- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Tredje Bandet. G-H /
542

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Höneström - Hönsehylte skans - Hönssäter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1859 uppgick till 1,955 centner 52 &
bergvigt och taxeringsvärdet upptages till 51,950
rdr rmt. År 1828 tillhörde bruket
brukspatron Barchaeus, nu enkefru friherrinnan
Taube under Orrefors i Helleberga socken.

HÖNSEHYLTE SKANS. Så benämnes i
allmänhet Trojenberg, som i hedendomen
varit ett slott med detta namn, och Troja,
en stad, på ett näs mellan Hakcqvarns-å,
som här vidgar sig till en sjö, kallad
Hafs-bältan, och Hartgrepens Löjetråg, en liten
sjö uti Allmundsryd socken i Småland. Ej
långt härifrån ligger en gård, som ännu
kallas Trojemåla, och skogen deromkring
Trojaskog. — Om en prest, vid namn
Per Dagsson, som bott vid Trojenborg, går
den sägen, att han plöjt upp en del af
vallen, hvarvid en mängd menniskoben kommit
i dagen. När den derstädes utsådda rågen
stack upp, kom Odin ridande från bergen
hvarje afton, så stor, att han räckte öfver
alla ladugårdshusen, med spjut i handen,
och höll han då utanför förstugudörren,
förhindrande alla, hela natten igenom, att gå
ut eller in. Så skedde hvarje natt, till dess
rågen skars. Presten tog väl två grödor af
åkern; men för den myckna förtret Odin
gjorde honom, igenlades denna åker.

HÖNSSÄTER. Egendom uti Österplana
socken och Kinne härad af Skaraborgs län,
belägen på Kinnekulles nordöstra sluttning
mot Wenern, 3’/2 mil från Mariestad och
2’/2 mil från Lidköping, utgöres af 73/4 mtl,
deraf Hönssäter af 11/2 mtl. Skagen 3/4 mtl,
Sjörås /s mtl med qvarn och såg, Tomesäter
2 mtl, Österplana l’/4 mtl m. fi., och utgör,
jemte alunbruk, tax. till 33,000 rdr, kalkugn
och tegelbruk, ett gods, som 1859 taxerades
till 79,020 rdr, med grefve H. D. Hamilton
till egare. Till egendomen hörer 90 tunnl.
åker; ängarne äro beväxta med löfträd,
något gran och furu finnes vid gården.
Afkastningen är c:a 300 lass hö och mellan 3
à 400 tunnor spannmål. Trädgården
innehåller 5 tunnland. — Förste kände egare var
Ingemar Abrahamsson, hvilken år 1400
pantsatte denna egendom till Hemming Olsson.
Ulfrid Abrahamsdotter lemnade år 1407 sin
måg, Ficke Grupen, tillstånd att inlösa
hennes egendom Hönssäter. Egert Grupendal
testamenterade Hönssäter 1442 till sin
fosterdotter, Brigitta, dotter af ståthållaren på
Westenäs, Håkan Svensson (Bölja) och Anna,
Carl Knutssons dotter. Brita Håkansdotter
blef gift med häradsskrifvaren Amund
Svensson Stake och Hönsäter kom sålunda i
denna slägts ego, hvilken det tilllhört till 1790;
af denna slägt hafva följande varit egare:
Erik Amundsson Stake, slottslofven på Leckö
år 1534, gift med Cecilia, dotter af Anders
Persson till Ulfstorp; Olof Eriksson Stake,
ryttmästare vid Westgöta kavalleri, gift med
Karin, dotter af amiralen Matts Nilsson Kagg
och stupade vid Halmstad 1563; Erik
Olofsson Stake, hert. Carls af Södermanland råd
och marskalk, gift 1589 med Ingeborg, dotter
af Låge Axelsson Posse till Aspnäs, död år
1598; friherre Harald Eriksson Stake, Sv.
riksråd och guvernör öfver Bohuslän,
generallöjtnant vid kavalleriet, född 1598 och
död 1677. Det var denne Stake, som så
tappert värnade Westgötagränsen mot fienden
och vann slaget på Sandgårds ängar; han
var gift två gånger, först med Magdalena,
enka efter Joh. Ekeblad, som stupade 1636
i Tyska kriget, och dotter af ryttmästaren
B. Sparre till Rossvik m. m.; sedan med
Catharina, dotter af riksrådet friherre Clas
Bjelke till Wik; friherre, löjnanten Johan
Haraldsson Stake, född 1691, var gift 1712
med Augusta Ch. Soop; då den sista
ättlingen af denna slägt, friherre Harald
Gustaf Johansson Stake, dog ogift 1795, ärfdes
Hönsäter af ryttmästaren och riddaren H. G.
Linck; denne sålde 1796 egendomen, som
då skall hafva haft 16’/^ mtl med
underlydande, till hofjunkaren P. von Hofstén, gift
med C. L. Geijer, hvilken innehade den till
-sin död år 1822, då den tillföll dennes måg,
förutnämda nuvarande egare. Efter skedda
undersökningar åren 1694 och 1700 erhöll
egendomen under Johan Stakes tid, genom
kammarkollegii u’slag den 18 Juni 1702,
jus patronatus till Österplana församling, i
följd af de kostnader och byggnader hans
fader, riksrådet och generalguvernören baron
Harald Stake gjort vid kyrkan.
Karakters-huset var redan före 1600-talet uppfördt till
en våning, men påbyggdes till 2 våningar år
1667 af riksrådet friherre H. Stake.
Vådeld öfvergick gården 1707; då 7
träbyggnader förstördes och öfvervåningarne på
stenhusen skadades. Det blef sedan under
hofjunkaren v. Hofsténs tid tillbygdt åren 1806
och 1807 och satt i dess närvarande skick.
Strax nedanför Hönssäter ligger alunbruken
som blifvit, efter erhållna privilegier, med
2:ne enkla pannor anlagdt 1767 af
ryttmästaren H. Linck och ökadt med tvänne
pannor 1785. År 1797 beviljades davarande
egaren, hofjunkaren B. von Hofstén,
ytterligare privilegium på 4 enkla pannor, på
den grund, att han förband sig använda
skiffer till kokningen under alla 8 pannorna,
i stället for ved, då skogen, som hörde till
Hönssäter och dess i Forsshem belägna
hemman, blifvit betydligt medtagen. Bruket
flyttades på ny grund, nybyggdes och sattes i.
dess nuvarande goda skick. Enligt
landsh.-embetets berättelser för år 1828 var här dä
62 arbetare och tillverkningsvärdet steg till
bko rdr 18,800. Sedermera har tillverkningen,
för minskad afsättning, betydligt aftagit. På
de sednare åren uppgick den öfverhufvud
blott till 560 tunnor. En half fjerdingsväg
från gården i Sjöråsviken är en hamn, som
både för bruket och i andra afseenden är
förmånlig.

En saga förtäljer oss huru ännu på
1600-talet sådana nejder, som äro utmärkta af en
{ underbar och stor natur, varit af underbara

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:59:36 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/3/0546.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free