Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Högebro - Högerud - Högestad - Högestad - Högevalla - Högfors
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
misshälligheterna utbrutit; men väl att det
här kom till en drabbning, hvari bönderna
blefvo slagna, ehuru de skola haft bistand
af härmästaren i Lifland. Drabbningen skall
hafva stått tredje Söndagen efter Påsk.
Bönderna repade likväl snart åter mod och ryckte
ånyo fram mot staden, då fiendtligheterna
bilades genom presterskapets bemedling, och
konung Magnus Ladulås uppträdde med
allvar emot Wisby-köpmännens tilltagsenhet.
HÖGERUD. Annex-socken till Stafnäs
pastorat uti Gillbergs härad af Carlstads län,
6 ’/2 mil nordvest från Carlstad, vid 180 fots
höjd öfver hafvet, omfattar en areal af 10,307
tunnland, af hvilka 4,500 äro sjöar ech kärr.
Marken är till större delen bergaktig.
Rådande jordmånen är sandmylla; största
utsädet är af hafra. Skog växer ymnigt så
väl till husbehof, som till kolning samt
af-salu af sågblockar och bjelkar. Socknen,
som år 1810 beboddes af 566 och 1859 af
985 personer, består af 8 /3 mtl skatte och
taxerades 1857 till 78,484 rdr bko.
Barnundervisningen bestreds 1859 af en
examinerad lärare jemte klockaren uti
ambulatorisk skola för 153 gossar och 155 flickor.
Tiden för kyrkans uppbyggande är okänd,
men omkring 1650 predikades här af
pastorn i Arvika, Ingemar Sylvius. — På
Hom-viks egor skall hafva funnits silfvergrufvor,
som (efter Fernow) ingen rört vid. Här
finnas flera stenkummel, såsom på Homviksön,
Degernäset m. fl. ställen, af hvilka några
synas bestå af 1 till 2,000 lass. — Af byar
och gårdar märkas; Bofasterud, Högerud 1
mtl, med gästgifveri; Hungvik (trol.
ofvannämda Homvik), Hög, Presthög, Tasebol,
Yppersbyn, Hornslid, Ingersbyn. — Adress:
Carlstad.
HÖGESTAD. Konsistorielt pastorat af
2:dra klassen, hörande till Ljunits och
Herrestads kontrakt af Lunds stift, innefattar
två socknar: Högestad, moderförsamling, och
Baldringe, annex, samt består af 313/I6 mtl.
Folkmängden, som på 50 år ökats med 121,
uppgick 1856 till 777 personer. —
Höge-siad, modersocken, i Herrestads härad af
Malmöhus län, är belägen 1 mil n.n.o. från
Ystad, vid 90 fots höjd öfver hafvet, och
omfattar en areal af 2,175 tunnl., af hvilka
28 äro sjöar och kärr. Marken är ojemn
med långt sluttande höjder och dalar.
Rådande jordmånen är sandmylla. Skog
finnes ej, men en ymnig torfmosse. Socknen,
som år 1805 beboddes af 280 och 1859 af
327 personer, består af l33/4 mtl, betalande
eganderättsafgift, l’/8 mtl krono och
taxerades 1859 till 109,600 rdr rmt.
Barnundervisningen bestreds sistnämda år uti fast
skola af en examinerad lärare för 20 gossar
och 18 flickor. Socknen utgöres af byn
Högestad på 38 nummer, med nedannämda
säteri och Attevads qvarn. Prestgården är
V% mtl, klockarebostället mtl. — Adress:
Ystad.
HÖGESTAD (fordom Höjestad).
Sätesgård uti förutnämda socken, består af 5/4
mtl frälse, taxerade till 25,945 rdr, med
underlydande 8/2 mtl insockne frälse på 20
nummer i Högestads by, och n:r 1. Högestad
qvarn. Det hela, taxeradt till 94,790 rdr
rmt, eges af grefve C. Piper. Gården eger
ringa skog, men tillräcklig torfjord, en
vat-tenmjölqvarn, ett ansenligt schäferi.
Manbyggnaden består af ett gammalt stenhus, 2
våningar högt. Ladugården består af 3:ne
mycket stora och kostbara grundmurade
gråstensbyggnader. År 1697 egdes säteriet af J.
Skeel Due; derefter af kon. Carl XII:s
minister, Carl Piper, omnämd vid Christinehof.
Under sin fångenskap i Ryssland öfversatte
han från Tyskan alla till Joh. Arndts »Sanna
Christendom» hörande böner, hvilka, jemte
sjelfva boken, hans enka sedan på Svenska
lät utgifva. Han hade genom god
hushållning blifvit rik både på fastigheter och
penningar, och donerade större summor till
sti-pendiifonder vid Uppsala akademi och
Linköpings gymnasium, dog dock sjelf under
mycket elände och med ringa skötsel i
SchlUs-selburg 1716. Högestad inbegreps i det af
hans enka stiftade Christinehofs
fideikommiss, och har alltsedan med det förblifvit
inom slägten. Sonsonen Carl Gustaf, död
1813, som under de oroliga partitiderna
tagit afsked från tjenstemannabanan och sedan
aldrig mer kunde förmås att söka något
embete, gjorde den ändring i Piperska
stipendii-donationen, hvilken kon. Gustaf III den 8
April 1782 beviljade, att af
öfverskotts-intresset en årlig lön af 90 rdr skulle
anslås för en bibliothekarie vid Linköpings
gymnasiibibliothek och det öfriga användas
dels till bibliothekets behof, dels till tvänne
stipendier för gymnasister, som alla, efter
förslag, af grefliga Piperska ättens
hufvudman skulle utnämnas.
HÖGEVALLA räknas af Sam. Puffendorf,
uti inledningen till Svenska historien, bland
de höfdingasäten och fästningar, dem kon.
Erik XIII antingen låtit bygga i Sverige,
eller, såsom förut byggda, användt åt sina
Danska bondeplågare, och hvilket
Dalkarlarne, under Engelbrechts befäl, i Juni
månad 1434 intogo och uppbrände. Rhyzelius
uppger uti sin Sviogotha Munita, att man
icke kunnat med visshet bestämma, hvarest
detta Högevalla varit beläget; men antager,
att det torde hafva varit det slott, hvarefter
lemningar funnos vid segelleden
mellanKungs-ör och Arboga.
HÖGFORS. Sätesgård med tillhörande
jernbruk uti Karbennings socken, Norbergs
härad och Westerås län, af x/% mantal, med
qvarn, såg och tegelbruk, tax. till 9,380 rdr
rmt, ligger 53/4 mil från Westerås och 3/a
mil från kyrkan, nordvest ofvanför sjön
Sny-tcn; härunder höra ’/l6 mtl Bennebo, ’/8
mtl Blomdal, l/3 mtl Broarne, ’/4 mtl
Land-forsen, ’/2 mtl Presthyttan, tax. till 6,990
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
