Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Höganäs - Högbena - Högbo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vållade månget hinder för ändamålsenliga
åtgärder med afseende på verkets
angelägenheter, och 1846 hade ställningen blifvit så
betänklig, att allvarsam fråga uppstod om
verkets försäljning till utländingar eller dess
nedläggning. Lyckligtvis räddades verket
då, derigenom att nu mera aflidne
landshöfdingen i Malmö, F. Posse, och
öfverjäg-mästaren och kommendören J. Sjökrona
trädde i spetsen för ett nytt aktiebolag, hvilket
inlöste det gamla bolagets aktier med 225
rdr rmt pr aktie. Styrelsen öfverflyttades
på män, bosatte i Skåne och alla dess
sammanträden hafva hållits på stället. Från
den tiden har öfverjägmästaren Sjökrona
varit ständig ledamot i Styrelsen och den som
oafbrutet ledt stenkolsverkets alla affärer,
beslutat uti dess minsta detaljer, utan att
på stället funnits någon annan styresman.
Att den styrelsen varit god, ådagalägges
öfverflödigt af det lyckliga förhållande, som
deraf resulterat dessa sista 12 à 13 år.
Verkets skulder hafva ej blott blifvit
godtgjorda och aktierna, till följd af den vinst de
gifvit, stigit till ett värde af 750 à 850 rdr
rmt, ulan hela verket med dertill hörande
eller i sammanhang stående fabriker för
tegel-, krus- och ornamentstillverkning
vunnit en tillväxt, soin ingen tillförene vågat
hoppas.
Omkring år 1812 var årliga
afkastningen från grufvorna 60,000 tunnor och 260
arbetare sysselsattes derstädes. Redan år
1817 öfverstegs denna afkastning af blotta
utskeppningen till andra delar af landet,
hvilken utgjorde 75,536 t:r, och år 1842 var
afkastningen 166,754 t:r. De sednare årens
tillverkning, konsumtion och försäljning ses
af följande:
år 1851 upptogs stenkol 181,111 tunnor,
» 1855 d:o d:o 178,044 d:o,
» 1858 d:o d:o 193,419 d:o,
ar 1851 konsumerades på stället 109,881 t:r,
» 1855 d:o d:o 118,210 »
» 1858 d:o d:o 154,017 »
år 1851 försåldes 67,134 tunnor,
» 1855 d:o 88,420 »
» 1858 d:o 67,163 »
I afseende på stenkols-förbrukningen i
Skåne läses i »Helsingborgs-Posten», att den
icke något år varit så stor som 1860. För
icke så många år tillbaka kunde med möda
några få Engelska stenkol afyttras härstädes,
och sällan till någon synnerlig profit å
säljarens sida; men nu mer förbrukas denna
vara i sådan mängd, att 15 à 18,000
tunnor stenkol, som hitkommo från England
kort fore jul, icke blott afyttrats till högt
pris, utan icke på långt när förmått fylla
vinterbehofvet. Vid Höganäs åtgår allt som
kan anskaffas.
Utskeppningen utrikes var år 1844: 1,365
t:r och 1856: 9,255 t:r. Dessa stenkol äro
mer användbara till fyrbåkseld än de
Engelska, emedan de gifva en högre, ljusare
och starkare låga. Genom anställda försök
är utrönt, att kolen i schaktet N:o 17 äro
till kolning och smide lika brukbara som de
från Newcastle och angripa mindre jern och
andra metaller vid uppvärmning, emedan de
äro mer fria från svafvel.
Af eldfast tegel tillverkades år 1851 af
alla slag 888,730 st.; år 1858: 1,433,002
st. År 1855 upptogs 42,775 t:r eldfast lera,
nära dubbelt mot år 1851.
Försäljningssumman för lerkärl, omamenter m. m. af
alla slag, som år 1851 var 30,600 rdr bko,
uppgick 1858 till 62,250 rdr rmt.
Herr öfverjägmästaren Sjökronas och de
öfriga direktions-ledamöternas omsorg har
dock icke endast haft den materiela
vinsten för bolaget till föremål; denna omsorg
har sträckt sig på ett högst berömvärdt sätt
äfven till den talrika befolkningen på
stället. Dennas ekonomiska belägenhet har
blifvit med stor omsorg sedd till godo. Nya,
ljusa och glada bostäder hafva alla år
blifvit byggda och de gamla förbättrade;
arbetslönerna ökade till det fullt tillräckliga;
sparbank, hvars insättningsbelopp d. 1 Jan.
1855 utgjorde 18,259 rdr, enkekassa,
sjuk-och begrafningskassa ökade och vårdade;
apothek inrättadt 1846 (filial till
Helsingborg); ett förträffligt sjukhus uppfördt 1851;
en examinerad läkare anställd, som på
verkets bekostnad vårdar och förser de sjuke
med erforderlig medicin. I samma
förhållande har blifvit sörjdt för folkets andeliga
väl. 1854 uppfördes ett bland de bättre, om
ej bästa skolhusen i stiftet, alla arbetarnes
barn njuta fri undervisning af 2:ne lärare.
Slöjdskola för flickor inrättades 1850, i
hvilken 40 à 50 flickor undervisas i alla
vanliga fruntimmerarbeten, som för deras stånd
kan komma i fråga — ali undervisning
kostnadsfri för barnen.
Höganäs har alltså ifrån att på
1760-talet vara ett litet fiskläge med 10 hus, på
sednare tider mer fått utseende af en stad,
med prydliga massiva byggnader, kanaler,
jernväg, ångmaskiner, stenkärlsfabriker m. m.
Här är gästgifvaregård, hvarifrån skjutsas
till Fleninge 2 mil; till Engelholm 2/4 mil.
HÖGBENA. Skattehemman uti Windö
fjerding af Wermdö socken och skeppslag af
Stockholms län, har blifvit afstått till
kronan af Joh. Stenbock, delvis utbytt af
Gripendal, tillhörde 1741 Hermelin, 1847 en
bonde. År 1859 tillhörde 3/6 mtl Högbena
jemte l/4 mtl Fjellsvik, tax. till 1,760 rdr
rmt, Erik Pettersson.
HÖGBO. Jernbruk uti Ofvansjö socken
i provinsen Gestrikland af Gefleborgs län, är
beläget 1’/3 mil norr om socknens kyrka,
2 J/4 mil från Gefle, vid sjön Öjaren, som här
nedanför faller i Jädra-ån, ’/4 mil från stora
landsvägen. Detta bruk, vid hvilket i början
blott idkats något bergsmanssmide, inrättades
af bergmäst. Olof Larsson till stångjernsverk,
privilegierades 1659 och 1666 med 2
hamrar och 4 härdar; det hade förut 14, men
efter 1750 års tillökning 16 sk®
hammarskatt. Stämpeln är en drufva med två
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
