Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Höjen
- Höjentorp
- Hök
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
allmänheten. År 1647 skänkte drottn.
Christina denna ström och qvarn åt Arboga stad,
med vilkor att der skulle inrättas
manufakturverkstäder. Den innehades sedan af flera
enskilda under förpantning eller arrende intill
1754, då den köptes till skatte af
brukspatron Almgren för 7771/3 daler silfvermynt,
och har sedan tillhört slägten
Danckwardt-Liljeström. Bredvid qvarnen, der nu
valk-slamp är belägen, har det af kon. Gustaf II
Adolf år 1625 inrättade kopparmyntYerket
varit beläget, der Arboga klippingar med
flera myntsorter slogos åren 1626, 1627 och
1628.
HÖJENTORP. Kungsgård uti Eggby
socken af Walle härad och Skaraborgs län,
1 mil från Sköfde, fordom kallad Agnatorp,
Hygnatorp, Hägnatorp och Högnatorp,
anses af B. Rhyzelius hafva tillhört Uppsala
Öde, men hvilket betviflas af Lindskog, som
förmodar den hafva varit enskild egendom
–och tillhört Bondeätten, till dess den af
biskop Bengt den Gode, som var af denna ätt
och dog 1190, lades till Skara biskopsstol.
Magnus Johansson Engel utfärdade den 20
Januari 1284 gåfvobref på Högnatorp till
biskopsbordet i Skara. Vid hertigarne Eriks
och Waldemars ströfvande i Westergötland
år 1304 blef Bengt Algotsson på Agnatorp,
lagman i Westergötland, af dem
tillfångatagen. Rimkrönikan yttrar sig derom
sålunda :
»Litet förr än Lodösö brann
Fingo the Herr Benedict Lagman.»
Hertig Erik Magnusson skall på Högnatorp,
med den fagra Ingeborg och sonen Magnus,
tillbragt sin sista julhelg 1317. Enligt 1527
års riksdagsbeslut blef Höjentorp reduceradt’
och tillerkändt Kongl. Maj:t och kronan.
Hertig Carl tillsatte här år 1595 And.
Gud-marsson til befallningsman. Det innehades
från 1636 till 1644 af landshöfdingen Öfver
Skarahorgs län, Carl Siggesson Rosendufva,
och ehuru det sedan blef doneradt till
rikskansleren grefve Magnus de la Gardie, lära
dock länets höfdingar residerat här till år
1660. Stället har den vackraste belägenhet i
häradet, kalladt »Mång-insjö-Iandet», der
in-,«jöarne, omgifna utaf blomsterrika ängar och
gröna, löfbevuxna kullar, sägas vara lika
många som dagar i året; från gården synas
åtminstone 32. Här hafva ock ofta kungliga
personer uppehållit sig. Konung Carl IX,
hvilken såsom hertig innehade Walla härad,
har, liksom fadren, gamle kung Gustaf på
Rydboholm, förtrott sitt minne åt några träd
och med egen hand planterat de i
trädgarden stående 4 stora lindarna, som ock
kallas hertig Carls lindar (en af dessa lindar
skall år 1861 hafva blåst ned). Den tredje
konungen, som vi veta gjort detsamma, är
Carl XIV Johan. Höjentorp brändes af
Danskarne under Ranzow år 1566; de ströfvade
ända hit år 1612. Konung Carl XI besökte
nästan årligen Höjentorp, då han der
mönstrade sina Westgöta-regementen och jagade
i trakten, samt skall hafva underskrifvit
indelningsverket inom fyrkanten af ofvannämda
lindar. Den 18 Mars 1647 blef gården
förlänt, såsom förut är nämdt, till rikskansleren
grefve M. G. de la Gardie, tillika med flera
andra betydliga lägenheter och deribland 70
hemman i Walle härad. År 1681
reducerades den; men grefvens enka, furstinnan
Maria Euphrosyne, erhöll tillstånd att
behålla den på lifstid, hvarföre den ej förr än
med 1688 års ränta hemföll till kronan.
Sedan nyssnämde rikskansler under kriget med
Danmark fört ett mindre lyckligt befäl i
Bohuslän och vid Uddevalla, återfick han ej
mer sitt embete i kansliet, utan vistades på
Höjetorp, der han skref sina vindiciæ
veri-tatis, dat. d. 17 Febr. 1678. År 1735 den
6 Mars (efter Anrep 1727) blef gården
under ständigt arrende upplåten till
dåvarande konsuln, sedermera kommersrådet Jon.
Alströmer, hans arfvingar och
rättsinnehaf-vare, för att der anlägga schäferi m. m, Den
Angoriska kamelhårs-, bock- och getafveln
sköttes här sedermera med mycken
framgång. Detta arrende blef i sednare tider
inskränkt och har år 1830 upphört samt
gården genom utlyst auktion för kronans
räkning bortarrenderad d. 10 Febr. 1832 på
30 år till fanjunkaren Ringblom. Den 6
Dec. 1837 transporterades arrendet på
bruks-idkaren Hörstadius, hvars arfvingar år 1859
innehade arrendet. Höjentorp, som består af
7 mtl, tax. till 27,000 rdr rmt och har 130 t:rs
utsäde. — Det af gr. M. De la Gardie byggda
vackra slott, hvari äfven var kyrka och
kapell, afbrann uti Sept. 1722, just under det
konung Fredrik och hans gemål här vistades;
af detsamma visas några grushögar och
käl-larhvalf. Åbyggnaden består nu af en
vacker tvåvånings sätesbyggnad af trä med två
flygelbyggningar och en rymlig ladugård.
Trädgården har en mängd äldre och yngre
fruktträd af flera slag. Här äro flera
terrasser murade af slät hallsten. Gården
eger fiske i 58 sjöar, af hvilka en stor del
äro belägna inom gårdens enskilda egor.
HÖK. Härad i södra delen af Halland,
omgifves i norr af Tönnersjö, i öster af
Sunnerbo i Jönköpings län, i söder af Norra
Åsbo härad i Christianstads län, och
innefattar en areal af 192,063 tunnland, af
hvilka 10,030 äro sjöar och kärr. Hök hör till
Laholms kontrakt af Göteborgs stift och till
Södra Hallands domsaga, med tingställe vid
Stora Tjerby i Tjerby socken.
Folkmängden, som år 1805 var 10,570, visar sig för
1859 jemte hemmantalet m. m., fördelade på
de olika socknarne, af omstående tabell:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 06:47:44 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hgsl/3/0541.html
