Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Högås - Högåsen - Höij - Höija
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kärr. Hemmantalet består af 9’/4 mtl skatte,
3 J/4 mtl krono och taxeringsvärdet år 1859
var 101,090 rdr rmt. Marken är till större
delen bergig och skogig; för öfrigt eger
socknen samma natur och gårdarne samma
beskaffenhet, som Skredsviks, undantagandes
att jordmånen här är något mera
sandblandad och att tillgången på skalmergel saknas.
Socknen, som år 1805 beboddes af 597, år
1855 af 575 på 109 hushåll och 1859 af 588
personer, har ambulatorisk skola (på
1840-talet uppgifves här icke vara någon
skolinrättning, icke ens i hela pastoratet), der
år 1859: 48 gossar och 51 flickor
undervisades af en examinerad lärare, medan 3
gossar och 3 flickor erhöllo undervisning
hemma. Kyrkan, belägen 3/4 mil från
moderkyrkan, på en höjd ibland skogsdungar, har
ett ganska intagande läge. Hon är för
öfrigt, ehuru i sednare tider mycket
förändrad, en af de oansenligaste i länet och
består af en liten stenbyggnad med en
tre-sidig mur i öster. Vid vestra gafveln är ett
kort och tjockt trätorn, uppbygdt öfver en
låg stenbyggnad, som tjenar till vapenhus.
Kyrkans prydnader äro väl gamla, men
värdelösa, och ifrån katholska tiden förvaras
endast en liten primklocka. Tornets ’
ringklocka förskrifver sig ock säkerligen ifrån
äldsta tider; men den saknar annan
påteck-ning, än den af 5 kors och några bomärken.
En sägen är, att Högås kyrka varit ämnad
att uppföras på Torps egor i Skredsvik,
hvarest ett berg ännu kallas Kyrkoberget,
men att byggnaden icke kunnat fulländas.
I denna socken förekomma fornlemningar
ytterst sparsamt. Några ättekullar, uti
hvilka man gjort de vanliga fynden af lerurnor
och benaska, hafva funnits på Åseklefven
under Asen. En bergshöjd vid Granehogen
säges hafva i fordna tider varit befästad,
och emellan Sund och Kristvik står en tre
alnar hög bautasten, kallad Stastenen. En
bonde på gården Kristvik skall i förra
seklet haft ett sällsamt äfventyr. Han föll
nämligen utföre en klippbrant af öfver 100 fots
höjd och räddades derigenom, att han
råkade falla på en död gumma, som satt
under bergsbranten. Bonden trodde i början
att han vållat gummans död, men märkte
snart att hon frusit ihjäl. Om den af
ödman i sin »Bohusläns Beskrifning» omtalade
krigshändelse, som tilldragit sig i Högås
socken, uti Nötsund, skrifver A. E. Holmberg,
»att derstädes lärer skett ett verkligt
storslagt, emedan icke mindre än konungen af
Danmark och ett litet majestät från Norge,
samt en jarl, tillika med tre krigshärar,
blifvit ombragta, att icke tala om Norske
konungen Håkan och den frejdade Axel
Thords-son samt konung Arnunds båda söner från
Uppland, hvilkas ömkeliga ändalykt i
Skredviks socken blott var ett litet preludium till
det stora dramat i Högås. Likasom uti en
rätt tragedi endast sufflören och åskådarne
böra blifva vid lif, låter ock Ödman blott
en kockspojke och en öfverdådig sälle, vid
namn mäster Henrik, slippa helskinnade ur
leken. Denna saga, till hvilken ödman
ove-dersägligen sjelf är fader, är icke annat än
en misslyckad hoplappning af sägnerna om
Axel och Walborg, om Ejnar
Tambaskälf-vers beteende i slaget vid Svoldern, och om
Thorkel Lejras dråp af de fångne
Jomsvi-kingarne, efter segern i Hjorungavåg».
Ofvannämda Nötsund (fordom Nautasund) eller
sundet mellan Högås och Torps socken på
Oroust, omnämnes dock i Swerres saga, cap.
139. Under sitt krig med Baglerne låg
denne konung här en gång med sin flotta (1198),
och förlorade 12 af sina män, hvilka
dräptes i en närbelägen skog, dit de i något
ärende voro sända. — Af byar och gårdar
märkas: kronohemmanen: Båröd Öfrag. 1
mtl, med liten åker och äng och ingen skog,
men 4 torp och husbehofsqvarn; Båröd
Ne-derg. 1 mtl, med 30 tunnors utsäde, men
klent höbol, dålig skog, 4 torp och
husbehofsqvarn, bägge taxerade till 12,300 rdr
rmt, äro indragna militiæboställen för
Bohusläns regemente, äfvensom 1 mtl Tånga, f. d.
kapitensboställe, taxeradt till 12,000 rdr, som
är ett af ortens bättre hemman. — Byarne:
Båröd 1 mtl i 4 delar, tax. till 6,000 rdr;
Halleröd, 1 mtl i 5 delar, tax. till 12,000
rdr; Hälla, 1 mtl i 2 delar, tax. till 5,400
rdr; Rotvik, 1 mtl i 2 delar, tax. till 7,510
rdr; Svälte, 1 mtl i 3 delar, tax. till 6,000
rdr; Åsen, 1 mtl i 6 delar, tax. till 12,000
rdr. —- Adress: Uddevalla.
HÖGÅSEN. Ett berg i Wåthults socken
och Jönköpings län, synes på flera mils
afstånd och har lemningar efter en borg.
HÖIJ (Hög). Konsistorielt pastorat af
3:dje klassen, hörande till Harjagers kontrakt
af Lunds stift, består af två socknar: Höij,
moderförsamling, och Käflinge, annex, samt
innehåller 193/4 mtl. Folkmängden, som på
50 år ökats med 591, uppgick år 1856 till
1,227 personer. — Höij, modersocken uti
Harjagers härad af Malmöhus län, är
belägen 1’/4 mil nordvest från Lund och 1 mil
från hafvet, vid 75 fots höjd öfver
detsamma, samt eger en areal af 1,273 tid, af hvilka
2 upptagas af vatten och kärr. Marken är
jemn. Rådande jordmånen är lera. På skog
är brist. Socknen, som år 1805 beboddes
af 292 och 1856 af 603 personer, består af
10i3/24 mtl, utgörande en by på 26 nummer
i 68 lotter och taxerades 1859 till 231,710
rdr rmt. Barnundervisningen bestrides i fast
skola af en examinerad lärare; under året
1859 besöktes skolan af 60 gossar och 21
flickor; dessutom undervisades 1 gosse och
16 flickor i hemmet. Här märkas: N:o 3
Höij, 3/4 mtl krono, tax. till 9,530 rdr,
fanjunkareboställe; N:o 8, 1 mtl, tax. till 9,530
rdr, pastorsboställ.e — Adress: Lund.
HÖIJA. Ett och 3/8 mantal frälsesäteri
uti Gryta socken af Hagunda härad och
Uppsala län, ligger på sluttningen af åsen vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
