- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Tredje Bandet. G-H /
523

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Högbo - Högby

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

qvistar. Assessor Dan. Tilas förmenas någon
tid innehaft detta bruk, som sedan
innehades af fru Catharina Bröms, enka efter
biskopen dokt. Carlsson, och derefter af hennes
arfvingar, som 1732 sålde sina delar till
hof-rättsrådet Mart. Mårtens; 1736 kom bruket
åter till Cederströmska familjen genom börd
af öfversten och kammarherren Hans Hierta
(svärson till riksrådet baron Olof Cederström,
son till fru Cath. Bröms i första giftet), som
tillökte det och hvars efterkommande
innehaft det tills grosshandelsbolaget Dan.
Elfstrand <3c komp. i Gefle blef egare deraf och
ännu 1859 innehade det. Smidet, som är
oinskränkt, uppgick sistnämda år till 1,503
sk<tb 4’/4 1® stångjern och 119 sk® 163/4
IS stål, som taxerades till 185,572 rdr rmt.
Till bruket höra Edske masugn, belägen
4’/4 mil härifrån i Thorsåkers socken, och
hvarifrån det mesta tackjernet hemtas;
ångsåg med 2 ramar, tax. till 30,000 rdr; qvarn
med 1 par stenar; af byn Högbo, som
består af c:a 90 öresland, höra 436/7 hit. Hela
taxeringsvärdet är 240,375 rdr rmt. Kol
tages af egna hemman och närmast belägna
skatteskogar, förut äfven från en mot
re-kognition tillslagen allmänningstrakt, men
som nu mer under Kungsfors bruk eges af
brukspatron Petres arfvingar. Två
bergsmän i Högbo by hafva ännu efter gammalt
rättighet till 25 sk® årligt stångjernssmide
emot enkel hammarskatt: taxeringsvärdet för
detta smide var år 1859: 1,020 rdr rmt.
Stångjernet föres landvägen till Gefle. Bruket
hörer till Högbo kapell, som, först uppfördt
vid Westanby, 1 ’/„ mil från moderkyrkan
och invigdt d. 18 Sept. 1622 af erkebiskop
P. Kenicius, flyttades på 1770-talet på
brukets egor. Egaren af bruket tillsätter
pastor och bestrider hans aflöning till större
delen ensam. Den till kapellet hörande
församlingen, som innefattar en trakt af
Ofvan-sjö sockens norra del mot Wahlbo,
nämligen, utom Högbo bruks tillhörighet, Högbo
byar och Sefveräng, hade år 1805 en
folkmängd af 713 och 1859 af 995 personer.
Inom församlingen finnes fast skola, der
sistnämda år 54 gossar och 41 flickor
undervisades efter Rudensköldska methoden af
pastorn jemte en examinerad lärare; dessutom
erhöllo 18 gossar och 27 flickor
undervisning hemma. Ifrån år 1747 har här hållits
årlig marknad. Afståndet är l’/4 mil från
adressorten Gefle.

HÖGBY. Regalt pastorat af 2:dra
klassen, hörande till Ölands Norra kontrakt i
Kalmar stift, utgöres af en socken, Högby,
uti Ölands Norra Mot af Kalmar län, 7%
mil nordost från Kalmar, vid 50 fots höjd
öfver hafvet, omgifves å östra och vestra
sidorna af hafvet, i norr af Böda och i söder
af Källa socknar. Största längden är 1 mil
och bredden 5/8 mil samt hela arealen 13,839
tunnland, af hvilka 820 äro sjöar och kärr.
Hemmantalet består af 309/l6 mant. skatte,
53/4 mtl krono och taxeringsvärdet 1858 var
110,720 rdr bko. Pastoratet, som år 1705
beboddes af 1,289 och 1859 af 2,621
personer, är nästan öfverallt prydt af vackra
lundar, och i norra delen finnas ännu
barrskogar, som antyda grannskapet med Böda.
Löfskog finnes hufvudsakligen i vester och
söder. Mellersta delen upptages af det s. k.
Alfvaret, som intager midtlandet längs hela
ön, och der mullbetäckningen vanligen är
ganska tunn. Alfvaret begränsas i vester
af Vestra Landborgen, en oftast åt vester
brant kalkbergs-sträckning längs ön i norr
och söder, nära vestra kusten. Östra delen
är deremot slättland, der rika rå^skördar
vittna om ett driftigt åkerbruk. Jordmånen
består här af en jordblandning af lera, sand
och mylla, som kallas örjord. Trenne smärre
insjöar, Hornsviken, Wedby- och Wedborma
träsk, samt enskiftsdelningen mellan
hemmanen i byarna, hvilken här i socknen först
antogs, bidraga hvar i sin mån till socknens
företräde framför öns alla öfriga; de förra
gifva pastoratet en skönhet, som intet
annat eger, och den sednare har bidragit, att
folkets uppmärksamhet på ett förmånligare
åkerberedningssätt här blifvit tidigare väckt
och vunnit mer stadga än i någon annan
församling på Ön. Inom socknen finnas
skickliga timmermän och snickare. Så ofta
derföre några nya byggnader inom Åkerbo
härad skola uppföras, hemtas vanligen
arbetare härifrån. Flera bland allmogen
förfärdiga arbetsvagnar och annan åkdon. Äfven
finnas dugliga smeder. Stenhuggning och
skurning idkas nu icke mer.
Marmorbrotten vid Horn och Wedby äro alldeles
nedlagda. — Barnundervisningen, som år 1825
verkställdes blott af föräldrarna sjelfva, då
ännu ingen ordentlig barnlärare blifvit
antagen, bestreds 1859 i fast skola af en
examinerad lärare jemte klockaren för 80
gossar och 45 flickor, under det att 28 gossar
och 29 flickor undervisades enskildt samt
102 gossar och 167 flickor i hemmen.
Tillsammans utgjorde skolbarnens antal 210
gossar och 271 flickor. Fattigvården bestrides,
under pastors tillsyn, genom influtna gåfvor
i fattigkassan. Sockenmagasin finnes sedan
år 1814, då ett af de hvälfda
kyrkotorn-rurnrnen inreddes dertill, och till fond af
hvarje ’/, hemman insattes 8 kappar torr
råg. — Högby kyrka, med torn på vestra
och en tillbyggnad åt östra sidan, är
uppförd af sten och tillika med tornet
spån-täckt; eger nog ljus genom 6 stora fönster,
men är otillräcklig emot folkmängden. Hela
kyrkans längd utgör 47 ’/a, mellankyrkans
bredd 123/4 och choret 16’/2 alnar. Öfver
östra tillbyggnaden äro stenhvalf uppförda
med höga hvalfbågar; kyrkotaket deremot
med trähvalf. Flera och långvariga
reparationer hafva blifvit verkställda, hvilket en
minnestafla, uppsatt på södra kyrkoväggen,
utvisar. Den sista reparationen skedde,
enligt inskriften öfver södra kyrkodörren på
en svartmålad marmorskifva i förgyllda
bokstäfver, år 1800 uti kon. Gustaf IV Adolf»
8:de regeringsår. Midt upp igenom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:47:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/3/0527.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free