bland Svenska ridders- och adelsmän.
Denna ätt är längesedan utgången. Hans
Jonsson (Lindlöf) till Häggatorp och Långås
var kammarjunkare hos kon. Gustaf II Adolf
och gift med Margareta Kafle; Märtha
Hansdotter Lindlöf blef gift med generalmajoren
Pehr Larsson Hjerta, som i slaget vid Lund
1676 räddade kon. Carl XI, då denne var
nära att bli tillfångatagen, och blef sjelf
svårt sårad. Sedermera fick han ett besök
af konungen, hvarvid denne bad honom i
lugn sköta sin helsa och tillade: »J kan nu
ta afsked. låta er son få regimentet och J
bo på Häggatorp, som jag skänker er till
fideikommiss», samt då herr Pehr häröfver
blef ond: »Nå, J har tjent mig för väl, att
jag skulle sätta uf er.» Hjerta dog på
Häggatorp 1693. Hofmarskalken Pehr Philip
Hjerta, först gift med Elin Kagg och sedan
med Agneta Cederbjelke, egde Häggatorp
1771; det tillhörde 1813 kapt. G. Westfelt.
HÄGGATORP. Ett mtl säteri uti
Kyrkefalla socken af Kåkinds härad och
Skaraborgs län, med såg och qvarn, utgör, jemte
mtl Gare, 2 mtl Nohl- och Sör-Åhreberg
med grynqvarn, ett stångjernsbruk, såg med
1 ram, tax. till 2,180 rdr, oljeqvarn, tax. till
6,000 rdr, 3/4 mtl Anderstorp, Ingelsby 1
mtl säteri med qvarn, Pökan 1 mtl säteri
med såg, ett gods, taxeradt till 99,470 rdr
rmt, som eges af brukspatron Fr. Åberg.
Ingelsby, med vacker åbyggnad och
belägenhet vid ån Tidan, samt Pökan egdes 1814
af löjtn. baron M. G. Leijonsköld. Åhreberg
blef år 1298 gifvet af biskop Brynolf åt
Ragvald Mul, till vederlag för någon honom af
hans broder, Magnus, afhänd egendom.
Bägge hemmanen äro förskönade af majoren J.
Delavall, egare år 1814. Belägenheten vid
Tidan, som delar sig här i 2:ne grenar, med
2 broar, är vacker. Jernbruket, vid ett
vattendrag, som faller åt Mariestad, är anlagdt
år 1726 på Nohl-Åhrbergs egor, 4’/2 mil
från Mariestad. Tillhörde år 1757 öfversten
baron W. R. Stackelberg; hade 1825: 1
ämneshammare med 600 sk® smide, 16
arbetare och 10,800 rdr bkos tillverkning; för
närvarande taxeras jernhruket till 18,000
rdr rmt.
HÄGGDÅNGER. Præbendepastorat af3:e
klassen, hörande till Ångermanlands Södra
kontrakt i Hernösands stift, innefattar en
socken: Häggdånger, fordom annex till Säbrå
pastorat, uti provinsen Södra Ångermanland,
Wester-Norrlands län. omgifves i norr af
Stigsjö, i vester af Medelpad, i söder och
öster af hafvet. Socknens längd är ungefär
l’/4 mil och bredden 1 mil. Landet, vid 120
fots höjd öfver hafvet, är uppfyldt af berg,
dalar och små insjöar med många bäckar,
dock inga märkliga. Här äro åtskilliga
uddar mot sjösidan, ibland hvilka den så kallade
Skarpudden är den första och märkvärdigaste,
hvarförutan nämnas Lerudden, Yttergrop,
Udden m. fi., af hvilka åtskilliga vikar bildas.
Flera fiskehamnar finnas i skärgården; en
sådan är Bals- eller Barsviken, hvarest ett
kapell blifvit uppbygdt af Gefle fiskare. Flera
stora holmar räknas till denna sockens
skärgård, såsom Glohamn, Svenskäret m. fi.
Rådande jordmånen är ömsom sand och lera.
Utsädet är mestadelen korn. Skogen är i de
flesta byar knapp. Invånarnes näringsfång är
strömmingsfisket, derefter åkerbruk och
boskapsskötsel; några köla tillika för Åvika
bruk i Medelpad. Väfnadsslöjden har i
sednare år ökats, särdeles af linne; ylle-och
bomullstyg förfärdigas äfven till eget behof. —
Socknen, som år 1750 beboddes af 452, år
1805 af 754 och 1859 af 1,026 personer,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
